Hur rik är svensken 2026?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Hur rik är svensken, 2026 års upplaga
2. En reality check och en klapp på axeln
3. Avsnittet Jan har sett fram emot mest
4. Du behöver inte se graferna för att hänga med
5. Vem av Anna och Martin är rikast?
6. Vem som är rikast beror på definitionen
7. Tre tillfällen då det spelar roll hur rik du är
8. Rikedom är det man inte ser
9. Repetition: så mycket tjänar svensken
10. När Sverige slutade räkna på förmögenhet
11. Mikrodatabasen FASIT och SCB-datan vi köpte
12. Finansinspektionen: varannan svensk har små tillgångar
13. Sverige är mer ojämlikt än USA
14. Två tankar samtidigt: så mycket och så lite
15. Livets lotteri och topp 1,5 procent
16. "Topp en procent är alltid någon annan"
17. Norge, USA och Schweiz, och var Sverige hamnar
18. Hur rik är dansken? Därför den röda tröjan
19. "Bättre att vara rikast bland de fattiga"
20. Var fjärde svensk klarar inte en utgift på 14 000 kronor
21. Vi tjänar bra men har små marginaler
22. Trettiotre gånger högre sannolikhet att dö
23. Sju av tio har inte råd att skilja sig
24. "Har jag råd att skilja mig?"
25. Hur mycket har svensken på bankkontot?
26. Mer pengar på bankkonto än i fondandelar
27. Det går inte ihop med hur mycket folk har kvar på lönen
28. Grafen jag inte fick ha: pengar kvar dagen innan lön, per parti
29. Vänsterpartiet har störst spridning i lön
30. Vad communityn har på bankkontot
31. Djungeln av statistik
32. Fyra miljoner svenskar har ISK, medianen är 90 000 kronor
33. Har du över hundratusen på ditt ISK, grattis
34. Under tio procent har en miljon eller mer på ISK
35. Så räknade jag fram Avanza-siffrorna
36. När AI:n sa emot mig om det vanligaste beloppet
37. Skattefritt på ISK: signalpolitik eller inte?
38. Hur många har egentligen femhundratusen på ISK?
39. Median-ISK per ålder enligt SCB
40. Var har de äldre sina ISK?
41. Spargapet mellan män och kvinnor
42. Inspiration från communityn: nio gånger medianen
43. Fyrtiofem procent i communityn har över en miljon
44. Extremvärdena som drar upp snittet
45. Pension och bostad får bli ett bonusavsnitt
46. Vad tar ni med er från avsnittet?
47. Fyra procent kan avgöra ett val
48. Nittiotusen i median är det relevanta att jämföra sig med
49. Ju högre upp på stegen, desto extremare skillnader
50. Turen att ha fötts i Sverige

Hur rik är svensken, 2026 års upplaga

Jan: Hur rik är svensken? Enkel fråga, men inte ett superenkelt svar. Särskilt eftersom vi 2007 slutade föra förmögenhetsstatistik i Sverige. Så i det här avsnittet dyker vi ner i massor av olika rapporter. Vi tittar på UBS Global Wealth Report som konstaterar att mediansvensken är typ miljonär. Man har 85 000 dollar i medianförmögenhet, medan snittförmögenheten ligger över 400 000 dollar.

Jan: Sen börjar vi bryta ner den och titta på: okej, men hur är den fördelad? Hur mycket pengar har svensken på bankkonto? Vissa siffror konstaterar att typ 23 % av Sveriges befolkning inte klarar en oförutsedd utgift på 14 000 kronor. Ännu fler klarar inte en oförutsedd utgift på 25 000 kronor.

Jan: Men samtidigt finns det en del av befolkningen som har miljoner på bankkontot. Så vi har dragit vårt strå till stacken. Vi har köpt data från Statistiska centralbyrån för ISK-konton, där vi tittar på det här. Det är samma data som regeringen använder för att fatta beslut på att sänka ISK-skatten.

