Bilekonomi: Kloka råd när du ska köpa, sälja,byta eller äga en bil

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: allt du behöver veta om att köpa bil
2. Välkommen Erik: TCO och oberoende expertis
3. Att hitta rätt exemplar
4. Att inte lura sig själv om kostnaden
5. De vanligaste misstagen vid bilköp
6. Tumregler för prisklass på bil
7. Familjebilen: 150 000 och 300 000 som ribbor
8. Andrabilen och 75 000-kronorsgränsen
9. De olika prisklasserna: från 25 000 kr och uppåt
10. Kombibilar, mil och underhåll
11. När garantier och försäkringar tar slut
12. Den svåraste prisklassen: 75 000–150 000 kr
13. Vem köper du av? Konsten att gallra säljare
14. Spannet 150 000–300 000 kr: nästan ny familjebil
15. Bilhandlarens risk avgör spannen
16. Privat eller handlare beroende på pris
17. Över 300 000 kr: behov blir vill ha
18. Lyxbilar och basbeloppsreglerna
19. Familjebilsplånboken och miljonbilen
20. Var ligger Tesla och de kinesiska märkena?
21. Slaget om att finnas kvar på marknaden
22. Vad påverkar egentligen priset på en bil?
23. Teslas läge: konflikt och konkursrisk
24. Vad händer med en Tesla utan garanti?
25. Behålla elbilen eller byta till ny?
26. Elbil på långresa: hur det funkar i praktiken
27. Jans eget case: behålla Teslan?
28. Leasing, ränta och momsen på räntan
29. Det ointuitiva i bilekonomin
30. Räntan: 8 procent eller 2 procent
31. Garantin: tid och mil
32. Kommer nybilspriserna att sjunka?
33. Kampanjmodeller och förmånsvärde
34. Begagnatpriserna: upp eller ner?
35. Bilar med automatlåda och elbilar som fallit
36. Mot en mer normal marknad
37. Procent eller pengar? Restvärdet på tillval
38. Tänk pengar, inte procent
39. Vad är Jans Tesla värd i dag?
40. Räkneexemplet på Jans bil
41. Behålla resten av livet eller köra ner till noll?
42. Däck, vinterdäck och de små grejerna
43. Ny eller begagnad elbil kontra fossilbil
44. Vanliga bilgrejer på elbilar
45. Servicekostnad och garanti på elbilen
46. Köp en bil med vanliga bildelar
47. När bilen är betald: räknar du rätt?
48. En andrabil eller en miljon på huset?
49. Den dolda månadsavgiften
50. 2G- och 3G-nedstängningen och bilarna
51. Vilka bilar drabbas?
52. Kommer bilar bli underkända på besiktningen?
53. Systemen hade ändå en begränsad livslängd
54. Har e-call räddat liv?
55. Dieselbilens framtid
56. Diesel som social markör
57. Att sälja en bil: välj din köpare
58. En bil är inte en bil är inte en bil
59. Miljön och den begagnade bilen
60. Diesel och kortkörning
61. Eriks vinterjobb: att ploga Bromma flygfält
62. Från chef till att köra plogbil
63. Livserfarenheten bland kollegorna
64. Varför Skuggstomten?
65. Vem ska kontakta Erik?
66. Kvartssamtal och second opinion
67. Att rädda en halv miljon

Introduktion: allt du behöver veta om att köpa bil

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och avsnitt 359, som är reklam för Erik Nässén, som är RikaTillsammans-communityns egen expert på allt som har med bilar, bilekonomi, finansiering och bilmarknaden att göra. I det här avsnittet kommer han ge sina bästa tips för när man ska köpa bil, byta bil eller köpa en andrabil, bilar i olika priser. Vi börjar från bilen för 20 000 kr upp till miljonbilen. Vilka är de olika stegen? Vad är fallgroparna? Var är det mest konkurrens? Var är det minst konkurrens? Vad ska man tänka på när man säljer sin egen bil?

Jan: Han kommer även in på sådana här ointuitiva grejer. För tre år sedan hjälpte han oss att köpa vår bil. Nu har vi snart haft den i tre år, och då tänkte jag så här: ja men det billigaste måste väl vara att behålla vår Tesla Model Y. Och där, när vi pratar om det, säger han: ja Jan, fast det är ganska stor sannolikhet att det blir billigare för er att köpa en ny bil, exakt samma modell, samma färg, samma allting. Och mitt huvud ville bara spräckas.

Jan: Det här är ett tillfälle att verkligen luta dig tillbaka, så får du reda på allt du någonsin har tänkt att du behöver veta om bil. Erik hänger ju som sagt i RikaTillsammans-forumet och communityn, så det går jättebra att kommentera och ställa en fråga efteråt. Reklamen i avsnittet är att Erik har en tjänst som heter Hjälp vid bilköp, där han hjälper privatpersoner och företag att hitta rätt bil, men framför allt också att finansiera den på rätt sätt. Du hittar honom på elbilsexpert.com. Med det så bjuder jag in Caroline och Erik, och så får du bara luta dig tillbaka och njuta.

Välkommen Erik: TCO och oberoende expertis

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen, Erik. Du är utbildad ekonom, du har jobbat med bilfrågor och bilekonomi i många år. Ditt expertområde utöver elbilar är Total Cost of Ownership, eller TCO, som vi kommer prata om. Du är dessutom oberoende, så du företräder inget bilmärke. Och tillika är du forumets expert på bilar. Väldigt, väldigt uppskattad. Så varmt välkommen, Erik.

Erik: Tack, tack.

Jan: Jag tänker att vi ska börja med en fråga som jag faktiskt hittade på din hemsida: vad ska man ha om man är ointresserad av bilar och vill ha ett problemfritt bilägande, helst till en låg kostnad?

Erik: En tre år gammal bil som har gått ganska lite. Det är ett gammalt råd, men det är ett ganska bra råd.

Jan: Fortfarande?

Erik: Fortfarande är det det. Sen får man fundera lite. Du sa ingenting om komfort, för det kan skilja väldigt mycket på dem som är väldigt sköna att åka i och de som kanske håller väldigt bra. Det kan vara olika. Sen blir det också viktigt att välja rätt exemplar, för det kan vara samma bilmodell som kostar olika. Det finns många exemplar till salu. En del är dyrare, en del är billigare, fast de är samma. Så köper man rätt bil men betalar alldeles för mycket, då blir det inte bra heller.

Att hitta rätt exemplar

Jan: Men jag tänker så här, för det låter ju bara så här, köp rätt bil.

Erik: Ja, jo.

Jan: Det låter som att det ändå är lite jobb med att hitta det här rätta exemplaret. Eller?

Erik: Ja, det blir det. Men framför allt åtminstone att jämföra på papper. Verkar det här lika bra? Vill man ha det tryggt brukar jag säga att man köper en Toyota, eller Volvos Volvo, eller Volkswagens Volkswagen. Det är ofta det tryggaste. Å andra sidan, köper man av grannen som har haft en sån här ny, det kan också vara supertryggt. Så man ska inte säga att det är sämre att köpa privat, men det beror på. Och då gäller det att jämföra. En del ligger dyrare bara för att de gör det. De provar, eller är inte riktigt medvetna om var priserna ligger.

Jan: Men jag tänker så här, vilka är de tre, fyra stora sakerna att få rätt på? När man köper bil.

Erik: Du menar tekniskt att få rätt på, eller?

Jan: Till exempel inom ekonomi brukar vi säga att det finns vissa generella regler. Ha större inkomster än utgifter, investera långsiktigt, brett, billigt, globalt. Det är inte perfekt, men det är tillräckligt bra. Så vilka är de fyra stora sakerna att få rätt på när man köper bil? Generellt.

Erik: Nu ska jag säga att mycket elbilar har varit undantag i många år. Men det är att undvika nya bilar. Nya bilar kostar alltid att åka. För du åker en ny bil, punkt. Liksom nya lägenheter kostar mycket pengar. Det andra är väl också att titta på någon slags löpande driftskostnader. Många missar att efter tre år blir försäkringen väldigt dyr på många bilar, av olika anledningar. Det kan öka från att kosta 400 kr i månaden till 1 400 kr i månaden, vilket då blir 18 000 kr eller något, jämfört med 5 000–6 000 kr.

Att inte lura sig själv om kostnaden

Erik: Du har också stegvisa reparationer, när det är dags att storservicea, byta däck och allting. Kan man klara sig från dem? Eller, klara sig från dem är väl fel sagt, men man måste kalkylera med dem. Man lurar sig själv lätt att den här bilen är billig att köpa, men sen kostar det en massa att hålla den i skick.

Erik: Det man ska tänka på är väl egentligen kanske inte att välja rätt. Även om jag köper det med egna pengar är inte pengar gratis. För jag hade kunnat ha dem på sparkonto och fått i dag 4 procent ränta. Så många tycker: men min bil är avbetald och klar, då kostar den ingenting. Jo, den kostar precis lika mycket. Du har lånat pengar av dig själv. Och du har en värdeminskning i bilen även fast den är färdigbetald. Men det hade kanske inte att göra med vilken bil man ska välja. Lite generellt tips: det är lätt att lura sig själv.

Jan: Om du skulle säga, är det någonting mer att tänka på, sådär specifikt?

Erik: Nej, inte som jag kommer på spontant. Det är så många saker.

De vanligaste misstagen vid bilköp

Jan: Men jag tänker, vi kommer ju komma in på det. Men om vi vänder på frågan: vad upplever du att folk gör för de vanligaste misstagen?

Erik: När de köper bilen är de lite, hur ska jag uttrycka det, bekväma. Man går in till närmaste handlare, tittar vad som står i hallen, den där såg fin ut, den köper jag. Och så gör man ingen enklare research. Gör en slagning på Blocket: vad brukar sådana här bilar kosta? Och lite där lever du på: jag ska ha ett möte nu om några timmar. Då har de varit inne hos en handlare, fått ett pris och en offert. Och så säger jag: men likadan bil kan du köpa, nu en bil i 200 000-kronorsklassen, 15 000–20 000 kr billigare. Den har gått mindre, den har dragkrok och allt du vill ha, om du masade iväg 20 mil.

Erik: Så att bekvämligheten, eller kanske praktikaliteten. Man kanske inte har någon bil, så det är inte så lätt att åka iväg. Det gör gärna att man knallar in till lokala bilhandlare, vilket är en jättebra idé. Det är jättebra att handla lokalt. Men man ska gärna jämföra också. Många gör inte ens den lilla researchen, om man säger så.

Tumregler för prisklass på bil

Jan: Men finns det någon sån här tumregel kring att köpa bil? Om man ska tänka prisklass. För inom ekonomi brukar vi säga att man inte ska lägga mer än ungefär 25 procent av sina inkomster på boende. Och så har jag sett ibland: är det okej att lägga kanske halva ett hushålls årsinkomst? Det var någon som skrev så här: du kan lägga hälften av hushållets årsinkomst på en bil. Och sen var det någon som bara: i helvete heller, max 10 procent av hushållets årsinkomst på en bil.

Erik: Jag brukar reta mina klienter ibland, när vi räknar och det är diskussioner om vad det kostar. Då brukar jag säga: tänk att du kör noll mil, för då lägger vi in noll mil. Och så ser de vad det kostar om bilen bara står i garaget. Du kan sätta upp en brevlåda på din garagevägg och gå och stoppa 150 kr i den varje morgon och känna hur det känns. För det är 4 500 kr, till exempel, vilket är ganska vanligt att en bil kostar innan den har kört en meter.

Du kan sätta upp en brevlåda på din garagevägg och gå och stoppa 150 kr i den varje morgon och känna hur det känns. Det är ungefär vad en bil kostar innan den har kört en meter.

Erik: Då kanske man börjar förstå att det som kostar inte är om den drar 0,5 eller 0,6 liter i förbrukning om det är en bensinbil, utan det är de övriga kostnaderna som tickar iväg. Så den är väl rätt bra att ha med sig. Bil är dyrt, om man uttrycker det så. Oavsett vad vi väljer.

