Investera allt på en gång
eller sprida ut det över tid?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid
2. Sjätte delen i Just Keep Buying-serien
3. Vad vi tittar på i avsnittet
4. De två viktiga svaren först
5. Nicks nya nyans: sänk risken i stället
6. Nestor från forumet: rapport från verkligheten
7. Vi är inte mottagliga för avancerade resonemang
8. Hur du fick summan spelar roll
9. Tidshorisonten är den viktigaste datapunkten
10. Reklamavbrott: tack till communityn på Patreon
11. Buy quickly, sell slowly
12. Hans Rosling och ett enda nyckeltal
13. Warren Buffett och Dow Jones genom 1900-talet
14. Kriser kommer och går, börsen går upp
15. Tidshorisonten avgör hur du ska investera
16. Vad sparar man egentligen till?
17. Att vänta på kraschen är ett uselt alternativ
18. Känslan av ånger när man investerar
19. 95 procents sannolikhet för en bättre kurs någon gång
20. När det billiga priset aldrig kommer
21. Inte ens Gud kan tajma marknaden
22. Det matematiskt korrekta svaret
23. Graf-bonanza: nästan alltid bättre med engångsinvestering
24. Fenomenet håller i alla tillgångsslag
25. Vanguard bekräftar: bättre i åtta fall av tio
26. Det handlar om tid
27. Nicks insikt: sänk risken i stället för att sprida ut
28. Bankkonto, räntefonder och inflation
29. Vanguard om den emotionella aspekten
30. Men nu då, när börsen är på rekordnivåer?
31. Narrativet i finansmedia
32. CAPE: ett mått på hur dyr börsen är
33. Tesla som exempel på hög värdering
34. Engångsinvestering vinner oavsett värdering
35. Henrik Tells tankenöt: vänd på frågan
36. Ironin: vi är inte rationella
37. Svaret antyder en engångsinvestering
38. Överkurs: momentum-DCA
39. Momentum: trenden fortsätter
40. Vad Jan själv hade gjort
41. Sammanfattning: matematiken är tydlig
42. Min nya rekommendation: sänk risken i slutläget
43. Carolines och Jans takeaways
44. Avslutning

Investera allt på en gång eller sprida ut det över tid

Jan: Om man har en summa pengar som ska investeras, då är det statistiskt korrekta svaret att investera allt på en gång. Sen kan vi ibland uppleva att det emotionellt känns bättre att sprida ut det över tid, men då tror jag faktiskt att en bättre lösning är att sänka risken.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmesson.

Idag är det dags för avsnitt 256, och temat är investera allt på en gång eller sprida ut det över tid. Eller egentligen frågan: när ska man investera? Särskilt nu när börsen är billig, eller när den är dyr, om man har en summa pengar.

Caroline: En klump.

Jan: Ja, och det kan antingen vara att man har fått ett arv, eller man har sålt ett boende, eller man har sålt sitt företag.

Caroline: Jag förstår precis varför vi tar detta nu, eftersom det är lite så ostadigt på börsen. Eller, jag vet inte, jag säger det, men du var… Säg vad du tänker.

Sjätte delen i Just Keep Buying-serien

Jan: Nej, men jag tänker att detta också är del sex i vår serie Just Keep Buying, vilket är lite roligt för vår vän Caspian var så här: kommer du ihåg när du sa att detta skulle vara ett av två avsnitt, eller ett av tre, och nu är du inne på sex? Men detta är helt enkelt vår tolkning och försvenskning av Nick Maggiullis bok som heter Just Keep Buying. Han har ju bloggen Of Dollars And Data.

Jag påstår att detta faktiskt är en av de bättre böckerna jag har läst på senare år om sparande generellt, om investeringar och ekonomi.

Caroline: Ja, men om sparande. Privatekonomi.

Jan: Ja, precis. Vi har ju pratat i de tidigare avsnitten, och det här avsnittet är helt friskt. Det är dessutom en ominspelning av avsnitt 92, som vi gjorde för typ fyra år sedan, på samma ämne. Men jag gillar att han pratar om rätt saker, i stället för att många böcker handlar om en nyans, det som inte gör så stor skillnad egentligen. Bara den här förenklingen, som Jonathan S. Stolzenberg sa till mig vid något tillfälle: lita aldrig på någon som inte kan göra ett ämne betydligt, betydligt enklare för nybörjaren, men även kunna visa på nyanserna för experten.

Och boken är på något sätt sammanfattad i: okej, vad är det enda man behöver tänka på? Jo, det är fortsätt investera, oavsett vad som händer. Men sen är det som i detta avsnitt, vi kommer prata ganska mycket nyanser. Vad ligger bakom "just keep buying"? Gäller det även med tiden? Beroende på hur marknaden står, oavsett om den är billig eller dyr, ska man fortfarande göra "just keep buying"? Så det blir mycket nyanser.

Och det blir de här frågorna. Okej, jag har en summa pengar som jag skulle vilja investera. Hur gör jag det? Eller när ska jag göra det? Och sen den vanligaste invändningen. För då brukar jag alltid säga att det finns två svar på den här frågan. Och sen kommer alltid invändningen: okej, Jan, jag vet, jag har läst det där, jag har hört det där, men gäller det även nu? Så den frågan kommer vi ta.

Vad vi tittar på i avsnittet

Jan: Och som sagt, detta är en ominspelning av avsnitt 92, så det kan vara så att du lyssnar på det här och tror att det är avsnitt 92, men det är rätt.

Caroline: Men blir det exakt samma?

Jan: Det blir det inte.

Caroline: Nej, det blir förfinat.

Jan: Vi tar avstamp i Nick Maggiullis bok, och sen tittar vi på lite vetenskapliga rapporter. Vi tittar på rapporter från Vanguard. Vi tar guldkornen från avsnitt 92, och sen tittar vi dessutom på hur det funkar i Sverige, på den svenska marknaden. Så det blir lite blandat. Och sen också lite diskussion kring forumet.

Och eftersom detta ligger ganska nära, till skillnad från förra avsnittet, som var ganska mjukt, där vi pratade om känslor och hur man förhåller sig till sin portfölj, så är ju det här mer konkret, hur man ska göra. Då är det viktigt att veta att det här avsnittet bygger mycket på statistik, på historisk avkastning, och det är inte en garanti för framtida avkastning. När man investerar måste man vara medveten om att aktier kan minska och öka i värde, och i värsta fall kan man förlora hela sitt kapital, även om det är osannolikt med indexfonder, så som vi pratar om.

Och detta är inte finansiell rådgivning. Det säger sig självt också att det här materialet har vi sammanställt från Nick Maggiullis bok, från Vanguard, från egna simuleringar och beräkningar, och forumet. Så i stället för att du behöver lägga ner massor av tid på research, som jag har gjort, så kan du få svaren direkt. Mer villkor finns på rikatillsammans.se.

De två viktiga svaren först

Jan: Och sen tänkte jag faktiskt att för en gångs skull ge lite sammanfattning, ge de två viktiga svaren, och sen kan vi nörda i nyanserna.

Caroline: Det brukar du väl göra?

Jan: Nej, inte så ofta, men jag fick den här feedbacken från en läsare som var så här: "Jan, din podd, eller er podd och hemsida är jättebra, det är sånt där som man borde göra, men som jag gör sen, för att det är liksom för långt." Och så fick jag bara: "Shit, det där måste vi göra något åt." Och så tänker jag: okej, men om man får det man behöver, 80 % av det man behöver, inom 10 minuter, så kanske man har…

Caroline: Så är man klar sen?

Jan: Så är man klar sen, och så behöver man inte lyssna på nörderiet.

Om man tittar på den här frågan, ska jag investera allt på en gång eller ska jag sprida ut det, så finns där, jag skulle säga, två eller tre typer av rätt svar. Det matematiskt korrekta svaret är investera allt på en gång. Vi kommer att prata om varför det är lönsamt. Det korta svaret är att marknaden tenderar att gå upp, och ju mer upp den går, desto mer roll spelar tiden. Så ju fortare du investerar, desto mer tid är dina pengar investerade, desto mer kommer de gå upp.