Jan: Vi har bara uppdaterat den för nya siffror. Vi konstaterar att mediansvensken har ungefär typ 90 000 kronor på ett ISK, och snittsvensken, som dras upp av att det finns några som är jätterika i Sverige, dras upp till typ en halv miljon kronor. Och sen jämför vi detta med olika bankers siffror.

En reality check och en klapp på axeln

Jan: Vi har fått data från några storbanker, från Avanza, från Lysa. Och naturligtvis jämför vi också med communityn, där jag dock redan nu får höja ett varningens finger. Tycker man "oh gud, vad bra jag sparar jämfört med mediansvensken", så får man lite reality check att det alltid finns folk som sparar mer.

Jan: Men jag upplever ändå att den övergripande poängen från det här avsnittet bör vara: ge dig själv en klapp på axeln för att du gör bra ifrån dig. Du sparar högst sannolikt mycket mer än vad svensken gör i gemen. Och då tänker jag också att ibland får man njuta av den uppoffringen. Lite kort praktiskt.

Jan: Det här är del tre i vår serie om svenskens ekonomi, där första delen handlar om vad svensken tjänar och andra delen handlar om vad svensken sparar. Och det här avsnittet blev så stort att vi har skjutit på hur mycket svensken har i pension och hur svenskens bostad ser ut. Det får komma i separata avsnitt som kommer lite längre fram.

Jan: Så med det sagt: uppskatta dig själv, njut av avsnittet, så ses vi i kommentarerna. Här kommer Caroline och Oliver.

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare.

Caroline: Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Avsnittet Jan har sett fram emot mest

Jan: Då var det dags. Årets bästa avsnitt, eller det jag har sett fram emot mest, eller avsnittet som var mest uppskattat 2024 tror jag.

Oliver: Julafton är redan här.

Jan: Exakt! Hur rik är svensken, 2026 edition.

Caroline: Men varför ser du så mycket fram emot det här avsnittet?

Jan: Nej men, alltså jag vet inte. Man ska ju inte jämföra sig med andra, men det är fruktansvärt roligt att göra.

Caroline: Men just det här, hur rik är svensken, är det det du tycker är roligast? För nu har vi ju spelat in två andra också.

Jan: Ja, precis. Vad sparar svensken och vad tjänar svensken? Och jag ska faktiskt säga, helt ärligt, Oliver har suttit med mig på kontoret och jag var såhär: nu är vi uppe i 62 grafer. Och då hade vi inte ens tagit med pension.

Jan: Så det här blir ett bonusavsnitt som blir "hur rik är svensken redux, del två", pension och bostad. Så i dag blir det fonder och aktier, eller ISK och bankkonto främst, och lite globalt perspektiv. Och jag har faktiskt klätt upp mig dagen till ära i en röd tröja, och förklaringen kommer sen.

Jan: Okej, så det får bli lite cliffhanger. Men jag tänker att vi kör i gång direkt. Precis som de andra avsnitten har vi inte kunnat göra de här avsnitten utan våra supportrar. Så tack till dig som är Patreon-supporter och gör det möjligt att jag har kunnat sitta och göra 60 grafer till ett avsnitt.

Du behöver inte se graferna för att hänga med

Jan: Och du som lyssnar: det är okej också. Du kan lyssna på det här utan att behöva titta på det. Vi har en PDF om man sen vill gå och titta på graferna, ha källor och se var de kommer ifrån. Vi kommer att prata om siffrorna, så det är ingen fara. Så förutom vår tacksamhet och avsnitt som det här får man som supporter extra material, inbjudan till digitala träffar och nu i höst ett coolt verktyg som vi håller på att ta fram.

Jan: Så jag tänker också att innan man hoppar in i det här kan man resonera lite kring vem det är som är rik egentligen och vad rikedom är. Ett exempel som Ben Carlson gjorde förra året, tror jag, som jag tyckte var ganska spännande. Det var en sån här: ja men föreställ dig då. Hos honom var det Ben och Dave, men hos oss får det vara Anna och Martin.