Jan: Men om du ändå skulle, kan man säga, eller är det så här, det är liksom påhittade riktlinjer av oss amatörer?

Familjebilen: 150 000 och 300 000 som ribbor

Erik: Nej, det skulle jag inte säga. Om vi tänker en familjebil, många pratar familjebil och sen pratar vi andrabil. Men om du tänker familjebil, då brukar jag säga: om du går över 150 000 kr, då börjar du komma åt att få moderna bilar med moderna assistanssystem, modern krocksäkerhet och fullgoda utrymmen. Du får kanske inte så superroliga bilar på det sättet, men du får vettiga och bra familjebilar som är ganska problemfria.

Erik: När du börjar komma upp till 300 000 kr, alltså mellan 150 000 och 300 000 kr, där får du det mesta som man behovsmässigt kan önska. Över det, då börjar det bli vill ha-mässigt, om vi uttrycker det så. Köper man en begagnad Volvo för 270 000 kr gör den i stort sett jobbet lika bra som en för 600 000 kr. Många gånger har du nått 95 procent av det du vill ha, om du nöjer dig med att titta på det under tre år, om vi tar vanliga bensin- och dieselbilar och i vissa fall laddhybrider också.

Andrabilen och 75 000-kronorsgränsen

Erik: Tar vi småbilar, en typisk andrabil, då brukar jag säga: det är väldigt svårt att hitta något utanför, tycker jag, under 75 000 kr som man kan förvänta sig ska vara problemfritt och rulla på. Jag fick ett sådant önskemål av min svärmor för 13 år sedan: Erik, jag vill lägga 75 000 kr, jag vill aldrig mer i mitt liv byta bil och den ska bara rulla. Då blev det en Skoda Fabia som hade gått 2 000 mil. Den har rullat sedan dess. Hon har fått byta däck en gång, och det upplever hon som ett besvär. Hon måste vara i verkstaden.

Jan: Ja, fast däcken nöts ju. Det funkar ju så.

Erik: Att man kanske inte blir för snål och tänker att jag kryper ner för mycket. Jag brukar prata om besvärskontot. Det kanske inte kostar pengar, det är billigare, men det blir en massa besvär. Många brukar säga, du sa det, problemfritt ägande. Det innebär inte att man vill ligga på parkeringen och byta bromsbelägg i regnet dagen innan semestern, till exempel. Det är inte problemfritt, men det är billigt. Men det är inte problemfritt.

De olika prisklasserna: från 25 000 kr och uppåt

Jan: Jag tänkte att det här var jättespännande. Jag försökte göra den här grupperingen själv, och sen insåg jag att jag får fråga dig i stället. Nu har du pratat om egentligen två ribbor, 75 000 kr är en ribba där någonstans, och sen 150 000 och 300 000 kr. Om du skulle börja från, kanske inte noll, men 25 000 kr?

Erik: Då är det en chansning. Säg så här: problemet om du köper en bil för 45 000 kr, går den sönder kan reparationen kosta 10 000–15 000 kr. Men det är fortfarande så mycket pengar att du inte bara kör den till skroten. Har du köpt en bil för 10 000 kr och chansar, går den sönder så kör du den bara till skroten, för det är bara 10 000 kr. Och det är lite där när du kliver upp lite för mycket. 25 000 kr är också jättesvårt.

Erik: Ska jag sikta i prisklassen 20 000–50 000 kr, som är jättesvår, sikta på att hitta någon lågmilad japansk bil som pensionärer har haft hemma i garaget. Den kommer nog att vara skrapad lite. Det brukar stå så här: superfin förutom några skrapmärken på sidan. Och det brukar vara den dagen de inser att de inte ska köra bil längre, de kör in lite i garageporten på väg in. Det är bara rent kosmetiskt. I övrigt är bilarna jättefina. Så om vi tar den klassen där, då kan man sikta där.

Kombibilar, mil och underhåll

Erik: Tar vi någonstans lite mer kombifamilj, visst en V70 är en jättebra och jättetrevlig bil. Jag hade ju en själv förra vintern ett tag. Är man uppe i fjällvärlden ser man jättemycket av dem, för de är jättebra. Men de kräver ju sitt underhåll. De är ofta ganska törstiga. Ni hade ju en själv. De drar ganska mycket bränsle och allting. Men en jättebra kompromiss. Köper du en sån på 20 000 mil, då får du räkna med att du får hålla på och skruva lite mer, under besvärskontot. Men det är billiga delar, det är enkelt, du kan hitta många som hjälper dig. Men det är kanske inte superbekvämt.

Jan: Men du, får jag bara fråga kring det där med hur många mil och så. Man brukar säga, ja 2 000, det är ingenting. Nu säger du 20 000. Är det mycket? Jag har ingen koll på det där.

Erik: Det fanns en biltillverkare, som jag inte ska nämna vid namn, som råkade gå ut i en pressrelease om att våra bilar är byggda för att hålla 30 000 mil. Sen tog man bort det ungefär en vecka senare, för man insåg att det var ju inget bra. Så man ska veta att en bil som har gått 20 000 mil, den börjar vara lite medelålders sådär. Lite gråhårig, så man börjar bli sådär 60–65 år, man börjar få lite problem att gå och halta. Man kommer aldrig bli ung och fräsch igen.

När garantier och försäkringar tar slut

Erik: Däremot kan man med visst underhåll, och vissa blir ju 100 år, det vill säga vissa bilar går ju 40 000–50 000 mil, men då har du fått under resans gång hålla efter dem och byta. Normalt underhåll är ungefär som ett hus. Men när man pratar om vissa driftsäkra bilar, alltså märken som är mycket mer driftsäkra, många brukar ta Toyota som exempel, det visar sig kanske närmare gått 15 000 än 20 000–25 000 mil. Det är då det blir skillnad, mer än när de har gått 5 000 mil. För då har man också nybilsgaranti.

Erik: Sen ska man också veta att maskinskademomentet i bilförsäkringar, det trillar ofta bort någonstans vid 12 000–15 000 mil. Så händer det något stort, när den har gått längre än 15 000 mil, då ska du nog inte räkna med att ha någon försäkring till hjälp. Då kan en liten växellådshaveri, motorhaveri, något större, ja, men då blir det att jaga delar på skroten och hitta någon som kan göra det billigt, ändå kostar det en hel del pengar.

Jan: Bra, för då tänker jag att vi tog den där 20 000–50 000 kr. Det är så här, jag köpte en Ford Escort, du vet, när jag precis tagit körkort, för egna pengar. Och sen hade vi den här V70:n. En sån där V70, det är runt 50 000 kr kanske, 50 000–80 000 kr någonstans. Och en del tycker jag kan köpa av grannen för 30 000 kr.

Erik: Jo, den har gått 32 000 mil. Det kan gå jättebra, men det blir mycket besvär.

Den svåraste prisklassen: 75 000–150 000 kr

Jan: Vad är nästa spann efter 80 000 kr då?

Erik: Sen är det ganska hård strid om bilarna mellan 75 000 och 150 000 kr. För det är ungefär vad många har råd att kosta på. Och där är det ganska spritt vad man kan hitta. Man kan hitta allt ifrån en lågmilad vanlig femdörrars Golf till en större bil som kanske är dyrare. Så jag brukar säga att det är nästan den svåraste prisklassen, för då vill man inte heller chansa längre. Då får man i regel gå på bilar som är minst sju, åtta år gamla. Vi pratar årsmodell 2010 till 2017 någonstans. Och då är vi lite på de här bilarna som kanske inte har alla assistanssystem, inte har senaste möjligheten på olika sätt. De drar ofta lite mer bränsle, framför allt om det inte är en diesel.

Erik: Men det där är en ganska svår prisklass. Och sen ska man veta att de här bilarna under, vill säga, 100 000 kr hos bilhandlare, då är du ute i vilda västern. Märkeshandlarna tar aldrig in de här, det är för stor risk för dem. Vi sålde vår Pool för två år sedan, jag tror vi fick 63 000 kr. De sålde den för 90 000 kr. En bil hos en handlare för 80 000, 90 000, 100 000 kr, den har de betalt 50 000–60 000 kr för. Så att man är medveten om att det är en 50 000–60 000-kronorsbil, du köper för 90 000 kr, och garantin de lyfter fram för näsan på dig är i regel inte mycket värd när det kommer till kritan. Det är ju gamla bilar.

Vem köper du av? Konsten att gallra säljare

Erik: I de prisklasserna rekommenderar jag att man letar begagnat och försöker, hur ska jag uttrycka det. Jag höll faktiskt ett retorikföredrag en gång om det här för 35 år sedan. Vem köper du av? Då brukar jag fråga: varför ska de sälja bilen? Och då är det inte frågan vad de svarar, utan det är hur de svarar. Det vill säga, tvekar de, då finns det något lite bakom skynket.

Erik: Jag hade en som kontaktade mig i går, en jag känner, de skulle köpa en epatraktor till sonen. När vi tittar på den på car.info, som är jättebra, då hade den här killen haft den i 20 dagar, han som vill sälja den nu. Killen innan hade haft den i en månad. Och innan dess en till. Vi behöver inte åka och titta på den, för han ville dessutom göra ett byte mot en moppe som var jättekonstig. Moppen borde vara mycket mindre värd. Jag sa: den här killen vill bli av med epatraktorn, jag tycker inte det är värt att åka och titta på den.

Erik: Så mycket handlar om privat, vad är det för människa jag köper av, hur länge har de haft den, varför ska de sälja den. Då hade jag tre frågor: hur länge har du haft den, varför ska du sälja den, och vad är sista priset. Och då får man säga vad är sista priset på ett snällt sätt: kan du tänka dig att göra något på priset? Då kunde man gallra ut en vettig säljare, om man uttrycker sig så.

Spannet 150 000–300 000 kr: nästan ny familjebil

Jan: Bra, så då vet man att det där är den svåraste prisklassen. Vad kommer efter 150 000 kr, vilket är nästa spann?

Erik: Då kan man säga att då är vi upp 150 000 kr, ofta upp till 250 000 kr, kanske mot 300 000 kr. Då kan du börja få till exempel Skoda Octavia, kombi, dragkrok, bensinvärmare, 4 000 mil, 5 000 mil, hos en märkeshandlare. Det är 210 000 kr. En Toyota Corolla kombi, en Passat laddhybrid. Och då pratar jag ofta bilar som kanske har gått mindre än 6 000–7 000 mil. Så du kan köra dem några år och sen ändå inte börja kliva över 10 000–12 000 mil någonstans.

Erik: Vid 10 000 mil tappar du en del kunder. Vi behöver egentligen inte fundera på varför, det bara är så att det är färre som köper bilar som har gått över 10 000 mil. Och vid 12 000 mil brukar det komma att det är dags för byte av däck och sånt igen, och det är stor service och grejer. Så det är ganska vettigt. Och då börjar vi vara på det man pratar om som mellanklass kombi, alltså mellanklasstorlek. Inte fullstörsta, men de funkar som familjebil, du kan få in barnvagn, de har assistanssystem, de har modern krocksäkerhet, du har ganska problemfritt ägande.

Erik: Går vi uppåt mot de där 250 000–300 000 kr i det spannet, jag sitter och räknar på nu, hon jag ska prata med i dag, du kan få en 2023 års Volvo V60 med automatlåda och dragkrok för 319 000 kr som har gått 4 000 mil. Så redan där är du uppe i en ett, ett och ett halvt år gammal Volvo V60 med automatlåda och bensinmotor, dragkrok och allting, om du väljer rätt exemplar. Sen kan du hitta likadana, men kanske med roligare motor och allting, och så kostar den 100 000 kr till. Så upp där, då är du redan uppe på en nästan splitterny Volvo V60, om det är det som är det du vill ha som bil.

Bilhandlarens risk avgör spannen

Jan: Men köper man den hos en märkeshandlare då? Eller på Blocket?

Erik: Du kan hitta dem hos en handlare. Den jag tittar på nu, den kostade 319 000 kr och var hos en Volvohandlare.