Problemet med det matematiskt korrekta svaret är att det kan vara emotionellt fel. Då kan det emotionellt korrekta svaret vara att sprida ut det över tid. För det är inget som är så sugigt som att man investerar allt på en gång och sen faller marknaden, och i värsta fall freakar man ut, tar ut alla sina pengar, och så har man förlorat, för att det gick ner och man har missat uppgången. Så det blir ett emotionellt svar.

Men det kan också vara så att man gör en kombination av ovan, att man brukar ibland säga, sätt in hälften direkt och hälften sprider du ut. Och sen kan man naturligtvis kontakta en finansiell rådgivare och få lite hjälp med någon som håller en i handen, tänker jag.

Nicks nya nyans: sänk risken i stället

Jan: Och sen det som är nytt i det här avsnittet, som vi inte pratade om i avsnitt 92, var faktiskt en sån här nyans som Nick Maggiulli skriver om. Han skriver så här: okej, i stället för att göra det matematiskt korrekta, att lägga in allt på en gång, och i stället för att göra så som jag brukar säga, att sprida ut det över tid, så säger han: ta hellre lägre risk, men sätt in allt på en gång.

Så då kan det snarare vara ett tecken på att om det känns jobbigt emotionellt att göra matematiskt rätt, så kanske det är ett symtom på att du ligger fel i risk. Så vi kommer att prata om det också. Det är lite sammanfattningen.

Och sen är det precis som vanligt att vi har ju RikaTillsammans-forumet. Jag har sagt det så många gånger, jag älskar forumet, jag älskar människorna där, för man får så mycket mervärde. Och jag nördade lite när jag gjorde research och satt med mina Excel-filer mitt i natten, så var jag så här: "Fan, jag kommer inte kunna ha med alla mina diagram i det här avsnittet, men jag har ändå gjort dem, så var kan jag lägga dem?" Och där finns ju också människor som uppskattar allt extrajobb.

Caroline: Ja, men exakt.

Nestor från forumet: rapport från verkligheten

Jan: Och då blev det en diskussion kring detta, och då är det en läsare som heter Nestor. Och det roliga med Nestor är att han är typ 70 plus, eller är i pensionen nu.

Caroline: Det är bra, han har varit med länge.

Jan: Han har varit med länge, och framför allt har han jobbat på bank typ hela sitt liv.

Caroline: Det är jättebra.

Jan: Ja, och då skrev han, då hade vi den här diskussionen om vad som är statistiskt rätt, och sen är det några ingenjörer, vi kommer att läsa lite mer feedback, som hade vissa åsikter då. Men då tyckte jag att Nestors kommentar var så pass bra att vi faktiskt kan unna oss att läsa hela den. Och sen kan man läsa hela tråden, jag kommer att länka till den.

Caroline: Ska jag läsa då? Nu kan jag bara i och för sig relatera till verkligheten.

Så här fungerade det för mig när jag var privatrådgivare för väldigt många år sedan, och detta har knappast ändrats. Många privatpersoner är livrädda för aktiemarknaden och att de ska förlora pengar. Men med varianten med månadssparande blev kunderna oerhört mycket lugnare, och många hoppade på tåget.

Gick fonden ner i värde var de nöjda med förklaringen att nu köper du billigare och billigare. Hade jag förmått dem att sätta in en större summa på en gång och börsen hade gått ner markant, då hade de blivit oerhört oroliga. Jag är fullkomligt övertygad om att många hade bytt bank.

Oerhört få kunder är intresserade av, och/eller kan beskriva, sannolikheter. De kan däremot i klartext se hur fonden har utvecklats. Jag kan försäkra att en förklaring till kund att en klumpsumma var bättre på grund av sannolikheten, när fonden hade gått ner, inte varit lyckad.

Jag har jobbat med gemene man, medelsvensson, verklighetens folk, eller vad vi nu ska kalla Sveriges genomsnittsbefolkning. Jag försäkrar att oerhört få är mottagliga för några avancerade teoretiska resonemang. Däremot har det varit oerhört lyckat att få dem att komma igång med ett månadssparande. Det finns även möjligheter att de efter några år gör en större engångsinsättning. Försöker man med detta på en gång blir det lätt platt fall.

Vi är inte mottagliga för avancerade resonemang

Jan: Jag tycker att det är en superfin sammanfattning.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Jag tycker också att det är jättebra att Nestor har jobbat på bank och varit med så länge och sett hur det går till i verkligheten. Vi är inte mottagliga för avancerade resonemang. Vi vill att det ska vara enkelt. Vi vill helst inte förlora pengar på kuppen.

Caroline: Nej, men precis. Och det är jättemycket tillit också när man pratar med en bankman som man upplever hjälper en. Man känner sig trygg med.

Jan: Ja, men precis. Så även om vi nu kommer nörda i det statistiska svaret, när överpresterar en engångsinsättning mot en utspridning över tid, så tänker jag att det här är så viktigt att hålla i huvudet. Och det är en typisk avvikelse från det Nick skriver. För han är så här: detta är statistiskt rätt, gör så här. Medan jag upplever också, lite som Nestor, när man träffar människor där ute, så behöver man ibland inte göra det som är statistiskt rätt.

Och sen var det ytterligare en JFB-läsare, han som hjälpte oss med pensionsavsnittet. Då skrev han också att jag tror att andra aspekter på den här frågan är till exempel hur stor är summan? Det är väldigt stor skillnad om jag säger att jag har en miljon investerat och jag får tio tusen, då behöver jag inte sprida ut de tio tusen. Eller om jag får hundra tusen, alltså tio procent av mitt kapital. Eller om det är så att jag har hundra tusen investerat och sen får jag två miljoner i arv. Det är stor skillnad i hur man reagerar beroende på beloppet.

Hur du fick summan spelar roll

Jan: Och sen skriver han också att det är en stor skillnad på hur man fick summan. Det är en skillnad att få det som arv, eller som en engångsgrej, eller om det är en bonus jag kommer att få varje år. Om jag får ett arv, då är det så här: ja, du kommer sannolikt inte få fler sådana arv. Och då blir det dessutom, som Moa har pratat om, ett känslomässigt paket med de där pengarna. Så vi är aldrig rena, så att säga, utan det där.

Och sen naturligtvis skriver han personlighet och risktolerans. Vad har jag för risk? Har jag upplevt en börskrasch? Vissa finansiella rådgivare, och jag är inte finansiell rådgivare, men jag håller med om detta resonemang, säger att i stället för sådana riskformulär man ska fylla i, hur tänker du om volatilitet, standardavvikelsen är 10 procent, helt meningslösa frågor, så är en mycket bättre fråga: hur reagerade du 2008 när börsen föll? Hur kändes det?

Caroline: Ja, och även den frågan i sig är värdelös, för min ekonomi 2008 och idag är helt olika. Jag är en annan person idag än 2008.

Jan: Ja, och kommer du ihåg det ens?

Caroline: Ja, precis. Jag har nog aldrig varit i kontakt med min 2008, för jag investerade inte aktivt så som du gjorde då. Men man vet inte sin risktolerans.

Jan: Nej, nej, precis. Det är jättesvårt att säga något om den.

Tidshorisonten är den viktigaste datapunkten

Jan: Ja, och sen naturligtvis handlar det om tidshorisont. Det är stor skillnad på om jag ska investera pengarna tre till fem år, eller noll till två år, då ska de inte ens vara investerade, eller om det är pension för 20–30 års sikt. Så där kommer andra aspekter in. Och naturligtvis även kunskap och erfarenhet och kompetens.

Så det är roligt hur JFB sammanfattar det. Han skriver så här, så i extremerna kan du läsa.

Caroline: Nej, det är för litet för mig.

Jan: Okej, men då skriver han: en erfaren person med lång tidshorisont som är ganska riskbenägen, som plötsligt fått en bra summa pengar, men det är ändå en mindre andel av det totala kapitalet. Absolut, kör in allt på en gång som en klumpsumma. Medan en rookie som tänker på att använda pengarna om ett fåtal år, som är lite velig (i parentes som jag, skriver han), och plötsligt fått ett fett arv eller närstående som dubblar personens kapital. Då måste det vara rimligt att pytsa in kapitalet under en längre period. I ett extremt fall kanske till och med flera år, för att skapa just erfarenheten och inte chicken out.