Jan: Så föreställ dig Anna och Martin, de är båda i femtioårsåldern. Säg att de har jobbat, de har bra lön, ungefär samma lön, har haft det typ genom livet. Men Anna har sparat, levt ganska snålt, varit väldigt medveten. Så hon har säg 10 miljoner nu i hushållsförmögenhet, alltså pension, boende etcetera.

Jan: Och lever relativt enkelt, så som många andra. Sen har vi Martin. Martin har 2 miljoner, men han bor i ett lite fancy hus. Där är pool i trädgården, där är ny bil på uppfarten varje år. De reser mycket. Vem skulle ni säga är rikast? Caroline, du får börja.

Vem av Anna och Martin är rikast?

Caroline: Ja, alltså vissa skulle säga att Martin är rikast eftersom han har unnat sig, har ett gott liv, reser, upplever saker.

Jan: Mm. Precis. Vad säger du? Hur resonerar du då?

Oliver: Nej men jag tror jag läste den här artikeln också. Alltså det beror ju på rikedom i pengar, eller om man kollar rikedom som du är inne på, mer helheten i livet och att man faktiskt också ska tycka om sin vardag. Så Anna är ju klart finansiellt rikare, tänker jag.

Oliver: Mycket sparat. Och Martin kanske å ena sidan kan vara väldigt lycklig och nöjd med sitt liv, tänker jag, men å andra sidan kanske han också bara har följt normerna och kanske inte är så tillfreds, utan bara gör som alla andra och ser hus och bil som en belastning kanske. Och han kanske inte ens gillar att resa, vem vet?

Jan: Ja, ja.

Caroline: Exakt.

Oliver: Men det förväntas.

Caroline: Ja, för det hör man ibland om människor som äger mycket bil, båt, hus. Att det känns lite betungande ibland beroende på hur ekonomin går.

Oliver: Mm.

Jan: Ja, ja.

Oliver: Och då är Martin inte rik, tänker jag.

Caroline: Nej.

Jan: Nej, och jag tycker egentligen det spännande är Bens poäng här, att privatekonominördarna alla skulle säga: "Men sluta, det är ju inte ens en fråga. Anna är ju rikast, hon har ju högst nettoförmögenhet." Medan om vi i samhället hade frågat ungdomar på stan, så hade de sagt: "Vad snackar du om? Det är Martin som är rikast. Han har ju ny bil, han har ju det där huset, han har poolen."

Caroline: Ja, för de hade också tyckt att det var värt. Alltså de hade också kunnat räkna så. Ja men det är värt si och så mycket. Så även om hon har mer pengar kanske på bankkontot eller i Avanza, så har han ju också grejer, men de är också värda något. Kan man resonera så.

Vem som är rikast beror på definitionen

Jan: Ja, exakt. Nej men poängen här är att det går ju inte att säga vem som är rikast. Vem som är rikast beror på vad man definierar som rik.

Jan: Man kan ju, precis som ni var inne på, säga att Anna kanske har 10 miljoner, men säg att hon är lite som folk vi har träffat i Flocken som oroar sig konstant för pengarna och unnar sig ingenting. Köper inte juice till barnen. Exakt. Så det är svårt att säga från utsidan vem som lever rikast, och särskilt inte om man sätter perspektivet ett rikt liv.

Jan: Och jag tänker att det också är viktigt att komma ihåg när vi pratar i det här avsnittet om hur rik svensken är: okej, det handlar om nettoförmögenhet.

Caroline: Vem tycker du är rikast? Vi får svara på frågan, den här kungsfrågan, men...

Jan: Nej men jag gillar ju, alltså jag är ju av åsikten att pengar är ett verktyg som ska användas.