Jan: Det där tycker jag är spännande, för det här har jag aldrig tänkt på. Man tänker så här: hos en bilhandlare är det nästan per definition att du kommer att bli lurad. Men då är det liksom så här att det hänger ihop med spannen.

Erik: Ja, för de kan inte ha det. Förlåt, inte att man inte blir lurad, utan att det handlar om risk, bilhandlarnas risk. Och därför kommer du att se att om du går in till en Volvo-, VW-, Toyota-, Opel- eller Fordhandlare, vad du vill, så har de nästan bara sitt eget märke. Sällan bilar som är mer än fyra, fem år gamla. Sällan bilar som har gått 10 000 mil. Ganska få främmande märken, ett annat märke än de säljer själva. De byter gärna in dem, men de säljer vidare till andra handlare. Så du får intrycket att de handlar med dem när de byter in dem, men de kommer aldrig att ställa den på sin gård, utan de skickar i regel iväg den.

Erik: Har de betalt dig, vi säger 70 000 kr för någon äldre bil, då kanske de säljer den för 72 000 kr till någon handlarbekant och bara skickar den vidare, för de vill inte ta risken. De vill inte riskera att få dåligt rykte, stå och reparera massa grejer, kanske på ett märke de inte har mekaniker för. Så det är bättre att skicka den risken till någon liten skrutthandlare, om man uttrycker det så.

Privat eller handlare beroende på pris

Jan: Nej, men precis, men jag tänker att, som du säger, om jag ser det utifrån hans eller hennes perspektiv, så blir det så här att om jag köper en bil för 319 000 kr så kan jag tänka mig att det är mycket renare affärer. Det är egentligen en ren affär i båda två, men jag tänker att jag kommer liksom inte hitta samma bil för 319 000 kr någon annanstans för 250 000 kr, medan den för 90 000 kr kan jag hitta någon annanstans för 60 000 kr.

Erik: Ja, du menar så. Den för 90 000 kr kan du hitta privat för 60 000 kr, för det var så det började. Sen ska man veta att väldigt mycket olika handlare tar väldigt mycket olika priser. Man ser ofta det. Nu till exempel tittade vi på en bil i går, en Kia, de hade skickat en offert till mig från en handlare lokalt. Åkte de 20 mil kunde de få den 10 000–15 000 kr billigare, med dragkrok och lägre mil, samma årsmodell, samma färg och allting.

Erik: Och då såg man att den jag hittade i det fallet, som vi skulle räkna på, den annonsen lades ut i går. Det innebär att handlaren har tittat: vad ligger prisbilden på i dag? För det är verkligen färskvara hur fort det ändras nu. Och så lägger de till rätt pris i dag, medan den som stod i hallen, den kanske hade stått två, tre månader. Den var prissatt då. Och då kan man säga begagnade bilar generellt: när de blir 90 dagar, är de inte sålda på 90 dagar, då har man missbedömt marknaden eller inte hittat sin kund eller har fel pris. Så i regel prissänker de begagnade bilar efter 90 dagar.

Över 300 000 kr: behov blir vill ha

Jan: Okej. Bra, och efter 300 000 kr då? Eller där 250 000–300 000 kr, var kommer nästa spann?

Erik: The sky is the limit. Och då beror det på om vi pratar om elbilar. Då finns det ju nästan inga familjebilar under 300 000 kr, till exempel, så då måste vi upp dit. Vi ska veta att en vanlig Volvo XC60 laddhybrid, det kan vara 600 000–800 000 kr. Många inbillar sig att en sån bil, vi ser grannen kommer med en ny XC60, jaha, nu har han lagt 350 000 kr igen, 700 000 kr. Det är många tankegrodor man gör.

Erik: Man tänker sig, till exempel elbilar, om vi ska prata jättekort om det: när kommer det billiga elbilar? Jo, det pratas om det, det kommer små elbilar som är billiga. Det är sådana tillverkarna visar. Det är i princip ingen som visar en billig familjebil. Så många vill gärna klumpa ihop det där, ungefär som att alla gifta män är så här. Det blir lätt, alla elbilar är så här. Och nu börjar det finnas så mycket. I dag jämför ingen en Tesla Model S med en Renault Zoe, som man gjorde ibland i början, bara för att de var elbilar.

Erik: Då ska vi veta att elbilar som familjebilar, alltså vi pratar Volkswagen ID.4, Tesla Model Y, vi pratar Skoda Enyaq, Kia EV6, det är ingen i praktiken som visar några sådana kommande som helt plötsligt kostar 300 000 kr. Det man visar när man pratar om billiga elbilar, det är sådana som ser ut, storleksmässigt, som en Golf eller en Ford Fiesta. Så man blandar gärna ihop det och tänker, nu kommer det billiga, och så pratar man om det som alla bilar i en grupp.

Lyxbilar och basbeloppsreglerna

Erik: Och när vi pratar generellt bilar över 300 000 kr, då blir det lite mer så här: ärligt talat klarar sig de flesta med utrymmet och egenskaperna i en typ Volvo V60, Passat eller någonting, även om man har familj, om det inte är något speciellt. Då blir det mer att jag vill förknippas med, jag vill åka el, jag vill ha en stor SUV, jag vill ha en fyrhjulsdriven. Då är det ofta det lilla extra kravet som gör det, jag vill ha en viss årsmodell eller sort. Så där blir det också väldigt svårt.

Erik: Jag satt och pratade med honom i går, han ville titta på bilar som kostade mellan 900 000 kr och 1,1 miljoner kr. Och det var inga supermärkvärdiga bilar på något sätt. Det var Volvo, vi pratar nya kommande Volvo EX90, vi pratar Audi e-tron, vi pratar dieselbilar, alltså en diesel Q8. Då kostar de ändå 650 000 kr begagnat. Men då är det mer jag vill ha än jag behöver.

Jan: Men skulle du säga, är det ändå ingen så här, om jag skulle tvinga dig? Det är inte som att vi har många nivåer upp till 300 000 kr och sen är det bara en nivå över 300 000 kr. Om du var tvungen att sätta två nivåer, och sen slutar vi på en miljon plus?

Erik: Då kan man säga så här, första nivån blir då 700 000 kr. Förr i världen sa man det som heter 7,5 basbelopp. Det var ett visst regelverk som gjorde att alla bilar i Sverige kostade i praktiken under 350 000 kr, oavsett om det var en BMW 5-serie kombi, Volvo XC60 eller rubbet. Det hade med regelverket för tjänstebilar att göra. Det nya regelverket styr på sätt och vis likadant, för då slår man i taket subventionsmässigt på elbilar vid 700 000 kr.

Familjebilsplånboken och miljonbilen

Erik: Och det har gjort att du har fått en förflyttning av tjänstebils- och familjebilsvärden mot företag, där mycket nu ligger mellan 570 000 kr och 750 000 kr. Där får du då fullvärdiga familjebilar, elbilar och allting, som ändå kan tänkas ha en ganska vettig värdeminskning. Vi pratar om familjebilsplånboken och andrabilsplånboken. Många kan tänka sig att lägga då 3 000–4 000 kr för en begagnad familjebil.

Erik: Pratar vi däremot om en miljon kr eller någonting, det är som att prata gamla Mercedes S-klass, BMW 7-serie, alltså lyxbilar som per automatik kommer att kosta väldigt mycket pengar. Det som händer är att när de är nya, då vill de som har råd att lägga det ha dem. När de är nästan nya, då vill de som har råd och är lite smartare ha dem. Sen när de har gått 10 000 mil och är fyra år gamla, då vill inte de här grupperna ha dem längre. Och då kan man inte helt plötsligt få 700 000–800 000 kr för dem, för då kan du få en splitterny i den gruppen som är under och vill ha den.

Erik: Så de faller ganska lite och sen rasar de igenom. Du har dyra driftskostnader, det är dyra delar, det är allting, och helt plötsligt kan du då få en väldigt lyxig, välutrustad bil med en stor motor till samma pris som en splitterny, lite tråkigare familjeutförande av samma bil i stort sett. Så någonstans när det börjar kosta en miljon kr uppåt, då kommer det att kosta galet mycket pengar, bara som det alltid har gjort i alla tider, med lite undantag nu med elbilar när det varit lite cirkus.

Var ligger Tesla och de kinesiska märkena?

Jan: Jättebra. Och där runt 700 000 kr är det där vi ser typ Tesla Model Y?

Erik: Ja.

Jan: Alltså jag kan ju inte bilar.

Erik: Nej, men alla sådana här typiska familjebilar som är nya, blanka, lite större, skinande bilar, som i regel folk har tagit ut på företag.

Jan: Var ligger de här kinesiska, vad är det, Xpeng? Kanske finns någon annan också på marknaden?

Erik: Då får man skilja på om de är fabriksnya eller begagnade. Lite intressantare om vi ska ta kinesiska bilar, för jag såg flera frågor om dem också. Deras utmaning är att få fäste på Europamarknaden och i Sverige. Och de har glatt tagit 700 000–900 000 kr för vissa bilar. Problemet blir när de själva rear ut sina demobilar som kostar 810 000 kr för 499 000 kr, som jag har sett. De har dödat sin egen andrahandsmarknad. Och då blir det väldigt svårt att få en vettig ekonomi i en sån bil.

Erik: Visst, man kunde kanske få den här första köparen som inte tycker det är superviktigt vad den kostar, tycker det är coolt och roligt, en speciell finess och utseendet, eller har råd att förlora de där 400 000 kr. Men du får så stora gap mellan att nästa kundgrupp hoppar på. Så det blir väldigt konstig ekonomi.

Slaget om att finnas kvar på marknaden

Erik: Utmaningen, om man tittar på statistik, hur många bilar de har sålt, är att de inte får upp någon marknad. Det finns för få. De ska hålla liv i en importör, de ska hålla liv i en verkstadsorganisation, även om de i regel kanske samarbetar med någon som sköter servicen, eller Volvo eller någonting. Så de kinesiska märkena kan vara vettiga och bra bilar. Det är inte där slaget ligger, utan slaget ligger i att de måste finnas kvar på marknaden.

Erik: Där ser man sedan Fisker Karma nu har hamnat, jag tror det är nästan tredje gången Henrik Fisker lyckas köra i diket, i stort sett känns det som. Där man nu försöker rea ut dem med 240 000 kr i rabatt. Häromdagen gick man ut och sa: nu gäller inte mobilitetsgarantin längre, att de kan komma och bogsera den. Och det har att göra med, tror jag, att assistanskåren eller de som ska göra det, man får inte ihop några avtal med dem. Då finns det ingen hjälp att ringa, ingen som bärgar det gratis, då får du ta din vanliga bilförsäkring i så fall.

Jan: Precis, det är ju några frågor som kommit in här från läsare. Det är precis så här: kinesiska bilmärken ploppar upp, det kommer många. Men är det en tidsfråga, eller är det också så här, det är många som skrev, vi har en tråd i forumet: jag väntar på att elbilarna ska falla i värde och bli billiga, för det kommer komma så många kinesiska märken.

Vad påverkar egentligen priset på en bil?

Erik: Kom ihåg, om vi skiljer på en liten småbil som kommer att bli billigare eller en 500 000–700 000-kronors familjebil, den kommer liksom inte att komma ner till 300 000 kr ny. Det är dyrare säten, det är dyrare allt det som inte är elbil, det är ju fortfarande lika dyrt att bygga på en sån bil. En del blandar ihop det, som att drivlinan är allt som påverkar priset på bilen. Du har ju resten också.

Erik: Och kinesiska bilar generellt, många har problem om man buntar ihop kinesiska bilar som en grupp. Det är en väldigt stor skillnad på ett märke. Om vi tänker, vi pratar inte fysiska bilen nu, utan företaget. Xpeng, som är ett uppstartsbolag. Nio, som är ett ganska nytt bolag. Jämför det med Geely eller SAIC. SAIC, det är kinesiska staten som äger tio företag. Det är helt andra ekonomiska muskler.