De är så kloka på forumet. Och detta hade jag nog inte tänkt på, utan jag hade nog efter sammanfattningen bara kört på. Bra, då är detta en sammanfattning. Mindre än 15 minuter, det är det viktigaste.

Reklamavbrott: tack till communityn på Patreon

Jan: Bra, då har vi gjort sammanfattningen, tänker jag. Då blir det lite reklamavbrott. Och reklamavbrottet är som vanligt att vi vill bara säga tack till dig som är med i vår RikaTillsammans-community på Patreon, som gör detta möjligt. Jag har blivit så medveten om den tacksamheten, att jag bara kunde sitta sex timmar med min Excel-fil och göra grafer och sammanställa data från svenska börsen, för att sen göra det här avsnittet och kunna lägga så här: "Titta, så här har det historiskt sett ut på den svenska börsen."

Caroline: Ja, att du kan lägga den tiden.

Jan: Ja, att vi kan prata om det här, göra ett avsnitt på en timme, 20 minuter om just det här. Och det är tack vare vår community, Patreon.

Caroline: Ja, och sen att det är så mycket roligt. Nu har vi mycket digitala träffar, som att vi har investmentbolag som kommer och hälsar på, vi kommer att ha en kurs i vad händer om krisen kommer, vi har pratat om observationsglapp, vi har pratat om skam, vi har pratat om specifika investeringar, vi har pratat om portföljvärdering eller bolagsvärdering. Där finns så mycket kunskap i communityn, och möjligheter.

Jan: Och det blir win-win, att vi försöker hjälpa till med extra material, vi försöker hjälpa till med möjligheter som inte annars finns, och att vi kan göra de här avsnitten mer reklamfria. This is it. Vi behöver inte prata.

Så man går in på patreon.com/rikatillsammans, eller klickar sig via länken i beskrivningen. Och när man börjar, det som de flesta väljer är 75 kronor ex moms per månad, men man kan välja ett annat belopp. Om man är student till exempel kan man välja 10 kronor i månaden. Och där är ingen sån att du får mindre, utan vi är på olika delar i vår ekonomiska resa och man kan bidra. Man får ändå tillgång till samma material.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så tack till dig som är Patreon, och till dig som inte är där, hoppas att vi ses där. Bara prova på, tänker jag.

Buy quickly, sell slowly

Jan: Bra, då tänker jag att då hoppar vi ner i nyanserna och lite nörderiet. Och kapitlet i hans bok, då är vi på 13 av 20. Jag tror att det brukar bli ett avsnitt per två kapitel, så vi har kanske fyra avsnitt kvar. Eller tre.

Han själv sammanfattar kapitlet så här: "Buy quickly, sell slowly." Alltså, när du ska in i marknaden, köp din position snabbt. När du ska ut ur marknaden, sälj av den långsamt. Och så motiverar han det så här, du kan läsa:

Since most markets are expected to rise over time, buying quickly and selling slowly is the optimal way to maximize your wealth. If you don't feel comfortable with this, then what you're buying or selling might be too risky for you.

Jan: Ja, så allt bygger på att vi har en förväntan om att marknaden ska gå upp över tid. Och om vi har en förväntan att saker ska gå upp över tid, då vill vi köpa så fort som möjligt, för det kommer gå upp över tid. Och om jag ska sälja, då vill jag sälja över så lång tidsperiod jag bara kan, eftersom jag har en förväntan om att det kommer gå upp över tid. Och det går, jag tror, sex av tio gånger upp.

Hans Rosling och ett enda nyckeltal

Jan: Och det är lite roligt, för Nick, apropå att förenkla, refererar till Hans Rosling. Han säger att i vissa områden kan man, återigen, nörda ner och ha hundra mätpunkter. Men Hans Rosling var väldigt duktig på att i stället för att visa ett helt batteri av nyckeltal för ett land, sa han: nej, vi kan titta på barnadödlighet.

Caroline: Ja, utvalda punkter.

Jan: Utvalda, och så sa han att just punkten barnadödlighet sa väldigt mycket. Du kan läsa vad han skriver:

So this number 14 tells us that most families in Malaysia have enough food. Their sewage system doesn't leak into their drinking water. They have good access to primary healthcare. And mothers can read and write. It doesn't just tell us about the health of children. It measures the quality of the whole society.

Jan: Ja, så med ett nyckeltal kan man dra väldigt många slutsatser. För aktier, eller för investeringar, är motsvarigheten till det här nyckeltalet, skriver han: the one piece of information that can guide your investing decision is, most stock markets go up most of the time. Det är det enda.

Caroline: Vad skönt, det är bara det vi… Jag har också tänkt det, varför ska jag hålla på? Det går upp ändå.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Jag behöver inte oroa mig.

Warren Buffett och Dow Jones genom 1900-talet

Jan: Warren Buffett är inne på liknande tema. Du kan läsa vad han har skrivit:

In the 20th century, the United States endured two world wars and other traumatic and expensive military conflicts. The depression, a dozen or so recessions and financial panics, oil shocks, a flu epidemic and the resignation of a disgraced president. Yet the Dow rose from 66 to 11 497.

Caroline: Det är Dow Jones, väl?

Jan: Ja, precis. Det är amerikanska börsen, där man mäter i punkter. Så det har gått från 66 till typ 12 000 under 1900-talet. Och det är flera hundra gångers utveckling.

Och det här är, för dig som tittar, eller för dig som bara lyssnar, så tänkte jag att vi har en graf. Det finns alltid en bild som det finns en länk till, som du kan titta på. Men här ska vi bara beskriva grafen. Den här grafen är en graf från 1950 till 2013 på amerikanska börsen, där man just har lagt in alla de här kriserna. Eller de mest kända.

Caroline: Det är mycket liten text, alla kriser.

Jan: Kubakrisen, Koreakriget, Vietnamkriget, Sovjetunionens fall, bombningen i Libyen, Nixon som avgår som president, båda Irakkrigen, finanskrisen 2008. Och trots alla de här, så ser man väldigt tydligt att börsen går upp. Och det är inte bara att den går upp beskedligt, utan grafen som vi faktiskt har, du som tittar på det, svårt att notera, men grafen är logaritmisk. Så det betyder att det inte ens är så att det går lite beskedligt upp. Alltså det går bisarrt, brutalt upp på en lång tidsperiod.

Kriser kommer och går, börsen går upp

Jan: Så kriser är inget nytt. De kommer och går, även nu när vi spelar in detta i maj 2022, där det är lite så här, vi har inflationsoro, kommer räntorna öka, vad kommer hända med fastighetsmarknaden? Vi har kriget i Ukraina. Så när vi tittar på detta om 10 år eller om 20 år, så kommer det vara en blipp, precis som på den här grafen, så kommer det stå Ukrainakriget, där kommer stå inflationsoron 2022 till 2026 och liknande. Men det blir inte så stort drama för en, egentligen, även om det är ett drama i samtiden.

Caroline: Ja, så man behöver inte oroa sig så himla mycket.

Jan: Så när vi då kommer in på den här frågan, ska jag investera allt på en gång eller ska jag sprida ut det över tid, så tänker jag att det är viktigare med vilken portfölj du väljer, alltså hur du väljer att investera, än hur du startar upp den. Så jag påstår att uppstarten är mindre viktig än vad målläget för portföljen är.

Och om man nu har fått den här summan pengar, eller du vill investera, så skulle jag säga att den första frågan att ställa sig är: är det ens rätt sak att investera den på börsen? Har du tittat på andra alternativ, som till exempel amortering, eller har du tittat på konsumtion? Att investera kanske kan vara fel grej. Och sen lägger vi ett helt avsnitt på, okej, hur investerar du på rätt sätt? Men det spelar ingen roll om det är rätt sätt, om jag gör fel sak på rätt sätt.

Det spelar ingen roll om det är rätt sätt, om jag gör fel sak på rätt sätt.