Jan: Och jag tycker det ska användas för trygghet. Jag tycker det ska användas för ett rikt liv. Så jag skulle säga att det blir upp till, som du brukar säga Oliver, var och en att definiera vad ett rikt liv är för en själv och sen lägga pengar på det. Men det är inte så många som gör det jobbet.

Caroline: Nej. Jag trodde du skulle säga att det var någon mittemellan dem.

Jan: Nej, nej, det skulle...

Caroline: Som hyr en Airbnb för att kunna bada i poolen ett tag, men inte äger det.

Tre tillfällen då det spelar roll hur rik du är

Jan: Ja, men grejen var att jag såg, det var också Ben Carlson som skrev i den där artikeln "How rich are you?". Så citerade han Joseph Moore, som var någon sån här amerikansk författare som hade skrivit "The American History" eller någonting.

Jan: Och då har han skrivit att det bara är tre tillfällen i livet då det spelar roll hur rik man är. Och så var det: när du dör är det viktigt hur rik du är, för då vill folk veta vem som får vad. Det är viktigt att veta hur rik du är när du ska låna pengar, för då kommer ju den som vill låna ut pengar att undra: kan jag få tillbaka dem?

Jan: Och det tredje är när man känner ett behov av att imponera på andra, det vill säga vem som har störst...

Caroline: Förmögenhet?

Jan: Ja.

Caroline: Varför ska allting vara så snuskigt hela tiden?

Jan: Jag vet inte vad du tänkte på, Caroline. Det här var dessutom AI som föreslog den formuleringen. Men då skriver Joseph Moore: det är allt.

Jan: Vid inga andra tillfällen är nettoförmögenhet, eller hur rik man är, ett relevant mått. Du kan förgäves söka igenom de första 200 åren av USA:s historia utan att hitta begreppet net worth eller nettoförmögenhet en enda gång. Det förekom inte i någon bok om privatekonomi före första världskriget. Det historiska uttryck som kom närmast är: vad är en egendom värd?

Jan: Alltså man pratar om marktillgångar, men ingen talade om net worth. Så det tyckte jag också var ett spännande perspektiv att titta på. Och då är vi väl inne på det som vi var inne på innan, att verklig rikedom är den här balansen. Spara för framtiden, använd pengarna, låt pengarna skapa trygghet och frihet.

Jan: Jämför dig mindre med andra, definiera lite själv vad rik är. Bra. Någon mer kommentar, eller kör vi vidare?

Rikedom är det man inte ser

Oliver: Vi kör vidare. Jag har också tagit med att rikedom är det man inte ser.

Jan: Ja, säg något mer om det. Utveckla det.

Oliver: Nej men jag kan ta det anekdotiskt då. Min yngsta syster och jag hade en diskussion om det här med vem som är rik för många år sen.

Oliver: Hon hade varit hos någon kompis och bara: föräldrarna har dyra bilar, de hade dyra märkeskläder, alltid nya mobiler. Och så var jag såhär: men du, de är inte rika för det. Och där krockade vi totalt. Hennes upplevelse var att allt man såg avgör om någon är rik eller ej. Men jag sa att man blir inte rik av att köpa dyra bilar, dyra hus, dyra resor.

Oliver: Du blir inte rik av det. Det är ju en massa andra saker som gör att man blir rik.

Jan: Ja, och de syns sällan. Man syns sällan när jag inte köpte den nya bilen.

Oliver: Eller att någon har jobbat dag och natt i tjugo år och byggt upp ett företag och sen köpte de en dyr bil. Alltså det är ju många saker man gör avkall på som egentligen är rikedom, och mycket du inte kan se.

Jan: Jag såg någon i går när jag scrollade förbi, någon som hade gjort en sån här klassisk ränta-på-ränta-graf. Alltså en exponentiell. Så stod det uppdelat i tre faser. Första fasen var sacrifice, alltså första tredjedelen. Sen tror jag att det var growth, som var fas nummer två när det växer.