Erik: Om du tar Geely, som är inblandad i Volvo, Zeekr, Polestar, massa märken, så finns det, om man tittar historiskt sett, Volkswagen har ju haft åtta, tio varumärken. Det handlar helt enkelt om att komma upp i tio miljoner i produktionsvolym. Volvo var ganska liten ganska länge, nu ligger de inte i 700 000 per år. Det handlar om stordriftsfördelar, och då blir sådana här stand-alone-märken från startupbolag extremt svårt att hålla liv i. Man har ingen att dela kostnader med.

Teslas läge: konflikt och konkursrisk

Erik: Och då blir det liksom där Tesla var för 15 år sedan. De kommer med sin Model S, visar den 2012, det är ju 12 år sedan i dag. Och de har ju varit på väg att gå i konkurs flera varv. Nu anser man väl att nu är det på spåret. Men de här bolagen är ju där Tesla var då, i en marknad som kanske inte är på uppåtgående heller. Då blir det mycket svårare, och då spelar det ingen roll om man har gjort en superbra bil, det är inte där slaget ligger. Och den dagen det inte finns en importör eller ett märke bakom, då dog ekonomin och smidigheten med att ha den bilen och bilmärket, oavsett hur skön den är att åka.

Jan: Det är därför, du skrev till mig i ett mejl också så här: ja, det är jättespännande det som händer med Tesla nu. För de har ju den här konflikten. Den politiska grejen är inte så intressant, men jag upplever att det hänger ihop här. Vad kan hända?

Erik: Om vi tar Tesla som märke, jag är helt övertygad om att Tesla kommer finnas kvar som varumärke i hela världen, nästan oavsett vad Elon Musk hittar på. Han hittar ju på ganska mycket, kan man konstatera. Men någonstans finns det andra som skulle ta över stafettpinnen om själva ägandet skulle ändras där bakom, eller ekonomin. Så det är inget problem. Sverige står för 1–2 procent av Teslas världsmarknad. Det innebär att om Tesla får för sig att det är för krångligt att sälja bilar i Sverige, är det inget jätteproblem att kliva av Sverige som marknad. Det skulle jag inte göra.

Vad händer med en Tesla utan garanti?

Erik: Är man då en Teslaägare i Sverige som inte har garanti kvar, så bilen är fyra, fem år gammal, då är det inte heller något jätteproblem. Jag måste ändå leta upp någon verkstad, och ofta är det helt vanliga saker man ska byta, som en hjulupphängning, luftkonditionering, någon ventil. Det finns andra verkstäder, som Gruffman Bil och olika, som kan mecka i en Tesla, men du får betala för det. Så problemet blir mer under själva garantitiden, då du vill att någon annan ska betala. Om det inte finns en Tesla där som kan betala, ja, men då får du ta den smällen.

Erik: Men det blir inte så att bilarna kommer att bli värdelösa, för det finns många som kan skruva själva, det går att beställa delar på nätet, jag kan be OK-macken montera nya bromsskivor. Det är mer sådana saker som krävs på äldre bilar. Så det är mer just de här när den är nästan ny och under garanti som blir det kritiska. Och i dag finns det någonstans 50 000, ja nästan 60 000 Tesla i Sverige, 55 000 någonstans, så det finns också en vilja, många gillar märket. Så det finns tillräckligt många som skulle vilja köpa den om du inte vill ha den själv och sälja den.

Behålla elbilen eller byta till ny?

Jan: Jättebra. Och Pareto undrar här också, om vi tar elbil: bör man sälja sin elbil nu och köpa en ny i stället, eller bara sitta på den i tio år tills den stannar?

Erik: Jag brukar ta som exempel, vad ska vi ta, en Ford Focus. Så säger jag: den här Ford Focus har ni nu haft och kört barnen till förskolan och allting sådär. Nu har det kommit en ny Ford Focus, och den har tre gånger så stor tank, och den är mycket bättre, du kommer tre gånger så långt. Men dagiset ligger kvar där det låg förut, förskolan, Ica ligger kvar där det låg förut. Om den gör jobbet, spelar det någon roll att det kommer någon med större tank?

Om bilen gör jobbet, spelar det egentligen någon roll att det kommer någon med större tank?

Erik: Många tänker: men jag måste. Vad ska du ha det till? Hur långt ska du åka? Har den gjort det jobbet förut, varför ska du då byta om du tycker den gör jobbet bra, om det bara är räckvidden du tänker på? Sen kanske det är andra saker eller egenskaper du vill ha, eller du plötsligt har en bil du kan åka till fjällen med. Men då kanske man vill byta till det. Man ska ändå veta det: Tesla Model S, när den kom 2012, jag hade min första 2015, den jag hämtade ut i går nu, en Kia EV9, den kommer inte något märkvärdigt mycket längre än den gjorde. Så det har inte hänt så jättemycket med de här som kan komma längst, hur långt de kommer.

Elbil på långresa: hur det funkar i praktiken

Erik: I praktiken får du stanna av efter någonstans 30 mil om det är vintertid. Och då har du ändå kört i tre timmar någonstans, då vill du ändå kanske äta. Vi åkte till Tärnaby nu, det är en resa på 90–100 mil, här i påsk. Då blir det så här: vi gör ett laddstopp då vi ska äta, och då är bilen laddad. Jag fick gå ut och flytta på den, för den var färdig innan resten av min familj, jag hann gå in på toaletten på det här stället, det tar alltid lite tid. På en 100 mils resa brukar det vara två kisspauser också, och det är ungefär en kvart. Gör man då vid en mack där man ändå kan ladda en kvart, då blev det så.

Erik: Nu kan man säga, i dag när det har byggts ut lite grann, att köra från Stockholm till Tärnaby, om man undrar var Tärnaby ligger, det är Skellefteå höjdmässigt fast vid norska gränsen, då tog det ungefär 12 timmar. Så det är ungefär samma tid som att köra med vilken dieselbil som helst. Det var egentligen inget jätteproblem, det hade vi kunnat ta den gamla bilen vi hade, den var byggd 2014, och gjort, om det hade funnits laddstolpar som det gör i dag.

Erik: Så det har egentligen inte hänt så supermycket. Sen pratas det om visa kommande modeller, men det kommer att ta tid innan de finns i en vanlig bilhandel eller i en vanlig medelsvenssonbil. Hos en vanlig handlare nära dig som du kan få levererad och köpa med för 4 000–5 500 kr i månaden, det kommer ta ganska lång tid, även om man ska visa det i morgon i en prestandaversion som kostar en och en halv miljon kr. Så man får skilja på när det kommer på bredd till marknaden, till majoriteten, och när det är en nischprodukt.

Jans eget case: behålla Teslan?

Jan: Ja, förlåt. Nej, för jag tänker ju, Caroline, på det också. Det går ju så fort. Du hjälpte ju oss både räkna och köpa när vi köpte vår Tesla Model Y. Och nu har det gått snart tre år. Jag är fortfarande jättenöjd med den. Och så tänker jag så här, det känns spontant att behålla den, och jag kan tänka mig att ha den i tio år.

Erik: Jag gjorde ett sådant case. En som jag räknade kanske ett halvår efter dig. De hade köpt den ungefär ett halvår efter dig. Men de kör väldigt mycket, de körde 4 000 mil per år. Nu hade de haft den ungefär i två år, kört 8 000 mil. Och så hörde de av sig: Erik, ska vi byta eller köra vidare? Och då blev det den tråkiga eller den roliga, hur man nu ska se det, bara: nej. Det kostade er ingenting att byta den till en ny.

Erik: För att köra vidare med den de hade, då började däcken vara slut. Vid 8 000 mil försvann nybilsgarantin. Försäkringen gick inte upp än, men om vi räknar, den går ut om ett år för dem. När vi räknade på det här, kontra att köpa en ny, och då ska ni veta att den var lite billigare just nu, och räntan var 1,99 procent som den är nu, vilket inte är superlågt, vi kan prata om det strax. Men då blev det: det är bättre för er att sälja den nu. Om jag minns rätt fick de 420 000 kr för den någonstans. Så när man har gått 8 000 mil, ta med sig vinterdäcken till den nya bilen och köpa den med 1,99 procent ränta.

Leasing, ränta och momsen på räntan

Erik: Vi är ju nu i ett ekonomiforum. Problemet var att deras gamla bil, den straffade jag med 4 procent i en kalkyl, för det är ju era egna pengar om ni skulle lösa ut den. Det var ett alternativ att köpa ut den själv. Ni kan inte få 1,99 procent ränta. Och då ska man ändå veta att när man gör en leasing blir det speciellt. På sätt och vis kan man säga att man lyfter momsen på räntan, vilket låter jättekonstigt. Men det har att göra med att amortering och ränta bakas ihop till en klumpsumma, och så läggs moms på. Så man får även lite rabatt på rabatträntan, om man säger så. Det gjorde att för dem var det billigare att byta den till en ny.

Jan: Till en ny vad?

Erik: Likadan. Samma färg.

Jan: Jo, men att börja om.

Erik: Nya fräscha däck. Mycket lägre ränta. Fortsätta med halvförsäkring. Så nu ser jag, det blir jobbigt för båda två.

Caroline: Nej men vet du vad, Erik, jag har lyft frågan med Jan och sagt: du, vi kanske ändå inte ska, vi måste prata med Erik om detta. För han kommer säkert säga att det är bättre att byta. Och du bara sa nej.

Det ointuitiva i bilekonomin

Jan: Det är detta som är så sjukt, att det är så ointuitivt. Det är klart att man tänker: det måste ju vara bättre. Jag har till och med inte ens behövt, innan har jag tänkt att man alltid måste förlika sig med att vi behåller den gamla bilen. Och nu var det så här, men det är ju ingen skillnad, jag är fortfarande glad när jag sätter mig i min Tesla. Och sen säger du: nej nej, det kan bli billigare att byta till en ny.

Erik: Grejen är att man också får skilja på, det är olika bilar i olika situationer. De här hade kört 8 000 mil, så det fanns ingen garanti kvar. Ni har ju garanti kvar på er, till exempel, för ni kör inte lika mycket. Så det blir en unik kalkyl för varje. Men det man kan säga generellt är att många överskattar. Många vill så här: jag ska köpa en bil, jag vet inte hur länge jag ska behålla den, kanske tre år, fem år, tio år, vad vet jag. Då gör vi ofta en kalkyl på tre år, så visar jag, gör vi en ny kalkyl på fem år, en ny på tio. Ofta blir det mycket mindre skillnad än man tror.

Erik: Så en bil som i det fallet kanske kostar 7 000–8 000 kr i månaden sjunker 800 kr på att fortsätta köra den. Då brukar jag trösta dem och säga: du behöver inte känna någon stress att byta, för det kostar ungefär lika mycket. Men man kan vända på det, du kan faktiskt byta, och det kostar inte så mycket att börja om med en ny, du kanske vill ha en annan färg. Men det är först om du verkligen har lite billigare bilar och kör ner dem till noll, så det inte finns någon värdeminskning längre, då blir det billigare. Så länge du kör den blir det bara reparation. Men här har du fortfarande bilar, begagnade, värda 400 000, 500 000 kr, som fortsätter falla ganska mycket bara för att du har dem.

Räntan: 8 procent eller 2 procent

Erik: Och på de nivåerna börjar också, då ska man veta att på vanliga bilar är den andra räntan ungefär 8 procent i dag. Då börjar det bli ganska stor skillnad på att betala 8 procent eller 2 procent. Eller, nu ska jag retas med Tesla då, Tesla i Tyskland, Tesla i världen, har aldrig haft så stor överproduktion eller lagersaldo, alltså så mycket bilar i lager som inte är sålda, någonsin, säger man. Det har alltid Tesla gjort, ungefär som resebyråer, när det är mycket stolar lediga då rear de ut priserna. Så har Tesla jobbat väldigt mycket.