Tidshorisonten avgör hur du ska investera

Jan: Så att repetera där, jag brukar säga att först och främst den enskilt viktigaste datapunkten för hur jag vill investera mina pengar är tidshorisonten. Och där introducerade vi i avsnitt 238, som vi rekommenderar varmt, det här att är tidshorisonten kort, alltså 0–3 år, då ska det inte investeras. Då ska det in på ett bankkonto med insättningsgaranti. Är tidshorisonten lång, alltså mer än 10 år, ja då ska det 100 % in i en fondrobot med 100 % aktieexponering, eller en global indexfond. Och då är det typ Lysa som vi gillar, och där finns en sponsrad länk, eller en billig global indexfond, typ Länsförsäkringar Global eller Avanza Global eller liknande.

Och om man inte vet tidshorisonten, att det är mindre än 10 år men mer än 3 år, då brukar vi kalla det för "jag vet inte tidshorisonten". Och då kan man ta 50/50, 50 procent av pengarna på ett bankkonto, 50 procent i en fondrobot med 100 procent aktier, eller helt enkelt lägga det i en fondrobot och ta 50/50. Det pratar vi om i avsnitt 238 eller avsnitt 99, så det är lite repetition.

Caroline: Men vad har man vet-inte-horisontpengarna till egentligen? Vad kan det vara? För det är ju inte resor, det är något helt annat.

Jan: Ja, men det är kanske så här: jag ska gå i pension om fem år, jag behöver en del av pengarna då. Det kan vara möjlighetspengar. Jag tycker den är klurig. Vi har ju mest pengar antingen i kort tidshorisont eller lång tidshorisont. Pension, brukar jag säga, buffert eller pension. Och sen allt däremellan är egentligen nice.

Vad sparar man egentligen till?

Jan: Men det är lite scope för ett annat avsnitt, där vi pratar om vad det är jag ska spara till egentligen i mitt liv. Där de korta svaren är: buffert, boende och pension. That's it. Så ofta blir det ju, ja, vi vill byta boende, men vi vet inte om vi gör det om tre år eller fyra år. Men poängen här är i alla fall att ju längre sparhorisont, desto jämnare avkastning, desto lägre risk, desto högre sannolikhet.

Och hoppar vi då in, så börjar Nick i boken med ett tankeexperiment. Han säger: okej, föreställ dig att du ska investera en miljon och du har två alternativ. Du får lägga in hela miljonen på en gång, eller du får sprida ut det med en procent per år de kommande hundra åren. Hur, vad skulle du valt?

Caroline: Alltså, alternativ två låter inte bra för mig. Det handlar inte om att hålla på och sprida ut över de kommande hundra åren.

Jan: Ja, nej, men exakt. Där finns ju ett tredje alternativ som är skitkasst, det kommer vi ta upp i nästa avsnitt. Och det handlar om att vänta tills kraschen kommer och investera då.

Caroline: Men är det ett reellt?

Jan: Nej, det är ett skitkasst alternativ.

Caroline: Nej, jag tänkte att han tar inte upp det som ett sånt här, det här är också ett alternativ.

Att vänta på kraschen är ett uselt alternativ

Jan: Nej, men vi kommer ägna ett helt avsnitt åt att visa hur dåligt det alternativet är. För det är så vanligt att man vill göra det. Man tänker så här: jag sitter med pengarna utanför tills marknaden kraschar. Det är extremt vanligt. Men vi kommer beröra det lite.

Då skriver Nick, på det här tankeexperimentet, du har en miljon, in med det på en gång eller en procent per år de kommande hundra åren:

If we assume that the assets you're investing will increase in value over time, otherwise, why would you be investing? Then it should be clear that buying now will be better than buying over the course of 100 years. Waiting a century to get invested means buying at ever higher prices while your uninvested cash also loses value to inflation.

Jan: Och så plus att man kanske inte lever längre.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så här blir det, när man tar vissa av de här exemplen till sin extrem, så blir de tydliga. Och här blir det ganska tydligt att det här att sprida ut över 100 år, det är ingen bra idé. Och han skriver vidare:

We can take the same logic and generalise it downward to periods much smaller than 100 years. Because if you wouldn't wait 100 years to get invested, then you shouldn't wait 100 months or 100 weeks either. It's as the old saying goes. The best time to start was yesterday, the next best time is today.

Jan: Ja, jag gillar det. Det är en variant på det där, kinesernas, bästa tillfället att plantera träd var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag. Så jag upplever att det här blir ganska tydligt på det här sättet.

Känslan av ånger när man investerar

Jan: Varför det här inte är självklart, varför vi behöver prata om det, är ju att det känns inte så. Och då skriver han så här om det:

Of course, this never feels like the right decision because you are left wondering whether you could get a better price in the future. And guess what? That feeling is accurate, because it's very likely that a better price will appear at some point in the future. However, the data suggest that the best thing to do is to ignore that feeling altogether.

Jan: Precis, för man känner så här, jag har rädslan. Detta pratar inte han om i boken, utan detta är min egen tolkning, att vi är rädda för känslan av ånger. Att jag kommer göra någonting där jag kommer ångra mig, och kanske inte ens många gånger, kommer ångra mig för att jag har gjort en dålig affär. Det är ofta så att vi slår på oss själva. Men än värre, att jag var dum. Är du med? Att jag framstår som en idiot.

Caroline: Ja, och vem ska du framstå som en idiot för?

Jan: Ja, mig själv eller andra. Du vet, jag investerar, och sen så har min partner, okej, titta nu, har det här gått ner, och så ska jag förklara att portföljen är nere eller liknande.

Och det som jag tycker är intressant här är ju dock att han säger så här: ja visst, det är en ganska hög sannolikhet för att det i framtiden kommer ett tillfälle då priset kommer att vara lägre. Men datan och det matematiska kommer att visa att det bästa man kan göra är att, okej, jag fick den här känslan, jag skiter i den. Och resonemanget är så här. Vad skulle du säga?

95 procents sannolikhet för en bättre kurs någon gång

Caroline: Jag tänkte bara att när jag läste det så tänkte jag att han, jag tänkte fel, som att han menade att priset kommer vara högre. För börsen går ju upp. Så priset kunde lika gärna vara högre. Det kunde vara dyrare, som att det kan vara billigare.

Jan: Ja, nu är det lite förvirrande. Men låt oss titta på det. Om man tar en klumpmässig börsdag mellan 1930 och 2020 på den amerikanska börsen, för där är mest data och enklast att få tag på, och då tittar vi på Dow Jones, då är sannolikheten 95 procent att någon dag i framtiden så kommer du ha en bättre kurs. Är du med?

Caroline: Ja.

Jan: Ett bättre, alltså ett lägre pris. Och ungefär en av 20 börsdagar, det vill säga en gång per månad eller 12 gånger per år, kommer du ha möjligheten att göra ett kap. Då är det billigare än vad det är idag. Problemet är att de andra 19 dagarna kommer du ha möjligheten för ett besök i ångerstämpel. Det vill säga att 19 dagar kommer du vara högre, och en av 20 dagar kommer du vara lägre.

Men om vi tittar på det, så är det oerhört svårt att sitta och vänta på den här dagen. För om medianen för att hitta en bättre kurs, alltså att aktierna rör sig, om medianen att hitta en bättre kurs är två dagar, men genomsnittet är 30 dagar. Så jag kommer till detta, det får man hålla två tankar i huvudet. Det betyder att även om medianen, alltså det mittersta värdet innan jag får en bättre kurs än vad jag får idag, är två dagar, så finns det outliers, alltså sådana extrema värden där det ibland tar mycket, mycket längre tid, som drar upp genomsnittet från 2 till 30.

Caroline: Ja.

Jan: Är du med?

När det billiga priset aldrig kommer

Jan: Och då är problemet det att det kan hända att det billiga priset aldrig inträffar. Att vi är på en permanent högre nivå. Och det andra är att det kan ta extremt lång tid innan det här billiga priset kommer. Till exempel, om man ville köpa när finanskrisen bottnade ut 9 mars 2009, så det senaste tillfället då börsen var på samma nivå som 9 mars 2009 var 14 april 1997. Så om man satt där i april 97, eller efter den 14, 15 april 97 framåt, och man tänker så här, ja men där är en median på två dagar och ett genomsnitt på 30, det är bara att vänta lite, så hade du fått vänta i över 12 år. Och jag påstår att det är rätt lång tid.

Caroline: Ja, jag påstår att ingen hade suttit och väntat i 12 år med pengar på sidlinjen. För att köpa in sen.