Jan: Och sen tredje var generosity, eller överflöd. Och det tyckte jag var ganska fint, att säga att första delen på den ekonomiska resan för alla, även för oss, har varit sacrifice. Alltså vad är ordet på svenska?

Oliver: Göra uppoffringar.

Jan: Uppoffring. Och den uppoffringen syns ju sällan.

Nej men jag köpte inte den tröjan. Nej, jag gjorde inte den resan. Nej, jag har inte den bilen.

Jan: Eller såhär. Sjukt bra. Snyggt. Fler sådana kloka reflektioner?

Oliver: Nej, inget mer just nu.

Repetition: så mycket tjänar svensken

Jan: Ja men bra. Lite repetition från de andra avsnitten så att vi också får lite kontext. Eftersom förmögenhet på något sätt ändå är en följd av pengar in minus pengar ut, det vill säga överskottet.

Jan: Caroline, ska du ta genomsnittslön i Sverige 2025?

Caroline: Då är den 42 900 kronor innan skatt, och efter skatt blir det cirka 34 000 kronor.

Jan: Och medianen är då 38 300, vilket efter skatt blir 30 500. Och här bara kort repetition.

Caroline: 30 500.

Jan: Annars kan man tro...

Caroline: ...att det blev 35 000.

Jan: Nej, men 30 500 kronor.

Jan: Men också bara kort repetition det här med snitt och median, för det kan vara superviktigt i det här avsnittet. Median är det mittersta värdet. Har du en restaurang med hundra personer, så är medianen det värde den femtionde personen har. Och varför är det mer relevant än snitt? För säg att du har ett snitt i det rummet på hundra tusen och sen kommer Elon Musk in.

Jan: Då skulle snittet för alla öka supermycket. Alla hade varit miljardärer typ i restaurangen, om man bara tittade på snittet. Om man bara tittade på snittet, men medianen hade varit oförändrad. Så därför är det viktigt. För övrigt såg jag nu att Elon Musk med en sån där one trillion, vad blev det, tiotusen miljarder, var mer värd än typ McDonald's, Coca-Cola, alla de här bolagen tillsammans.

När Sverige slutade räkna på förmögenhet

Jan: Det var sidospår. Men det här leder ju då till att snittsparandet i Sverige är ungefär två tusen kronor i månaden, det vill säga ungefär sex procent. Och tråkig rubrik här: ingen statistik i dag. Okej. Men den kommer. Spännande. När vi avskaffade förmögenhetsskatten i Sverige 2007 slutade man föra statistik på svenskens tillgångar.

Jan: Vilket innebär att det finns ingen data för hur mycket pengar svenskarna har på bankkontot eller hur mycket det finns på ISK, utan allt är bara simuleringar och kundundersökningar. Alltså, SBAB har ringt runt till tusen personer. Infostat, eh, men inte... Infostat. Infostat, InfoMentor. Jag har barn i skola.

Jan: Infostat har gjort statistiska undersökningar. Och det här var kasst, upplevde även politiker, för det går inte att fatta beslut. Ska vi sänka ISK-skatten? Ska vi göra det där? Hur påverkar det hushåll? Så 2022 föreslogs en ny lag för statistik, som var den här SOU 2022:51. Och den pratade vi om när vi gjorde avsnittet 2024.

Jan: Men sjätte mars i år har den gått som remiss till Lagrådet som färdigskriven lag, och det man konstaterar är: hur svårt kan det vara? Men då är det tydligen mycket att det är integritetskränkande et cetera.

Caroline: Men vad ska den lagen vara? Alltså vad ska den säga, göra?

Mikrodatabasen FASIT och SCB-datan vi köpte

Jan: Poängen, kontentan, om jag fattade den rätt, är att från och med första augusti 2026 kommer man föra data på 75 000 anonyma svenska individer. Och så kommer man lägga in detta i något. Man har en sån här mikrodatabas som heter FASIT, och det är samma data som vi har köpt ISK-datan från SCB.