Erik: Så just nu i Tyskland kör de med 0 procent ränta om du köper en bil. Jag skulle inte bli superförvånad om vi inom en månad har 0 procent ränta på dem i Sverige heller. Jag skulle bli väldigt förvånad om de skulle kliva upp och ha sin normala Tesla-samarbetspartners ränta, som är 5,99 procent ungefär. Så någonstans, då brukar en del ha varit i kontakt de senaste veckorna, och så räknar man: det är ju 1,99 procent ränta. Ja, men titta, om vi sätter 0 i ränta, då skiljer det i regel, vi får ta hundralappar på nivåer 7 000–8 000 kr. Så det blir inte flera tusen kronor i skillnad för att räntan är så låg. Men det gör kanske ändå skillnad jämfört med att ha egna pengar i det.

Garantin: tid och mil

Erik: Problemet med dem jag räknade åt var att de hade, om du har en vanlig leasing och har fått en specialränta, vi säger på 5 procent, och så går leasingen ut och du förlänger, alltså låter bara leasingen rulla på, då hoppar du upp på listränta som ofta är 8 procent. Så i deras fall hade de tagit en tvåårsleasing där räntan var någonstans 4,99 eller 2,99 procent, nu minns jag inte vad de hade, som nu gick ut, så de skulle få typ 7,95 eller 8,49 procent, kontra att köpa en ny och få 1,99 procent.

Erik: Det gjorde också, ihop med att deras garanti skulle försvinna, så de skulle vara tvungna att betala alla reparationer själva om det skulle dyka upp något, och i och med att också däcken började vara, ja, de är okej, men nu går de nog bara en säsong till så är det dags. Sen fick de ett bud av en handlare som gjorde att när vi räknade med det, så sa vi: men det måste vara bättre, eller det kostar i princip ingenting, det är till och med så att de sparar pengar på att byta. Men då blir det en ganska unik situation. Det är inte så det är för de flesta.

Jan: Nej, men det är ändå. Ja, förlåt. Men det här med garantitiden, jag trodde att den var fixerad tid.

Erik: Nej, det är alltid en tid och ett mil. Så i Teslas fall fyra år eller 8 000 mil. Men då ska man veta att många andra tillverkare, många tänker att det alltid är tre år. Det är det inte alls. Om jag ska vara elak och säga det, jag tror att Volvo och VW kör med två års garanti. I vissa fall kan du köpa till en fabriksgaranti. I vissa fall kan du köpa en extern garanti via någon extern part. De ska jag säga är ofta överreklamerade. De täcker mycket sämre än man tror. Allt du kan köpa direkt av märket är ofta ganska bra. Allt du köper via någon sån här fristående svensk bilgaranti, eller vad de kan heta, är ofta mycket tunnare än man tror.

Kommer nybilspriserna att sjunka?

Jan: Jag tänker också här, nu när vi pratar, Kapten Zoom i forumet frågar så här: om vi tittar på nybilspriserna, tror du att de kommer att stagnera eller rent av sjunka? Eller är det också en sån här förhoppning?

Erik: Nej, alltså tittar man historiskt sett kan man säga att de aldrig har sjunkit, utan inflationen har ätit upp det i så fall. Det som händer är kampanjer. Man ser just nu att jovisst, Tesla sänkte ju priset 150 000 kr till exempel, just nu kan man hitta Ioniq 5 med 130 000 kr i rabatt och sånt. Men det är inte riktigt detsamma som att man sänker priset. I Teslas fall sänkte man ju faktiskt priset, men sen har man höjt det och sänkt det och höjt det igen, så det har svansat upp väldigt mycket på Model Y.

Erik: Byter du till en ny Model Y och gör det nästa år, då har du antagligen ingen blinkers bak kvar, för den har de tagit bort i Model 3 och så vidare. Så det är inte alltid att den nyare är bättre på allting. Vissa saker tycker man kanske blir sämre. Men jag tror snarare att man ligger kvar ungefär med nivåerna där man är. Man gör kampanjpriser.

Kampanjmodeller och förmånsvärde

Erik: Och så gör de, importörerna som är lite mer erfarna, de skapar kampanjmodeller som på pappret ska leva minst ett halvår, för då får de in dem i Skatteverkets bilförmånslistor till ett lägre pris. Nackdelen om du gör en kampanj och inte gör det som en kampanjmodell, det är att du som förare, tjänsteman, får betala förmånsvärde fullt ut på listpriset även fast bilen var mycket billigare. Då har du som förare ingen nytta av att den är billigare. Däremot den som köper bilen, ägaren till bolaget om det är en tjänstebil, får ju köpa en bil billigare. Men du som förare har fortfarande fullt förmånsvärde tills de gör en kampanjmodell.

Erik: Det är därför, de som har mest erfarenhet och är duktigast på det här, det är väl Volvo. Vilket gör att om man går in i bilförmånsvärdeslistan, då heter de Summum Edition SE1, Summum Edition SE2. Man skapar hela tiden kampanjrabatter, och sen döper man det till ett eget namn, får in den i Skatteverkets prislista, då får även föraren ett lägre förmånsvärde. Och sen tror jag vi kan se det i form av, vi börjar se nu igen att det kommer vettiga privatleasingerbjudanden, klart bättre operationella leasingar, för då döljer man prissänkningen, då sabbar man inte restvärden, begagnatvärden.

Begagnatpriserna: upp eller ner?

Jan: Mvh skriver också så här: det har varit en markant stegring på begagnatpriserna det senaste året, tror vi att detta är en permanent höjning, eller kommer bilpriserna även på begagnat bli stabila?

Erik: Nej, men där igen blir det lite farligt när man säger att en bil är en bil är en bil är en bil. För vissa bilar har stigit. Jag sitter och följer ganska mycket Volvo XC70, för jag tycker det är kul. Jag såg en häromdagen som en privatperson la ut i Borås, 268 000 kr, den var såld på två dagar, hamnade hos en handlare för 319 000 kr, och den var såld inom en vecka. Vi pratar en åtta år gammal Volvo XC70 som hade gått 7 000 mil. Det var lika mycket som nypriset var 2016. När jag hade min XC70 förra vintern kunde jag köpa en sån för 230 000–240 000 kr någonstans.

Erik: Så där kan vi se att vissa bilar har gått upp. I det här fallet, jag ska inte säga att det är en slags nostalgi, men en del är lite kära i de här och vill aldrig åka något annat, och nu ser de sista chansen och hugger. Så just nu sitter man på en lågmilad XC70, får man galet bra betalt för dem. Det ligger ute ett gäng, de ligger mellan 270 000 och 320 000 kr.

Jan: Finns det inga fler XC70 efter?

Erik: 2016, nej, det var sista, och det var första och enda året de hade Euro 6, som är den senaste dieselnormen. Så folk vill ha dem 2016. De har gått upp.

Bilar med automatlåda och elbilar som fallit

Erik: Vissa andra bilar har också gått upp, alltså bilar med automatlådor. För i dag tar många inte körkort med manuell, så även småbilar med automatlådor. Jag hade en kund, jag hade köpt en Pool ny 2009, betalt 190 000 kr. Han var bjuden 168 000 kr i inbyte i dag, fem år senare. Den har ju inte gått upp, den har vi alltid legat på, men en del bilar har gått upp.

Erik: Däremot är det så att en del stora elbilar, Volkswagen ID.4 och en del andra, de har i stället gått ner. Det är helt enkelt så att handlarna köpte på sig de här alldeles för nära nypris. Det fanns kunder som köpte dem, och så helt plötsligt dog efterfrågan. Folk slutade köpa det. Och då fanns det inga nya. Så nu är det ganska vanligt att man ser de här prissänkta, kanske lite, och även Tesla-modeller, men de kan vara satta ner 50 000 kr helt plötsligt. För då vill handlarna, de har helt enkelt för stort lager och vill dumpa iväg de här, det binder för mycket pengar.

Erik: Medan vanliga Volvo, bensin, diesel, alltså lite större bilar, de har hyfsat. Så det beror lite på vilka bilar man tittar på. Några har gått ner, några har gått upp. Elbilarna toppade nog där hösten 2022, alltså begagnade.

Mot en mer normal marknad

Jan: Men det var ju ibland så att man fick mer betalt än de kostade ny, vilket var helt sjukt.

Erik: Så jag tror vi är på väg mot en mer normal marknad där bilar ska falla. Jag såg från någonstans, ja men de ska nog ner på halva priset någonstans på tre år, där många inte riktigt vill tro det. Men statistiskt sett de senaste åren har ju bilar ofta kanske bara fallit ner till 60 procent. Men vi är nog på väg mot att det blir lite det nya, liksom normala, är ändå tillbaka. Och samma sak, att dyra bilar för 700 000 kr, en miljon kr, de är dyra att äga. Det är inget snack, det kommer att kosta, för räntan kostar, värdeminskning kostar, konkurrensen finns, tjänstebilsreglerna är inte lika förmånliga längre och så vidare.

Erik: Verkstadstid, vi ska veta att en storstadsverkstad i dag på ett välkänt märke, de kan vara tvungna att ligga över 2 500 kr i timmen i debitering, och då blir det dyrt att få hjälp av sådana verkstäder. Det är inte att de är mest lönsamma jämfört med de på landsorten, utan det är helt enkelt jättedyra lokaler, mycket högre löner, det är galet mycket sådana här licenser och specialverktyg de ska ha om du ska kunna vara i framkant.

Erik: Då är ofta tipset, ska du ha en större service, åk ut till Katrineholm, eller något sådant ställe. De har mycket lägre lokalkostnader, mycket lägre löner, mindre kostnader generellt. Så helt plötsligt kanske de tar 1 600 kr i timmen. Och ska de då skruva 10 timmar blir det ändå ganska mycket pengar.

Procent eller pengar? Restvärdet på tillval

Jan: Jag tycker det där är ju så ointuitivt. Vi har också en fråga från Guldpengen, som skrev så här: när jag köpte en ny bil tidigare satte man alltid 50 procent restvärde efter tre år, 6 000 mil. I dag enligt de flesta 50 procent restvärde, katastrof. Vad tänker du, ett, är det normalt att räkna hälften av bilens värde efter tre år?

Erik: Ja, alltså, då får vi vara benhårda, jag tycker han har ganska mycket rätt i det han säger. Jag brukar ta det som exempel. Jag tror jag sa redan då du köpte er Model Y, ni köpte till den här Full Self-Driving, någonting som kostade 70 000 kr. Och jag tror jag sa att det här, då du byter in den, kommer de kanske betala 5 000 kr mer för. Då har du ett restvärde på 5 000 kr av 75 000 kr. Vilket är, vad blir det, 5 av 75, 10 procent, nej, det är inte ens det. Det är 6 procent restvärde på den FSD:n.

Erik: Så man får skilja på restvärdet på grundbilmodellen och restvärdet på tillvalen. Köper man till svarta fälgar till en Tesla för 24 000 kr, så kanske du får 1 000 kr, 2 000 kr mer när du byter in den. Antagligen ingenting. Då har du offrat dem, då har du 0 procent i restvärde i stort sett på de fälgarna.

Tänk pengar, inte procent

Erik: Och det här gör att man tänker fel när man tänker process. Man måste bestämma sig: har jag med vinterdäcken och allting i det eller inte. Och sen måste man ändå tänka: jag köpte den här Teslan, eller BMW:ns superfina modell, och den kostar 1,7 miljoner kr. Ja, men då kanske det blir jättefel att säga att då är den värd 60 procent, 900 000 kr. Nej, men de rear ju ut den för 900 000 kr. Så någonstans är det viktigare att tänka pengar än procent. Vad landar det i? Vad blir det ungefär?

Det är viktigare att tänka pengar än procent. Vad landar det i, vad blir det ungefär?

Erik: Okej, i dag, eller ganska många år, har du köpt en standard Tesla Model Y, ja men den är nog värd kanske någonstans 380 000 kr efter tre år. Vad det då blir i procent, skit i det. Någonstans måste du se: vad kostar andra bilar? Det finns fem miljoner bilar på marknaden, hur ligger de i förhållande till varandra? Bilar med låga driftskostnader har alltid legat bra till begagnat. Så det är jättesvårt att säga, man lurar sig själv när man tänker procent och säger en procentsats. Och det gör även importörer.