Jan: Nej, man missar ju också. Och då pratar vi inte ens om det man har förlorat på inflationen, på 2 procent under de 12 åren. Så det är liksom… I teorin, när man tittar på facit, så ser det väldigt enkelt ut. Ja, men det är hög sannolikhet för att du någon gång i framtiden kommer ha en lägre kurs. Men du vet inte när den kommer, du vet inte på vilken nivå. Och därmed är det bästa man kan göra att investera idag.

Och det är detta som också gör att många, särskilt i början, upplever att tajma marknaden är så attraktivt. Att jag sitter på sidlinjen och väntar tills det blir billigare. Det är väldigt teoretiskt enkelt att förstå, men det är så extremt svårt i praktiken.

Caroline: Ja, det är klart, du vet, folk för tre, eller jag kommer ihåg, jag brukar säga, för fem år sedan kunde man väntat och köpt vissa aktier eller fonder idag.

Jan: Vi hade det uppe i något avsnitt att till exempel ett Swedbank Robur Ny Teknik inte har slagit en vanlig global fond just nu. Men då hade man fått sitta och vänta de här åren på att det ska inträffa. Så då skriver Nick Maggiulli så här:

As a result, the best market timing approach is to invest your money as soon as you can. This isn't just an opinion of mine either. It is backed by historical data across multiple asset classes and multiple time periods.

Inte ens Gud kan tajma marknaden

Jan: Och i nästa avsnitt så kommer vi ha en av Nicks artiklar han har blivit mest känd för på nätet. Den heter typ "inte ens Gud kan tajma marknaden". Och så har han ett resonemang kring att även om man är Gud och vet hur kursen kommer att se ut, så kommer det vara extremt svårt att tajma marknaden. Så det blir nästa veckas avsnitt.

Så om vi tittar på det så har vi fortfarande de här två alternativen. Simuleringarna vi kommer att titta på nu är att jag går in med allt på en gång, och sprider ut det över tolv månader. För tolv månader är någon slags rimlig period. Jag vet inte om detta är från Vanguard eller från Nick Maggiulli, men du kan läsa vad det står:

If you invested into the S&P 500 using these two approaches across history, you would find that the average-in strategy generally underperforms buy now most of the time.

Jan: Det är två strategier. Average-in är att sprida ut det över tid. Det kallas average-in, och sen buy now, det är att jag köper allt på samma gång. Ibland, när man läser forskningsartiklar, så kallas det ena DCA, dollar cost averaging, alltså att jag tar mig in över tid, eller lump sum investing, LSI, att jag investerar allt på en gång. Så här kallar han det buy now och average-in.

To be more precise, average-in underperforms buy now by 4 percent in each rolling 12-month period on average, and in 76 percent of all rolling 12-month periods from 1997 to 2020.

Jan: Ja, så vad han säger här är att den här "sprida ut över tid"-strategin underpresterar med ungefär 4 procent. Alltså du får 4 procents lägre avkastning på en rullande 12-månadersperiod i genomsnitt, och 76 procent, alltså ungefär tre av fyra gånger, så kommer engångsinvesteringen vara bättre än att sprida ut över tid.

Det matematiskt korrekta svaret

Jan: Och det är detta som vi, nu är vi inne på det matematiskt korrekta svaret. Så återigen, som vi sa i början av avsnittet, man måste hålla två tankar i huvudet. Det här är ett matematiskt svar, och just nu är det mycket fokus på det matematiska.

While 4 percent might not seem like much in a year, this is only on average. If we look at the level of underperformance over time, we would see that it can get far worse.

Jan: Ja. Så du får, det här påpekade NightOwl, jag tror jag citerar honom här i avsnittet också, en forummedlem. Då skrev han så här: ibland tror vi att alternativet är att investera allt på en gång i hög risk, och att jag sänker risken med att sprida ut över tid. Men det gör jag inte, inte den matematiska risken. Men jag sänker den emotionella risken, eller den emotionella kostnaden.

Så kan man säga. Jag sänker den emotionella kostnaden, och om jag genom att sänka den emotionella kostnaden kan undvika att jag freakar ut, ja då har jag sänkt risken på det totala. Men det är inte som att det inte finns några risker med "sprida ut över tid"-strategin.

Graf-bonanza: nästan alltid bättre med engångsinvestering

Jan: Och nu blir det lite så här graf-bonanza. Så jag tänker att vi kommer inte lägga tid på den, utan den som tittar kan pausa och titta på grafen. För dig som lyssnar, så har vi bara plottat då det här 97 till 2020, och så har man tittat: okej, under den här perioden, när var det mer lönsamt att lägga in allt på en gång, och när var det olönsamt? Och så visar man det på graferna, och då ser vi att majoriteten av tillfällena är det mer lönsamt med att gå in på en gång.

Det är i princip bara under 2008 och 2001, alltså när vi hade it-bubblan och finanskrisen, som det är bättre med att sprida ut över tid. Eftersom när du köper in på toppen och det går ner, så säger det sig självt att då är engångsinvestering dålig. Då är det bättre med att sprida ut det över tid, eftersom du får lägre och lägre kurs i nedgången. Men alla andra perioder av uppgång är ju engångsinvestering mer intressant.

Och det stämmer för perioden 97 till 2020, det stämmer för perioden 1920 till 2020, alltså på en 100-årsperiod. Och nu tittar han på amerikanska börsen. Jag själv roade mig med att göra om detta, hans beräkningar, fast för svenska börsen. Och det är samma sak, att det är i princip bara 1987, när vi hade kraschen, 2001, 2008, typ en viss period under 2016, då det var bättre med det.

Caroline: Men som man ser i grafen, det är inte många tillfällen.

Jan: Nej, ser man i grafen så är majoriteten av grafen i det blåa, som tyder på att det är bättre med en engångsinvestering. Så det är väldigt, väldigt sällan det faktiskt lönar sig med en DCA utifrån ett matematiskt perspektiv.

Fenomenet håller i alla tillgångsslag

Jan: Och det som jag också upplevde var nytt i Nick Maggiullis bok som jag tog med mig, wow, det här har jag inte tänkt på, det var ju att jag har normalt bara tänkt på det här på aktier. Men han undersökte det här även för andra tillgångar. Till exempel bitcoin eller guld eller tillväxtmarknadsaktier eller amerikanska aktier eller developed markets eller emerging markets. Och i alla tillgångsslag återfanns det här fenomenet. Att det var bättre att gå in på en gång än att sprida ut det över tid.

Och sen var underprestationen mellan 2–4 %. För bitcoin var det extremt, för bitcoin svänger så mycket. Där var nästan den genomsnittliga underprestationen 96 %. Och sen, i hur många fall det var lönsamt, så var det i alla sex av tio. Så mer än hälften av fallen var det bättre för alla tillgångsslag.

Så jag gillar ju när man har en insikt eller en tes, och den funkar i alla tidsperioder, den funkar i alla tillgångsslag och så vidare. Det är konsekvent.

Caroline: Det är konsekvent, liksom.

Vanguard bekräftar: bättre i åtta fall av tio

Jan: Och det finns dessutom, det går återigen i andra studier också. Jag dubbelkollade med Vanguard, där Vanguard säger väldigt tydligt att sprida ut över tid är bara bättre i de 20 % sämsta börsperioderna. Eftersom börsen, återigen, vi förväntar oss att börsen går upp över tid på lång sikt, så betyder det att i åtta fall av tio är det bättre med en engångs än sprid ut. Och så finns det massa grafer för det.

Caroline: Vad ska jag säga? Men Vanguard, vad gör de? De är fondförvaltare och rådgivare.

Jan: Så de har en, jag gillar deras research. De har en sån forskningsavdelning, och så släpper de sådana här rapporter. Jag tror att den här rapporten hette så här: "Dollar cost averaging just means taking risk later". Så de tittar på mycket data. Så jag gillar det här att vi tittar på det från olika källor, olika tidsperioder, olika marknader. Svenska aktier, så stämde det ganska exakt och liknande.

Caroline: Ja, det är ju intressant om det skulle vara någonstans som det inte stämmer. Då blir man ju intresserad.