Jan: Så det är en databas som SCB sköter, som till exempel regeringen eller riksdagen går till och säger: hur påverkar sänkt ISK-skatt svenskarna i olika åldersgrupper, i olika regioner, på olika sätt? Och sen kan även vi företag säga: hej, vi vill ha samma utdrag. Så vi gjorde ju så innan det här avsnittet, vi tog kontakt med SCB.

Jan: Så var vi såhär: hej, vi vill ha samma undersökning som jag gjorde 2021 inför lagförslaget att sänka ISK-skatten, fast vi vill ha den uppdaterad. Och sen fick ju ni i communityn välja: ska vi ha simulerade siffror för 2025 eller verkliga siffror per december 2024? Så vi har verkliga siffror per 2024 utifrån det här FASIT.

Jan: Så nästa år när vi gör det här kanske vi kan köpa siffrorna, så vet vi hur rik svensken är.

Caroline: Kul att den heter FASIT.

Jan: Ja, F-A-S-I-T.

Caroline: Men ändå.

Jan: Ja, jag har inte tänkt ett steg på det.

Caroline: Nej.

Finansinspektionen: varannan svensk har små tillgångar

Jan: Ja, ja. Men då får man väl, hur rik är svensken? Då får man väl kolla på olika källor, och Finansinspektionen är väl en bra källa.

Jan: Där finns det några olika rapporter, och då var det en rapport från 2025 som hette Svenskarnas sparande. Och sen var det en rapport från 2021 som har tittat på det här ganska noga. Och det man kan säga är: varannan svensk har inga eller små tillgångar. Direkt citat. Åttio personer saknar eller har mindre än 10 000 kronor i aktier.

Oliver: Åttio procent.

Jan: 80 % av den svenska vuxna befolkningen. Då om man räknar att det är arton till sextionio eller sjuttionio. Så det där är, alltså det är ju typ bara, jag tror det var typ mellan 16 och 20 % av svenskarna som äger enskilda aktier. Nästan 60 % har mindre än 10 000 kronor i fonder om man tittar exklusive pension.

Jan: Inkluderar vi pension så äger typ tio av tio svenskar fonder. Alltså alla svenskar är ju med i pensionssystemet, vilket är världsunikt typ. Fondbolagens förening tittade på det här, och exkluderar vi pension så är det ungefär hälften av svenskarna som äger fonder privat.

Jan: Så ibland brukar folk säga: ja men amerikaner äger så mycket fonder och aktier, 60 % av befolkningen. Och så säger vi: ja men i Sverige är det ju 100 %. Ja, fast det är ju för att det är tvångssparandet med pensionen. Ungefär 5 % av svenskarna äger 50 % av tillgångarna, så vi är extremt ojämlika.

Sverige är mer ojämlikt än USA

Jan: Vi är ganska mycket mer ojämlika. Nu har jag inte tagit fram de graferna, men vi är typ mer ojämlika än i USA. Trots att man pratar om att USA är extremt ojämlikt på det sättet. Med risk för att jag har fel här, men jag kan återkomma och kolla det.

Jan: Och bara 2 % av befolkningen har över en miljon kronor i aktier, och 30 % av alla bolånetagare har mindre än 50 000 kronor på banken i sin bolånebank.

Jan: Så det är lite de grova siffrorna. Sen tänker jag att vi ska dyka ner i det här, och då tänker jag trots de här siffrorna som man kan ha olika åsikt om. Jag vet inte. Eller vad tänker ni när ni hör de här? Är det mer eller mindre? Vad tänker du, Caroline?

Caroline: Mm, jag tänkte på det där, nästan 60 % har mindre än 10 000 kronor i fonder om man då inte räknar med pensionen.

Jan: Ja.

Caroline: Så det är ganska lite pengar man har sparat.

Jan: Ja.

Caroline: Stor del av befolkningen.

Jan: Ja.

Oliver: Ja, jag tänker det också.