Vad är Jans Tesla värd i dag?

Jan: Jag tycker fortfarande det är så ointuitivt, att om jag har ägt den i tre år, nu har vi tagit de där 50 procent, eller hälften, vår bil i dag, vad är den värd? Jag brace myself.

Erik: Ungefär, hur långt har den gått?

Jan: Säg 3 000.

Erik: Okej, men jag skulle säga 2 500. Skulle vi surfa runt på Blocket, en 34 000 mil, en 2021, jag tror att ni tog ut den en augusti 2021, jag tror att det är svårt att hitta något under 420 000 kr, och du skulle ha väldigt svårt att få över 500 000 kr för den. Så någonstans 440 000 kr någonstans. Men det är tack vare att den har det där FSD. En del börjar prata om, och du säger inte att det är värt, men det kommer att göra att den, det är inte så många som har det, så någon kanske tycker att det är värt mer. Men bilhandlaren kommer inte att betala mer i inbyte.

Erik: Men det som också är stort, det är ju att den har gått så lite. För de flesta kör ju mycket när de har en Tesla, så de flesta har kanske gått lite mer. Sen minns jag inte mer vad ni tog.

Jan: Men vi vet ju, det är ju Long Range.

Erik: Ja, fyrhjulsdriven, den vanligaste, den billigaste. Jag har sparat på Blocket, jag har sett ett antal som har bytt ägare någonstans 450 000–480 000 kr. Men det var mer nu nästan här under november, december, januari. Nu känns det som att de är borta. Och lite är det för att det är årets sämsta tid att sälja bil på också. Samtidigt kan man se att det går på auktion på Kvarndammen, då kan de gå billigare. Men då är det oftast att man inte uppnår reservationspris. Sen får man aldrig reda på vad de gick på egentligen. Och Kvarndammen är lite speciell, så det är inte alls säkert du får bäst betalt där.

Räkneexemplet på Jans bil

Jan: Precis. Men jag tänker så här, vi köpte ju den för typ 820 000 kr efter bidragen. Och i dag köper du likadant för i praktiken under, eller i höstas, i vintras kunde du köpa en sån där utan FSD.

Erik: Ni har en vit, eller hur?

Jan: Svart.

Erik: Det var svart, ja, just det. Och då brukar jag säga att svart får du igen ingenting mer för. Du kunde köpa en vit i höst och kring årsskiftet för 605 000 kr. De kostar 634 000 kr i dag. Och sen ska du ha svart på det, det är ungefär 16 000 kr. Och sen ska du ha vinterdäck, och FSD, och allting. Tesla gjorde ju den här sänkningen på 105 000 kr. Ni betalade 820 000 kr.

Jan: Men fick 70 000 kr i bonus. Nej, 890 000 kr.

Erik: 890 000 kr, och sen fick ni 70 000 kr. Så 820 000 kr. Men då var det med vinterdäck och allting. Och i dag kanske en sån köper man 100 000 kr billigare någonstans.

Jan: Jo, men precis. Men det som jag tycker är fascinerande, då är du nere på dina 50 procent.

Erik: Ja, ja.

Behålla resten av livet eller köra ner till noll?

Jan: Och jag fattar det, och it has been fun. Men det blir så ointuitivt för mig att det skulle bli, inte bättre, men att köpa en ny, än att behålla denna nu för liksom resten av livet.

Erik: Nej, men då la du till någonting: behålla resten av livet. Då skulle vi köra ner den till noll. Och då är det ofta bättre att börja lägre. Men om vi ska räkna på ytterligare tre år, om vi skulle räkna rent krasst, då skulle man tänka så här: okej, jag har för mig att i kalkylen vi gjorde gissade vi då någonstans 500 000 kr, och det var ju innan Tesla toksänkte priset. Så säg att i dag kanske vi skulle sätta ett värde på den någonstans 430 000 kr eller något sånt. Då blir det startvärdet för den begagnade. Men den kommer fortfarande kanske falla ner till någonstans 290 000–300 000 kr. Så det är ändå kanske 120 000 kr där. Det är 40 000 kr per år, vilket är 3 000 kr i månaden någonstans.

Erik: Sen har du, i stället för när den börjar bli tre år som den nu blir, då ökar försäkringen, som kanske är en femhundring i månaden, till kanske 1 500 kr i månaden. Då är det en tusenlapp extra kontra den nya. Räntemässigt, om ni låser upp pengarna i den där, så kommer jag straffa den med 4 procent på nivån mellan 420 000 och 300 000 kr någonstans, kontra att ha en sån som vi straffar med 1,99 procent.

Däck, vinterdäck och de små grejerna

Erik: Skulle du ha den tre år till, då kommer du antagligen kanske få byta däck, det kostar 12 000 kr till den. Det behöver du inte på de nya. Du kan ta med dig vinterdäcken över, för annars köper du vinterdäck och så får du i stort sett bara ge bort dem, du får 5 000 kr med. Men tar du med dig dem så har du i praktiken betalt 5 000 kr för dem.

Jan: Ja, och det är precis det här man måste räkna.

Erik: Och då blir det ofta så att jo, du kan köra vidare, men du kommer inte spara så mycket pengar på det. Framför allt inte om vi tittar på två, tre år till. Tittar vi ända ner till noll, into the bitter end, då är bara frågan om det blir någon större skillnad i besvärskontot.

Jan: Ja, men såklart.

Erik: Ingen jätteskillnad skulle jag säga, för då pratar vi kanske tio, tolv års sikt. Och det är väl det här man behöver räkna.

Ny eller begagnad elbil kontra fossilbil

Erik: I dag kan man säga att striden ofta står mellan att titta på en ny elbil eller begagnad elbil, kontra, som jag säger, begagnad laddhybrid eller bensin- eller dieselbil. För vill du komma ner i kostnad, då kan du inte gå till en ny motsvarande diesel eller ny motsvarande laddhybrid, för den kommer att bli dyrare.

Jan: Men vad är det egentligen man behöver reparera på elbilar om de blir gamla? Nu har vi ju inte haft dem länge på marknaden.

Erik: Nej, men generellt sett, många gör ett överfokus på det vi kallar motor och drivlina, och missar att bromsar, visst, man kan säga att den bromsar elektriskt och det sliter bromsbelägg mycket mindre, men det är en sanning med modifikation, för i stället kärvar bromsarna ihop, och så måste du byta dem i förtid för att de har kärvat ihop. Så bromsar, en sån här klassisk sak. Det är få som kör 10 000–12 000 mil med en bil och inte byter bromsar. 9 000 kr brukar jag säga, och 9 000 kr på tre år, det är 3 000 kr per år.

Vanliga bilgrejer på elbilar

Erik: Pratar vi hjulupphängningar, vi pratar 12-voltsbatteri, det är ju ett litet batteri som styr. Nu är det 16 volt i Tesla, men det spelar roll, det är det lilla batteriet. Framför allt vanliga som har funnits förut, 12 volt, det är få som kör med samma 12-voltsbatteri när bilen börjar bli 8 år. Det brukar vara någon tusenlapp. Du kanske har några hjulupphängningar, någon styrled eller saker som inte har med motorn att göra.

Jan: Vanliga bilgrejer.

Erik: Exakt, ett centrallås går sönder, bakluckan vill inte riktigt stå upp, dörrhandtaget går sönder, någon knapp är trasig i inredningen, det lossnar. Och de kostnaderna har ju ingenting att göra med om det är en elbil eller en diesel- eller bensinbil. Så det är mer i så fall servicekostnaden. Du slipper byta olja, du slipper byta vissa saker.

Erik: Men det är i regel, vill man kolla service kan man säga, Mekonomen har snurror på nätet. Du kan lägga in registreringsnummer på en begagnad bil, lägga in vad den gått, så får du ett förslag från dem på vad de skulle ta för att serva upp den, med en slags serviceavtal. Det brukar ofta på en vanlig bil ligga någonstans 300–500 kr i månaden, det vill säga 4 000–6 000 kr per år. Det är vad man får räkna med att det kostar att serva, om du ska följa ett serviceschema.

Servicekostnad och garanti på elbilen

Erik: Och det har du kanske inte på en elbil, för där har du inga sådana grejer du behöver göra. Du behöver byta bromsvätska precis som vanligt och ett kupéfilter. Men sen är det inte så mycket mer. Men där tycker vissa elbilsmärken att man ska titta på den. Och börjar man ta 2 500 kr i timmen, då blir det dyrt att titta också, får man uttrycka det så.

Jan: Precis. Men det ska man göra om man ska ha garantin kvar.

Erik: Det är superviktigt.

Jan: Niklas, när vi får tagit in er här. Niklas säger så här: hur står sig elbilar under premiumsegmentet, som en Leaf, e-up, Zoe eller Soul?

Erik: De har i regel tappat ganska mycket de senaste åren. Egentligen för att de var väldigt hajpade, om man nu tycker så. Väldigt många helt plötsligt ville betala supermycket för att få dem. I dag har de tagit en ganska hård dust. För mig är det delvis begripligt och delvis lite obegripligt. Men det är mer begripligt utifrån att de var väldigt dyra.

Köp en bil med vanliga bildelar

Erik: Däremot är de väldigt robusta om du ska ha dem som andrabil och sitta och åka en e-Golf till exempel. Det är en helt vanlig Golf. Kör du sönder en backspegel kan du få den från skroten och köpa backspegeln i en Golf. Det är helt vanliga 16-tumsdäck, det är helt vanliga dörrlås, det är helt vanliga knappar och allting. Men så fort du kliver in på en unik elbilsmodell, till exempel BMW i3, då pratar man om kolfiberkaross, specialdäck. Då blir det genast stökigare, för det är specialgrejer på den.

Det finns en poäng att köra en bil som det sitter mycket vanliga bildelar i.

Erik: Renault Zoe bygger mycket på Renault Clio-delar, till exempel.

Jan: Vi var inne på det innan också, det här att du säger att nästan oavsett hur man väljer så är det svårt att komma undan med mindre än 4 000 kr i månaden.

När bilen är betald: räknar du rätt?

Erik: Ja, eller man kan vända på det. Jag kan komma ner jättelågt. Vi tar vårt exempel. Vi kör en liten C-Zero. Räknar du som en glädjeräknare, den är ju betald, vi har inga lån, då har jag nog ingen kostnad. Skatten är 30 kr i månaden. Vi kör lite el, vi kanske kör 50 mil i månaden, tre spänn, så det är 200 spänn i månaden. Försäkringen kostar väl någonstans 300 kr. En besiktning. Den kostar ju inte ens 1 000 kr i månaden.

Jan: Ja, fast den har ju fallit från 260 000 till 150 000 kr på ett och ett halvt år.

Erik: Serviceavtal betalar jag, så det är 175 kr i månaden. Men hade jag inte gjort det skulle det inte ha kostat något, för jag skulle kunna serva den själv. Så det blir väldigt mycket beroende på hur man räknar, framför allt om man bortser från kapital, alltså räntekostnaden, och bortser från värdeminskningen. Då blir det väldigt liten kaka kvar. Men det är som att säga att jag cashar huset så har jag inga lån, då kostar det ingenting. Jo, fast du hade ju kunnat sätta pengarna på en indexfond eller konto om du hade en hyreslägenhet i stället.

Erik: Och räknar man då rätt, då kan man säga att det är väldigt sällan, det är extremt svårt med en modern bil, utan tur, att komma under 3 500 kr i månaden, när du lägger ihop allting.

En andrabil eller en miljon på huset?

Jan: Ja, för du skrev ju också en sån här grej, detta kommer jag att minnas resten av livet, du skrev det i någon tråd i forumet. Till exempel utifrån den här beräkningen, om man funderar på en andrabil, så kan det lätt vara värt de där 3 500 eller 4 000 kr i månaden. På ett år av 50 000 kr, det är vid 5 procents ränta, så är det liksom en miljon extra du kan låna. Så det kan nästan löna sig att lägga den miljonen på huset, att det ligger bättre till, så att du inte behöver den andrabilen. Och så får du mer för de pengarna i månaden.