Jan: Ja, precis. Men det har vi inte hittat.

Caroline: Vi har inte hittat det.

Det handlar om tid

Jan: Så egentligen, nu har vi lagt ganska mycket tid på att nörda i det, men egentligen är det ganska logiskt, som vi var inne på. Eftersom börsen går upp så kommer det vara mer lönsamt. Min kom-ihåg-regel är att det handlar om tid. Ju mer tid, desto bättre avkastning, desto jämnare avkastning, desto lägre risk. Så tid. Jag brukar ibland tänka att jag ska sätta mina pengar i jobb, och då blir jag så här, varför ska jag inte sätta dem i jobb så fort som möjligt? Det är det som är tanken.

Och Vanguards slutsats, du kan läsa vad de skriver:

We conclude that if an investor expects such trends to continue, is satisfied with his or her target asset allocation, and is comfortable with the risk/return characteristics of each strategy, the prudent action is investing the lump sum immediately to gain exposure to the markets as soon as possible.

Jan: Så de säger så här, givet att du har gjort rätt sak, att du ska investera dem, att du har din portfölj, allokering, hur mycket som ska vara i aktier och räntor. När det är bestämt och du ska starta upp, så säger han: ja, men då, the prudent action is investing immediately.

Caroline: Ja.

Jan: Så de hedgar lite det som jag sa i början också, att okej, men är tidshorisonten bara ett år för dina pengar, ja då spelar det ingen roll hur du investerar, för de ska inte investeras, de ska vara på ett bankkonto. Så det viktiga är att man gör rätt sak på rätt sätt, det spelar ingen roll om vi fokuserar på att göra fel sak och sen så försöker vi fixa till det genom att göra det på rätt sätt.

Nicks insikt: sänk risken i stället för att sprida ut

Jan: Och här behöver man till viss del titta på att, ja, det är en viss högre risk i att investera på en gång, i form av det man pratar om som standardavvikelse, det klassiska riskmåttet. Men, som vi hade en diskussion i forumet, där framför allt NightOwl, som jag påstår är en av de som har mest matematisk och statistisk talang, sa, om man tittade på worst case mellan sprida ut över tid och investera på en gång, så skiljde de sig inte så jättemycket.

Så man ska inte bli lurad av att man tror att, ja men, om jag väljer att sprida ut över tid, så tar jag liksom ingen mindre risk. Utan då tror jag att vi är tillbaka till Nicks förslag som var det nya för mig. Ja, men vet du vad, det kanske handlar om att jag ska göra en engångsinvestering, fast jag ska ändra på portföljen, i stället för att försöka manipulera risken i uppstarten. Och han skriver det rakt ut:

However, if you're worried about risk, then maybe you should consider following the buy now strategy and investing into a more conservative portfolio instead.

Jan: Det vill säga en mindre aktieexponering med räntor, eller så som vi pratar om i avsnitt 238 och 99. Om jag har 100 000, så i stället för att sätta 100 000 i aktier, så kanske jag sätter 60 000 i aktier och 40 000 på ett bankkonto med insättningsgaranti. Och då har jag en lägre totalrisk än om jag tänker, jag investerar fortfarande 100 000 i aktier, om jag sprider ut det över 12 månader. Det är det han pratar om.

Och för mig blir det så här logiskt, smart, har jag inte tänkt på på 25 år. Du kan läsa:

For example, if originally you were going to average in to a 100% US stock portfolio, you could follow the buy now strategy into a 60/40 US stock or bond portfolio, to have slightly better returns for the same level of risk.

Jan: Ja. Så det här är för mig egentligen ett mycket smartare sätt att tänka på. Att överväga att ändra på rätt sak, i stället för rätt sätt.

Bankkonto, räntefonder och inflation

Jan: Sen är det en grej som vi pratade om i förrförra avsnittet, att pengar på bankkonto går ju att försvinna ut i inflation, och när ska jag gå från bankkonto till räntefonder, att jag lånar ut pengar till svenska staten eller amerikanska staten? Och då konstaterade vi någonstans att vid tre år skedde det här skiftet, att det blev mer lönsamt med räntefonder än bankkonto. Och i de här exemplen har vi utgått från att pengarna är på ett bankkonto med 0 procents ränta.

Och då kan vän av ordning invända så här: ja, fast om jag hade haft pengarna i en räntefond från början och sen skiftar jag från räntor till aktier, då ska jag ju ha en högre avkastning. Och ja, det sättet blir lite bättre, att i stället för att ha en underprestation på 2–4 procent, så får man en underprestation på 1–3 procent. Så det är bättre, och i fallen att jag kommer misslyckas, eller inte misslyckas, men jag får en sämre avkastning med att sprida ut, i 7–8 av 10 fall, så kommer jag bara få en underprestation i 6 av 10, 7 av 10 fall. Så det blir lite bättre.

Men jag påstår att det här återigen är en sån nyans som skapar mycket jobb, men som bara marginellt förbättrar siffrorna. Och jag vet inte någon som gör det här. Jag har aldrig träffat någon som har sagt: vet du vad, Jan, jag har investerat de här i 100 procent räntefonder och nu tänkte jag balansera om till aktier. Utan alla kommer från situationer så här: jag har pengarna på ett bankkonto, för jag har fått ett arv, jag har sålt huset, jag har fått pengar för mitt företag, vad ska jag göra nu? Men vi har tagit upp det. Ja, det är bättre om jag har långsiktigt att lägga in dem på räntefonder. Men det är lite så här, delvis.

Vanguard om den emotionella aspekten

Jan: Bra. Vanguard skriver så här, de tar ju den emotionella aspekten, de har inte alls det här resonemanget som Nick har. Så därför var det kudos till Nick, som var så här, sänk risken i stället. Så här skriver Vanguard, för de fokuserar ju bara på de två olika sätten, inte att du ska göra rätt:

If the investor is primarily concerned with minimizing downside risk and potential feelings of regret resulting from lump sum investing immediately before a market downturn, then DCA may be of use.

Jan: Och då är det dollar cost averaging, alltså sprida ut det över tid.

Of course, any emotionally based concerns should be weighed carefully against both, one, the lower expected long-run returns of cash compared with stocks, and two, the fact that delaying investment is itself a form of market timing, something few investors succeed at.

Jan: Jag upplever att det är ganska tydligt. Det är inte så, åh, det beror på, utan det är ganska tydligt.

Men nu då, när börsen är på rekordnivåer?

Jan: Den vanligaste invändningen, eller vanligaste fråga jag brukar få, är: ja, Jan, jag fattar, det där fungerar bra i normala tider, men nu, när börsen är på rekordnivåer, då är det annorlunda. Nu är det kanske inte ett problem just nu, maj 2022, men eftersom jag vet att folk kommer lyssna på det här avsnittet om tre, fyra år, så kan man ta det.

Och då tänker jag två grejer. Det första är att det är naturligt för börsen att vara på topp, att vara på rekordnivåer. Det ingår i att vara börs och i att något ska stiga över tid. Vi har en förväntan om att börsen ska stiga över tid, och då betyder det att vi kommer nå nya toppar. Och det finns en graf på amerikanska börsen mellan 1900 och 2016 där man har markerat de här olika topparna. Jag tror att bara de senaste tio åren, mellan 2010 och 2020, så hade vi över 200 nya toppar.

Och statistiskt, jag tror att det var Arne Talvin Karvastup som räknade ut att på den svenska börsen följs ett rekord i genomsnitt av 42 nya rekord. Och det är inte intuitivt, utan ofta tänker vi med börsen så här: ja, men när vi är på ett rekord, ja, då har tåget gått från stationen. Jag skulle ju varit med innan det blev ett rekord.

Narrativet i finansmedia

Caroline: Det är också för att jag upplever det som att om man nu läser finanstidningar och media, så är det jämt att vi är på börsrekord, eller något extremt vill de få det till.

Jan: Ja, det är ingen som skriver så här: åh, det är en ny rekordnivå, det är helt normalt, det är så som det ska vara.

Caroline: Nej, utan då är det det här narrativet att nu kan det gå ner.

Jan: Ja, för nu är det på topp. Upp som en sol, ner som en pannkaka. Och jag är jättetrött på det. Jag läser inte ens sådana artiklar överhuvudtaget.

Caroline: Nej.

Jan: Så jag vill bara säga, det är normalt för börsen att vara på topp. Men då kan man säga: okej, men Jan, det är inte bra att den är på topp. Och då är det så här, okej, värderingarna kan vara höga. Att investerarna är riskvilliga och betalar mycket pengar för de underliggande tillgångarna.

CAPE: ett mått på hur dyr börsen är

Jan: Och då finns det ett mått som heter CAPE. Nu uttalar jag det för jävligt, men cyclically adjusted PE, price/earnings-nyckeltal. Alltså justerat PE-tal. Och då mäter man det, och det här är ett tal mellan 0 och 45. Jag tror att det aldrig har varit under typ 5, och aldrig varit över 45. Och det är ett mått på hur mycket du betalar för en krona vinst i en aktie. Så om CAPE är 10, så betyder det att du betalar 10 kronor för att få en krona i vinst, det vill säga att du har fått tillbaka hela din investering på 10 år i form av vinster. Efter 10 år har du fått tillbaka allt du har investerat. Så det är ett mått på hur länge jag behöver vänta på att få tillbaka min investerade peng.

Och då kan man mäta det här för enskilda bolag, och man kan mäta det för börsen i gemen. Och det finns en forskare som heter Robert Shiller som mäter det här, och man kan ta fram och plotta det. Och någonstans, jag tror att normalsnittnivån är någonstans mellan 15 och 20, brukar man säga att det är normalvärderat. Och man kan säga att alltid innan börsen har kraschat, så har det till exempel, då svarta tisdagen 1929, då var det här nyckeltalet 30. 2001 var nyckeltalet typ 43. Och nu den senaste, innan vi hamnade i 2022, så tror jag, 2021 så låg vi runt 30.

Så då kan man säga att börsen är ganska högt värderad när vi har de här höga nyckeltalen. Men å andra sidan, man kan inte bara, detta är återigen ingen magisk kula. Till exempel det här nyckeltalet 2010, då var det 15, och sen har det ökat, dubblats de kommande 10 åren. Så man kan inte säga, åh, nu är det över 20, nu skiter jag i det. För då kan man vänta i många år innan det kommer tillbaka under 20. Så det är inget att spekulera i. Men det ger i alla fall ändå ett mått på, är marknaden billig som helhet eller är den dyr?

Tesla som exempel på hög värdering

Jan: Som ett exempel, Tesla har ju från tid till annan haft ett sånt här PE-tal på över 200. Så om du har köpt aktien, så behöver du vänta i 200 år innan du har fått tillbaka pengarna på de vinster de har rapporterat. Så det visar att Tesla, det är ett exempel, det är en anledning till att många inte gillar Tesla, för att det är väldigt högt värderat.

Caroline: Ja, man vill inte gå in och köpa det.

Jan: Sen kan ju bolaget öka sina vinster och växa jättemycket, då minskar ju det över tid. Men skitsamma, det är en detalj.

Det som var spännande är ju att Nick hade räknat på det här, och delat upp det i fyra perioder. Han säger, okej, vilken metod är bäst, sprida ut över tid eller köpa på en gång, när det här CAPE är under 15, när det är mellan 15 och 20, när det är 20 till 25, eller över 25. Så han har delat upp det i fyra: superbilligt, lågt normalt, högt normalt, och högt.

Caroline: Ja.

Engångsinvestering vinner oavsett värdering

Jan: Och så tittade han på underprestationen. Och det som var intressant var att det var en underprestation på sprida ut över tid gentemot investerat på en gång i alla fyra perioderna. Oavsett hur dyr marknaden var. Oavsett vilken värdering det var på marknaden, oavsett om marknaden var billig eller dyr.

Såklart, är marknaden billig så får du en högre underprestation. För att det ska bli logiskt, det är mycket smartare att investera allt på en gång när marknaden är billig än när marknaden är dyr. Men det är ändå bättre att investera allt på en gång när marknaden är dyr än att sprida ut det över tid. Är du med?

Och antalet månader där det underpresterade ligger fortfarande på ungefär att i 70 % av fallen är det bättre att köpa allt på en gång. Så det skiljde inte så mycket.

Sen ska man också säga så här, att här blir det också problem med population. Det är inte så ofta börsen har varit värderad över 30. Så vi har inte supermånga datapunkter. Så man får ta det här med en nypa salt. Men återigen blir det intressant, vi har innan tittat på olika marknader, olika tidsperioder, olika geografier, olika tillgångsslag, och det har hållit resonemanget. Nu tittar vi från ytterligare ett perspektiv, om den marknad jag tittar på är billig eller dyr, lågt eller högt värderad. Och det funkar även i det perspektivet.

Henrik Tells tankenöt: vänd på frågan

Jan: Bra, så det var egentligen det nördiga. Och sen tänkte jag faktiskt en liten sån här tankenöt, eller tankespjärn. Det var ju när vi intervjuade den finansiella rådgivaren Henrik Tell, som har drivit ett företag som heter Effektiv Förmögenhetsförvaltning. Han är väldigt, väldigt duktig. Då hade han en helt annan approach på det här problemet. Han är också supersmart. Då var han så här: ja, du vet, du kan omformulera frågan. Och jag var så här, vad menar du?

Jo, då säger han så här: lek med tanken att du har fått det här arvet. Och i stället för att du har fått 100 000 kronor på ett bankkonto som du nu ska investera, låt oss leka med tanken att du ärvde dem i investerat skick. Att du ärvde dem på Lysa, redan investerade. Och då frågar han: okej, så vi ändrar den för tankeexperimentet. Skulle du då, om du har bestämt dig för att du ska sprida in pengarna över tid, för att det är det som emotionellt känns bäst för dig, hade du då tagit ut alla pengarna från Lysa till ett bankkonto för att sen sprida ut dem på Lysa över 12 månader? Är du med? Eller hade du sålt av de aktierna eller den tillgången du nu har fått, för att sprida ut den över tid?

Caroline: Men den är ju redan inne.

Jan: Ja, exakt. Och då hade man inte gjort det?

Caroline: Nej, det hade man inte gjort.

Ironin: vi är inte rationella

Jan: Och det är ju detta som är ironin. De flesta svarar precis som du. Nej, de är ju redan investerade, varför ska jag ta ut dem och återinvestera dem? Och då visar det sig att vi inte är rationella. För då gör vi skillnad på det som egentligen är slutmålet. Hur ska pengarna vara investerade? Alltså, hur går vi från läge A till läge B? Eller, hur når vi läge B? Utan då börjar vi titta på vägen dit. Och då påstår jag att vägen dit blir irrelevant, eftersom jag i det ena fallet säger, vet du vad, det är skitviktigt för mig, jag vill sprida ut det över tid. Och i det andra säger jag, vi står redan i målet, då är de ju redan investerade, då har jag redan nått målet, då behöver jag inte gå vägen. Och då antyder det ju dessutom att den här lump sum, att investera allt på en gång, är bättre. För de är ju redan i…

Caroline: Ja, men det är en tanke… 100 000 som förra veckan sattes in.

Jan: Ja, men du får ett arv.

Caroline: Ja, för vi säger det, att det var bara en vecka sen han satte in dem, eller hon. Och sen så har jag fått arvet. Så de har inte ens varit inne så länge. Men jag skulle ändå inte tagit ut dem och bara funderat över läget. För man tänker annars, ja men de är redan där inne, och de har varit där ett tag säkert, och fått vara med om upp- och nedgångar.

Jan: Men det spelar inte heller någon roll hur länge de har varit inne.

Caroline: Nej.

Jan: Och det är därför jag menar, det är därför det här är ett sätt att försöka komma runt den här tankenöten.

Caroline: Ja.

Svaret antyder en engångsinvestering

Jan: Så det här är ett annat sätt. Och svarar man då nej på den här frågan, att om du hade fått pengarna redan slutinvesterade, skulle du då sålt av dem för att komma tillbaka till den investeringen? Svaret på den frågan är nej. Så det antyder ju att du borde göra en engångsinvestering för att nå det målet, än att sprida ut det över tid. Så det är ytterligare en aspekt.