Erik: Jag räknade på det förra veckan. Det var ingen klient, utan det var bara annat. Då konstaterade jag att för de 3 000 kronorna, en miljon att låna med om du binder räntan lite långsiktigt, börjar prata under 4 procent i bostadsränta, det var 2 500 kr i månaden. Så någonstans kan du skippa den andrabilen, då kan du nog kanske ta upp 1,3 miljoner kr dyrare boende. Om det gör att du i stället kan cykla till jobbet eller inte behöver den där. Och sen ska du också säga att besvärskontot blir mindre med en bil i stället för två.

Jan: Exakt, exakt.

Den dolda månadsavgiften

Erik: Och då ska man också komma ihåg att snitthuset i Sverige kostar 3,5 miljoner kr. 1,2 miljoner kr är ju 30 procent dyrare boende. Men det är ungefär som vi håller på med döttrarna, 19 och 23 fyller de här dagarna, så det är bara lägenheter och sånt. Om du tittar och tänker, många, men om en lägenhet kostar X så här mycket, och så glömmer man gärna bort den där månadsavgiften.

Erik: Men det blir en jädra skillnad om man tittar på en tvåmiljonerslägenhet där månadsavgiften är 895 spänn kontra en där den är 3 795 spänn. Helt plötsligt har du 3 000 kr du kan ta i ränta. Så i praktiken skulle du kunna köpa de lägenheter som är 1,3 miljoner kr dyrare, och du har samma utlägg i månaden. Och det blir lite samma där, när du tänker på den där månadsavgiften, den är något annat på något sätt, när du bara tänker att det är något annat, då tappar du lite matematiken. Och det är där den här kalkylen hos bankerna kommer in, för de vill ha med alla kostnader. Vi ska ju ha råd att lägga ut.

Jan: Precis.

2G- och 3G-nedstängningen och bilarna

Jan: Jag tänker också, vi har fått ganska många frågor, eller två frågor här, om det här med 2G- och 3G-nedstängningen. Jag har helt missat det. Kan du ge både vad det handlar om, och svaret, och frågan?

Erik: Det handlar om att bilar kommunicerar på olika sätt, skickar data till servrar eller i olika sammanhang. Det kan vara Volvo som började med sitt Volvo on Call 2008, tror jag. Det vill säga, krockar du, eller du har en knapp du kan trycka på om det händer något, eller om du kör på någonting, kan bilen själv ringa upp någon central och säga: hej, den här bilen var med om en olycka, den har den här positionen. Och då brukar det till exempel vara, det kallas e-call och liknande, då brukar det vara att en, det är inte 112, utan det är oftast en inhyrd central som kopplar upp sig mot bilen och försöker prata: är det någon i bilen, är ni skadade, vad händer, ska vi skicka något?

Erik: Till dagens bilar där vi med telefonappar kan styra värmare och allting, allt det här kommunicerar via mobiltelefonnätet. Och då fanns det olika generationer. De som var tidiga att hoppa på det här fick ta den teknik som fanns då, det var 2G och 3G och liknande. Så många bilar som har haft det här länge, de sitter lite i klistret nu, att deras äldre bilar har den här tekniken, det radiosystemet. En gång i tiden hade man NMT och liknande, som nu är på väg att stängas ner av mobilnätsoperatörerna. Och stängs radion av, då kan inte bilen prata. Stängs telefonen av kan inte bilen prata.

Vilka bilar drabbas?

Erik: Och då är det ju mer så här, en del säger: men vi har inga problem. Ja, men ni hade ju inte ett skit de sista tre åren, så de har hoppat rakt in på 4G och 5G som är i dag. Men de som var tidiga, vissa har det löst. Man ska kunna uppdatera, vissa har haft möjlighet, om man uttrycker det som modem, det stämmer inte riktigt att det är modem, men de har haft möjlighet att kommunicera på både 2G, 3G eller 4G. Och problemet rör nu de här som bara kan kommunicera på 2G och 3G. Framför allt de som bara har valt 3G, för det är tal om att man kommer nog hålla liv i 2G kanske lite längre.

Erik: Och det här kommer säkert att bli en förhandling mellan leverantörerna och kanske staten också. För det här handlar inte bara om bilar, det handlar om massa olika funktioner i samhället där vi skickar signaler till olika ställen som i vissa fall kanske är ganska kritiska. Så här sitter bilindustrin lite i det. En del blandar ihop med att alla bilar efter 2018 kommer att bli underkända på besiktningen.

Kommer bilar bli underkända på besiktningen?

Erik: Nej, det tror jag inte kommer att hända, utan där kommer man nog ge undantag kanske. För då kom det nämligen, jag tar för mig att de som homologiserades, såldes för första gången som ny modell efter 2018, var tvungna att ha det här med om du krockar och sånt. Och då blir det i praktiken så att om det inte funkar, så ska besiktningen inte godkänna bilen. Men i det här fallet skulle jag tro att man kommer ta fram någon form av undantag, för jag tror inte samhället är berett att skrota bilar. Det finns ju jättemycket bilar som inte har de här systemen, som är äldre än 2018. Och bara för att någon har lagt det på mobiltelefonnätet, det är ju inte Toyotas fel. Så jag tror inte bilar kommer att bli underkända på besiktning.

Erik: Men däremot blir det kanske så att de inte har den här funktionaliteten längre. Det funkar inte längre på appen att slå på värmen i en Passat GTE från 2015, men en från 2022 går det, för den kanske har 4G i stället.

Systemen hade ändå en begränsad livslängd

Erik: Och nästa bit är att vi ska veta att de här, från början, det är faktiskt inte så många som har pratat om det, men de här systemen hade en begränsad livslängd. De hade ofta en batterilivslängd på kanske, var femte år började de byta backupbatteri. De hade kanske ett förbetalt slags mobiltelefonabonnemang, där nätägarna inte ville sälja livstidsabonnemang. Och då var de kanske bara förbetalda 10–15 år, så de skulle ha dött ändå.

Erik: Så någonstans skulle jag säga att jag tror, nej, bilarna kommer att funka, du tappar en del, framför allt det som är allra värst kanske, eller tråkigast, är att man tappar de här e-call om du krockar. Men det är ju jättemånga som kör omkring i bilar utan sådana ändå. Det andra är att du tappar kanske möjligheten i vissa fall att fjärrstarta värmaren i en elbil.

Jan: Ja, men det går nästan alltid att ställa in i bilen via tidsprogram och liknande.

Erik: Så det är som att tappa fjärrkontrollen till tv:n.

Jan: Precis.

Har e-call räddat liv?

Jan: Men de här e-call, har det egentligen varit så att det har räddat liv?

Erik: Det har det definitivt. Det finns jättemycket vittnesmål, man kan nog säga helt säkert att det har gjort det. Du har fått besked att det här framför allt kanske har hänt en olycka mitt i natten, någon har kört på en älg, systemet har ropat upp och någon har blivit observant: nu har det faktiskt hänt en olycka, och de har åkt dit och rett upp det. Händer det i Stockholm, på Essingeleden, den upptäcker någon ändå, för det kör bilar precis hela tiden. Men det man kanske inte tänker på, det är viktigt att räddningstjänsten får reda på om det är söder- eller norrgående, så att de åker ut på rätt påfart.

Erik: Så de här funktionerna är ganska smarta. De kan sända position, riktning, massa grejer, och om krockkuddar utlöst eller inte, om bältet använts, för att avgöra hur allvarligt det är och var du finns. Och sen den här centralen, det kan till exempel vara motsvarande, vad heter de här i Danmark, om man är utomlands, SOS International. SOS kan vara sådana centraler. Så de i sin tur kontaktar sen 112. Så det är inte så att bilarna själva ringer 112.

Dieselbilens framtid

Jan: Bra. Jag tänker att vi ska snart börja runda av. Freeknowfighter, hur kommer dieselbilar stå sig i framtiden, säg om fem år? Är det en framtid för dieselbilar?

Erik: Det beror på. Det beror på om du menar en splitterny eller en begagnad. Dieselbränslet kommer nog finnas kvar, alltså bränslet att köpa. Jag tror att prisnivån inte kommer vara något superkonstigt, på ett antal år i varje fall. Vissa typer av bilar, till exempel de som ska dra hästsläp och åka på hästtävlingar 50 mil bort, där är kanske dieseln outstanding tekniskt, för du kan ta dig ända dit utan att tanka, du behöver inte stanna för det. För då har du också Jordbruksverket och hur länge får hästen stå i transporten. Och att köra elbil, du kan inte koppla loss ett hästsläp med häst i släpet för att komma åt att ladda.

Erik: En modern elbil i dag, en av dem, den jag hämtar nu får dra 2,5 ton. Men jag tror att hänger jag på ett hästsläp eller något större bakom, jag får ju ladda var 20:e mil, så ser det ut. Och den typen av dieselbilar, kanske en SUV, fyrhjulsdriven, folk ska åka till stugor i fjällen, där kanske diesel, den kundgruppen accepterar kanske att diesel inte är det drivmedel de skulle vilja välja, men det är det drivmedel som ger dem de egenskaper på bilen som de önskar. Så det är värt det.

Diesel som social markör

Erik: Men det finns i dag en liten form av, vi pratade om flygskam här under pandemin, det finns en liten sådär, den som kommer med en splitterny diesel i villaområdet och parkerar, det blir kanske inte hurrarop och alla kommer och vill se på den nya fina bilen och tycker att det är fantastiskt snyggt och trevligt. Far du däremot ut på landsbygden och någon ska köra långt, ja, men då är det helt naturligt. Och så kanske man i stället ser ganska skeptisk på den som kommer med vissa andra bilar.

Erik: Så det beror på vilken typ av bil. Har vi däremot en helt vanlig småbil, då tror jag inte diesel, där ska man inte sikta på en diesel i stället, för där finns det jättemånga bra bensinbilar eller hybrider eller elbilar som gör jobbet. Väldigt många andra bränslen gör jobbet minst lika bra.

Att sälja en bil: välj din köpare

Jan: Snyggt. Emil frågar här också, eller jag formulerar frågan så här: vilka är de tre, fyra grejerna att få rätt på när man säljer en bil? Lite som vi sa innan, välj din köpare.

Erik: För det första är det så här, okej, det beror på vad bilen kostar också. Är det en bil som kostar tre, fyra, femhundratusen kr du ska sälja, den som köper den bilen har ofta ett inbyte eller en finansiering de vill göra. Du kan inte lösa något av dem. Det gör att det blir mycket stökigare att sälja den bilen. En femtusenkronorsbil är ju jätteenkel att sälja, det är bara att swisha 5 000 kr så är det klart. Så det beror lite på prisnivån. Dyrare bilar säljs ofta till och via bilhandlare.

Erik: Vill du sälja en bil för mellan, det vill säga, 30 000 kr och 200 000 kr, då kan du kanske spara i vissa fall 30 000 kr på att göra det själv, men inte riktigt, för du kan ändå inte ta riktigt samma pris som bilhandlaren. Men du kanske kan spara 20 000 kr av de där 30 000 kr.

Erik: Och då ska jag säga, Blocket är väl jättebra. Sätt inte ut ditt nummer, var ärlig, ta kort på alla stora bucklor, repor och allting. Och sen när du får svar, var lite kall och avvakta tills du kanske har fått fem, tio svar. Då väljer du ut den som känns som någon som ska köpa bilen och ha den själv. För du vill inte sälja den till en privathandlare, det var inte det du var ute efter, då vore det smidigare att sälja den till en riktig handlare i så fall. Utan du säger: jag och frun ska ha en andrabil och jag bor i andra änden av stan. Det är en sån kund du vill ha. Inte någon som, du får 75 000 kr, nej. Så var lite kall, vänta ut det, då går det oftast bra.

En bil är inte en bil är inte en bil

Jan: Snyggt. Du, är det någon annan fråga som vi skulle ha ställt? Nu har jag ju bara ställt frågor som jag har hittat på, eller som vi har fått in från forumet.

Erik: Nej, men egentligen lite kanske just det vi har varit inne på ganska många gånger. En bil är inte en bil är inte en bil. Ungefär som alla män är si eller så. Ett tag, när det var elbilar, då var elbilar ett sådant unikt fenomen att man klumpade ihop Tesla Model S, Renault Zoe, och pratade om elbilar som om det var en grupp. Nu går det mycket mer mot att det finns i alla storlekar, alla modeller, olika kvalitetssorter, olika sätt. Så det är svårt att säga att någonting är si eller så bara för att den har ett specifikt drivmedel.

Erik: Ungefär som vi nu sa med diesel, ja, men det beror på om det är en sådan bil eller en annan. Så man tappar bort det här, det beror på, så vill man göra lätt för sig eller säga att alla bilar sjunker 15 procent i värde per år. Men det stämmer inte, och det beror på hur man räknar. Man behöver vara lite mer nyanserad, om man nu vill.

Erik: Och det kanske är lite elakt att säga, men för 5–10 år sedan var det mycket mer, ja men det är enkelt att säga för det är så här. För det var så stora, tydliga, det var jättelönsamt att ta en tjänstebil, det var ännu mer lönsamt att ta en miljöbil som tjänstebil, det var liksom ingenting att fundera på, pang. I dag blir det mycket mer som det var, generellt går vi mer mot att el är ett av de drivmedel som finns.

Miljön och den begagnade bilen

Erik: Och då ska jag passa på att lägga till, en del som hör av sig har lite dåligt samvete för att de kanske inte tycker att de har råd att köpa en elbil. Då brukar jag uttrycka det så här: om du tänker att det här är alla bilar som finns på marknaden, för miljöns skull är det viktigt vilka som skrotas ut och vilka som kommer in. De som snurrar här, de snurrar här, och vem som står på ägarbeviset på en specifik bil, det bryr sig inte miljön om, om de körs lika mycket. Så om du kör en dieselbil och grannen en elbil, eller tvärtom, och ni kör lika mycket, miljön kommer inte ha någon synpunkt. Det är, it's the same same för miljön.

Vem som står på ägarbeviset bryr sig inte miljön om. Det är vilka bilar som skrotas ut och vilka som kommer in på marknaden som spelar roll.

Erik: Så jag har förståelse för dem, många har inte råd. Men ska man däremot köpa en ny bil in hit, då kan jag tycka att då är det väl superbra att titta på en elbil. Men ska man vara här och snurra, så kanske man inte behöver känna jätteångest över det, som en del verkligen gör: men jag har ju egentligen inte råd. Skit i det. Titta på en bensinbil. Det finns ändå inte fler.

Diesel och kortkörning

Jan: Precis. Bara så här jättekort, detta är säkert självklart för alla, men det lärde jag mig i forumet, så här 42 år gammal: dieselbil ska man inte ha om man kör korta sträckor.

Erik: Eller, säg så här, jag såg den där tråden. Nej, men tekniskt sett är det så att dieselbilar ofta tar längre tid att få värme i motorn. Och då pratar vi värme som gör att den mår bättre, om jag uttrycker det så. Sen tar det också längre tid att komma upp i avgasreningsvärme för att släppa ut mindre avgaser. En massa faktorer som gör att det stämmer lite att en dieselbil är mer gjord för att ha sina stora fördelar när du kanske drar tungt och åker långt. Medan en bensinbil har mer egenskaper som passar om du ska köra mycket kortkörning.

Erik: Det här syntes tydligt för 15 år sedan, då det var mycket små miljöbilsdieslar. Det såldes väldigt mycket småbilar med dieslar, för att det räknades som miljöbilar när man hade under 120 gram. Och det var inte alltid så lyckat att de bara gick 5 kilometer hit eller dit. Det kunde även bli komfortmässigt att du inte hann få upp värmen, de fick upp värmen sämre i kupén, för den tog längre tid att värma upp. Så det stämmer lite. En diesel är också en dyrare konstruktion att bygga än en bensinbil.

Eriks vinterjobb: att ploga Bromma flygfält

Jan: Bra. Jag tänker också, nu har vi ju bara pratat om bilar, vilket var det som var meningen. Men jag vet ju också, du hänger ju i forumet och vi har pratat mycket om det här med ett rikt liv. Så vet jag att du förra året gjorde en ganska speciell grej på hösten, att du liksom så här, kan du inte berätta om det? För jag tycker att det var så himla inspirerande.

Erik: Ja, jag beskrev, när jag sitter i de här mötena vi sitter i nu, då sitter jag bokstavligt talat under vår trappa till källaren, ni vet, som Harry Potter, som bodde under trappan ungefär. Och har inga arbetskamrater, om vi säger så. Sen älskar jag ju maskiner, så då fick jag för mig, det dök upp i mitt Facebook-flöde så här, vad ska vi kalla det, fälttekniker heter det, alltså de som röjer snö på olika flygplatser. Jo, då var det Bromma. Så att i vinter, det måste jag söka, och jag har faktiskt kommit in. Och det är ett heltidsjobb, men det var bara liksom ett säsongsjobb.

Erik: Så i vinter har jag kört och plogat landningsbanan på Bromma flygfält, bland annat, med de här jättestora, underbara maskinerna. Och det är också underbara arbetskamrater, det är en väldigt annorlunda värld, allting är special, allt är lite så här statligt till sin spets, om du tycker så. Ni får inte byta glödlampa, skriv en felrapport. Nej, du får inte byta den. Vi får fylla bränsle, vilket i övrigt är HVO100, miljöbränsle, och vi får fylla spolarvätska, vi får inte göra något annat.

Från chef till att köra plogbil

Erik: Och det blir lite så här, sen är det från att ha varit egen, eller chef, eller massa sådana här saker, så har man ju ansvar. Här är det mer att man sitter och gör saker som någon annan bestämmer.

Erik: Sen är det också fantastiskt roligt att köra de här stora maskinerna, de är väldigt speciella. Det är sådana här dumptruckar som är byggda med sex meter snöblad, och sen kör man åtta stycken i bredd. Kommer det då en decimeter snö, så den första maskinen skickar ju den till nästa, så han har två decimeter snö, tredje har tre, och jag som körde sist, jag har ju åtta, alltså en meter snö att flytta.

Erik: Och sen tänker man sig, det är ju också så att när det snöar som mest, då har vi åtta minuter efter att man röjer banan, sen landar och startar planen, på åtta minuter. Så man står faktiskt bokstavligt talat på tomgång och är beredd att släppa, lägga ur handbromsen för att köra banan på de åtta minuterna ibland, då det är som värst. Och varje söndag gick vi banan, då gick man fysiskt på landningsbanan och kollade att det inte var några grejer. Väldigt varierande och superkul.

Livserfarenheten bland kollegorna

Jan: Men vad var det för arbetskamrater du pratade om?

Erik: Nej, men mer så här, det kanske, ingen värdering, men det är ju inte typiskt tjänstemannamänniskor som är mästare på Excel. Det var roligt, ett skift, 16 personer, medelåldern var 62 år. Då kan man ju bara inse att det finns galet mycket livserfarenhet, men den är lite från en annan värld. Någon hade varit och kanske stått busschaufför förut, jag tror jag hade tre körskolelärare och jättemånga, någon hade varit vapenhandlare och handlat vapen från Ryssland på 90-talet. Alltså så här helt galna livsöden och livshistorier.

Erik: Och man har ganska mycket tid att sitta och prata. Säkerhetsmässigt får man nästan aldrig göra något själv, så fort man ska göra något är man alltid minst två, nästan, att man åker någonstans eller gör något. Så man har mycket tid att prata. Man har fått garva mycket, äta mycket tårta, och ibland har vi kört maskin i 17 timmar i sträck. Så det är väldigt varierande och väldigt annorlunda mot att få sitta med en dator.

Jan: Ja, jag tycker det är helt magiskt.

Varför Skuggstomten?

Jan: Men du, Erik, ett fantastiskt stort tack. Man hittar dig på elbilsexpert.com, och i forumet heter du Skuggstomten. Förlåt, varför blev det Skuggstomten?

Erik: Det började för 23 år sedan, och vi bodde i skogen faktiskt, bokstavligt talat. Vi släckte vid lysen, och då fanns det inte en glödlampa vi kunde se. Så då valde jag någon gång då namnet Skuggstomten.

Erik: Jag hade lite jubileum här förra veckan. Det var faktiskt min 400:e klient jag hjälpte, sen jag hjälpte er. Jag tror att jag är uppe i 404 nu.

Jan: Ja, men vad kul. Och så här, när ska man kontakta dig, och vem borde kontakta dig?

Vem ska kontakta Erik?

Erik: Den som funderar på att köpa bil, och framför allt den som har många möjligheter. Det vill säga, kanske företaget, eller en egenföretagare, som kan välja på många parametrar. Eller den som känner att, vad ska man ha? En del är väldigt så här, räknar du på vanliga bilar? Räkna på dieselbilar, husbilar, allt, alla sorter, och någonstans från 50 000 kr uppåt om det är så. Men de flesta vill kanske jämföra något nyare. Ungefär det vi har pratat om i det här programmet är ganska vanligt.

Erik: Och det är väl att kunna mycket också. Jag hade till exempel en jag hjälpte här förra veckan, han sa: gud vad roligt, nu tittar jag på Blocket på ett helt annat sätt. Han skulle ha en begagnad bil, var duktig och insatt, men då hade man fått alla pusselbitar, då kan han gallra bort den och gallra bort den, den där ska jag bara titta på. Och även nya bilar, det här att jag vet hyfsat väl vad man kan förvänta sig, allt ifrån rabatter till hur det ser ut, om det är läge att byta nu.

Kvartssamtal och second opinion

Erik: Och då har jag också börjat ha en slags kvartssamtal, som man säger i skolan. En del säger: jag ska egentligen inte byta bil, hur ska jag börja tänka nu? Måste jag beställa bil ett år innan, eller hur ska jag tänka? Då kan man ha mer sådana här bollar, ungefär som vi har gjort här. Men hur står det till, hur ska jag tänka? Sådant, även om man inte specifikt ska välja bil, så kan man få ur vissa saker i systemet. Vissa har ringt och sagt: jag kan inte sova på nätterna. Och så pratar vi, och så har vi som psykolog en timme. Nu känns det bra.

Jan: Men det är så här, det kände vi också. Vi köpte ju den tjänsten av dig för två, snart tre år sedan, att få en second opinion. Att få veta att det är så mycket fallgropar som är så ointuitivt. Och sen tycker jag också så här, som är van att jobba med investeringar: jag ska fatta ett beslut som kostar förmodligen ett par hundratusen kr, och slår man ut det, det kostar från 4 500 kr att anlita dig, slår man ut det på tre år är det 150 spänn i månaden. Det är en struntsumma i förhållande till det beslutet jag ska ta.

Att rädda en halv miljon

Jan: Och där vet jag också att du skrev i forumet vid något tillfälle att du hade räddat någon från att förlora flera hundratusen kr.

Erik: Ja, han skrev själv så här: du har nog räddat mig från en halv miljon kr. Han ville titta på en splitterny, dyr bil för 1,2 miljoner kr. Men vi räknar, och det är så här när man pratar finansiering: om du säger till en bilhandlare, jag kan lägga 10 000 kr i månaden. Bra, säger han. Lägg 500 000 kr i kontantinsats, vi sätter ett restvärde här, då har du 8 000 kr i månaden. Bra, tänker du, nu var det 8 000 kr i månaden. Nej, men du har ju just blåst 500 000 kr i kontantinsats också. Sen har du för högt restvärde.

Erik: Så han sa väl att när vi räknade, så hittade vi en ganska liknande, jag tror att det blev en annan bilmodell också, så hade han sparat en halv miljon kr på att inte göra det han var på väg att göra.

Jan: Ja, precis. Du, Erik, fantastiskt stort tack. Och så tänker jag så här, vi säger inte hej då, vi säger på återseende.

Erik: Ja, men det gör vi. Tack.

Jan: Hej.