Vill man ha någon att bolla det här med, så brukar jag rekommendera att antingen prata med Henrik Tell, eller Småspararguiden, jag är också ett stort fan av dem, eller Richard Nylund. Vi har en lista med finansiella rådgivare på forumet.

Överkurs: momentum-DCA

Jan: Och sen tänker jag att eftersom det här ändå är relativt kort, vi är fortfarande under 1 timme och 1,20, så tänkte jag lite överkurs.

Caroline: Ja, lite överkurs.

Jan: Där fanns Gerstein Fisher, som var, jag tror att det var ett finansbolag, det är inte två forskare, skitsamma. Gerstein Fisher undersökte det de kallade för momentum-DCA. Det vill säga, okej, jag sprider ut det över tid, men jag pimpar upp under tiden.

Caroline: Okej, spännande. Hur gör de det då?

Jan: Jo, då säger de så här: okej, jag investerar, jag sprider ut det över tid, men har marknaden gått upp i januari, så när jag tittar på om januari gått upp, ja, då investerar jag 20 procent mer i februari. Och sen när jag ska investera i mars, så tittar jag på februari. Gick februari också upp, ja, men då investerar jag 20 procent extra.

Caroline: Ja, berätta. Jag känner redan att jag tycker det verkar konstigt.

Jan: Det är det kanske inte.

Caroline: Nej.

Jan: Det är egentligen bara så att jag sprider ut det över tid, men jag skruvar upp volymen när marknaden har gått bra, och jag skruvar ner volymen när marknaden går dåligt.

Caroline: Ska man köpa mer när det har blivit dyrare och mindre när det har blivit billigare? Varför inte tvärtom?

Momentum: trenden fortsätter

Jan: För de säger så här, det är det som är det här momentum, att går marknaden upp så kommer den sannolikt fortsätta upp, och går den ner så kommer den sannolikt fortsätta ner.

Caroline: Okej, ja, men det köper jag.

Jan: Så man utnyttjar trenden, eller rörelsen, eller momentum. Det finns lång diskussion kring det.

Caroline: Absolut, då förstår jag varför den heter momentum.

Jan: Så man investerar helt enkelt, har marknaden gått upp så investerar du mer, har marknaden gått dåligt så investerar du mindre. För då får du det här känslomässiga, nu har marknaden gått ner, nu är jag lite smartare, för nu investerar jag lite mindre, nu har marknaden gått upp.

Caroline: Ja, det är klart att detta är överkurs.

Jan: Jag hade ju aldrig gjort det här. Men det är säkert smart. När de tittade på det här, så visade det sig att det gav ungefär 2 procents bättre avkastning än att bara sprida ut det över tid.

Caroline: Men det är ändå rätt bra ju. 2 procent, det ska man inte förakta.

Jan: Så det här var ju ett försök att kombinera det rationella sparandet med det irrationella beteendet. Så jag tyckte ändå, det var en liten överkurs. Kudos till dem. Två minuters överkurs. Sen tror jag inte, jag känner ingen som har gjort det här. Själv pallar jag inte, jag har automatiskt månadssparande.

Caroline: Men om du skulle få en stor klumpsumma pengar, det kanske du skulle göra på det här sättet?

Jan: Jag tror…

Caroline: Hade du inte känt dig smart ändå?

Jan: Nej.

Caroline: Nej.

Vad Jan själv hade gjort

Jan: Nej, jag tror att, handen på hjärtat, så tror jag att de fem frågorna vi tog i början med JFB hade nog avgjort mer för mig. Att beloppet hade nog varit en avgörande faktor för mig. Att, okej, har jag en miljon investerat och jag får hundra tusen, då är jag så här, fuck it, in med det. Men, du vet, har jag haft en miljon investerat och jag hade fått tio gånger det beloppet vi har idag, det hade ju varit jobbigt. Det hade jag nog spritt ut över flera år. Eller över en längre tid. Så jag har fattat att jag är irrationell.

Caroline: Vi får prata om det ifall det händer, John. Du är ju utanför marknaden.

Jan: Ja, ja. Ja, absolut. Men jag har ju sett hur jag har reagerat i nedgången. Det pratade vi om med Moa, om förra avsnittet. Så jag är ju lite dum i huvudet.

Sammanfattning: matematiken är tydlig

Jan: Bra, så sammanfattar vi. Matematiskt, statistiskt, så gäller att det är bättre att investera allt på en gång. Och det gäller i princip för alla tillgångsslag, alla marknadslägen, alla tidsperioder, alla värderingar. Så det är inget snack om saken. Dock förutsätter detta att man inte freakar ut. Att om jag har investerat, att jag inte tar ut pengarna.

Caroline: Ja, att man inte tar ut dem, nej.

Jan: Man kan freaka ut, men inte ta ut pengarna. Så det bygger på erfarenhet. Att i princip, om vi tittar rent på avkastningen, maxa pengarna, så är i princip den enda gången det inte är lämpligt att lägga in allt på en gång en nedåtgående marknad. Och vi har att marknaden tenderar att gå upp. Det är vår förväntan.

Den enda gången det inte är lämpligt att lägga in allt på en gång är en nedåtgående marknad. Och marknaden tenderar att gå upp.

Min nya rekommendation: sänk risken i slutläget

Jan: Men det gäller ju att göra rätt sak på rätt sätt. Och från och med idag kommer min rekommendation att vara att om man tvivlar, så tycker jag att man ska överväga att man sänker risken på sitt slutläge, snarare än att man sprider ut det över tid. Och att sen balansera upp risken över tid.

Jag tänkte att jag skulle ha 100/0, alltså 100 procent aktieindex global, till att jag säger att jag kör 50 procent aktieindex och sen 50 procent bankkonto. Och sen säger jag, okej, men nästa år kan jag gå till 60/40, 70/30, 80/20, 90/10, 100/0. Att då har jag den här tiden att lära mig, snarare än att ha massor pengar på sidlinjen och tänka att jag ska sprida ut det över tid. Då tar jag en mindre risk.

Bra, det var det jag tänkte att vi skulle ta idag. Vad tänker du? Är det något du tar med dig från avsnittet?

Carolines och Jans takeaways

Caroline: Alltså, det blir alltid någon slags metadiskussion inne i mitt eget huvud, om hur mycket människor har fajtats med den här frågan och försökt hitta vägar framåt och genom, med någonting, hälften det och hälften det. Det är ju spännande att det är en sån, det är svårt att ta beslut.

Jan: Ja, precis. Vad tar du med? Jag tar med mig två grejer. Det är som vi sa när vi började den här Just Keep Buying-serien, att det är inte så ofta längre det blir så, detta var helt nytt, detta har jag aldrig tänkt förut, det har revolutionerat mitt sätt att investera. Det har inte hänt på flera år. Däremot är det de här nyanserna, de små detaljerna.

Det som stack ut för mig när jag läste det här kapitlet i Nicks bok, det var två grejer. Det var det här med att det gällde för alla tillgångsslag, inte bara för aktier, och hans resonemang att sänk risken i stället för att välja ett suboptimalt sätt. Att göra rätt sak i stället. Fokusera på att göra rätt sak i stället för att göra fel sak på rätt sätt. Så det gillar jag. Och sen gillar jag Nestors kommentar som är grundad, down to earth. Rapport från verkligheten. Det här är min erfarenhet som 30-åring och bankrådgivare, som jag tyckte var väldigt fint.

Caroline: Grymt.

Avslutning

Jan: Jag tänker att vi avslutar där. Lite kortare avsnitt idag. Nästa vecka tror jag att det blir lite roligt. Jag ska se om jag kommer kunna göra det här kapitlet rättvisa. Inte ens Gud slår regelbundet månadssparande.

Caroline: Bra.

Jan: Då tänker jag att tack så mycket till dig som har lyssnat och tittat. Och är det så att du har någon fråga, för det kan fortfarande vara så här, hur ska jag tänka? Ställ frågan i forumet. Vi är massor av människor där som älskar att diskutera, och vi blir alltid glada när det kommer in någon ny, med någon ny fråga, där vi kan hjälpa till och diskutera och hamna i detaljer. Och naturligtvis återigen, tack till dig på Patreon, i communityn, som gör de här avsnitten möjliga. Det är tack vare dig.