Oliver: När jag tittar på de tidigare avsnitten vi spelat in, senast nu om hur mycket man sparar. Då var det så höga siffror överlag tyckte jag. Så jämfört här.

Jan: Så är det ganska...

Oliver: ...lågt. Vad tänker du då?

Två tankar samtidigt: så mycket och så lite

Jan: Nej men jag tänker att det blir hela tiden, det här avsnittet kommer att bli två saker i huvudet samtidigt. På ena sidan: shit, vad mycket. Och sen bara: fuck, vad lite. Alltså vad lite vi sparar. Så jag blir, och det är därför jag tycker att det här avsnittet också är lite klurigt.

Jan: Men låt oss titta.

Caroline: Vi har ju också pratat i de förra avsnitten, något av dem i alla fall, om att vi behöver inte spara så mycket. Det kanske vi kan återkomma till.

Jan: Exakt, exakt. Att vi har ett välfärdssystem på det sättet. Men då gjorde UBS så att de släppte sin rapport Global Wealth Report, där de tittar på den globala förmögenhetspyramiden.

Jan: Och då konstaterar de att 1,6, alltså vuxna personer här nu. Så då konstaterar de att 1,6 miljarder människor har under 10 000 dollar, alltså under hundratusen i förmögenhet. Sen kommer det 1,6 miljarder människor till som ligger mellan hundratusen kronor och en miljon.

Jan: Och sen, så det är en ganska stor del. Där har du ju mer än 50 % av befolkningen på jorden. Och svensken hamnar då i ungefär topp 15 % av jordens befolkning. Så snitt- och mediansvensken är typ rikare än 85 % av jordens befolkning. Så där tänker jag ibland på det här livets lotteri.

Livets lotteri och topp 1,5 procent

Jan: Alltså bara att födas i Sverige, och är du median- eller snittsvensk, så är du redan i topp tjugo, topp tjugo procent. För att hamna i topp 1,5 %, alltså världens 1,5 % rikaste, krävs det ett kapital på 9,8 miljoner kronor. Men det här inkluderar alltså pension, bostad, finansiella tillgångar, allt.

Jan: Vilket jag tror att ganska många i communityn. Alltså återigen, titta på boendet, titta på pensionen, titta på ditt spar, titta på bilen, allt det där. Alltså det är ganska många som hamnar i...

Caroline: ...globala...

Jan: ...topp 1,5 %. Så för att komma dit krävs det typ en miljon dollar.

Caroline: Det känns som att det är ganska stort spann i det här 1,5-procentet. Hur mycket pengar folk har?

Jan: Alltså gud ja, absolut. Och tittar du här, här har jag gjort det på ett lite annat sätt, uppdelat. Men då kan man säga att hälften av jordens befolkning äger ingenting. Sen har du typ de andra, femtio till nittionde percentilen. Alltså de yttre fyrtio, de äger ju de här ungefär 300 000 kronor i snitt.

Jan: Och sen för att komma in på topp tio procent i världen, då är det alltså en hushållsförmögenhet på två, eller såhär global purchasing power, på ungefär 2,5 miljoner. Topp en procent är typ 20 miljoner kronor. Och sen därefter stiger det, för att komma in på topp 0,001 procent...

Jan: Ja, men då är det två och en halv miljard svenska kronor. Så spridningen inom den där topp en procent är ju bisarr. Alltså för att vara den här topp en på hundra miljoner, då ska du ha 22 miljarder US-dollar. Och det är ju typ 56 personer i världen. Men jag tycker ändå det är ganska intressant, att för att hamna i topp tio procent, ja men där hamnar ju nästan alla svenskar.

Jan: Och jag skulle säga att det är ändå ganska förvånansvärt många som skulle hamna även i topp en procent.

"Topp en procent är alltid någon annan"

Oliver: Och det tror jag inte man kännas vid. Alltså jag tror verkligen inte det.

Jan: Nej, nej, alltså topp en procent tänker man att det är någon annan jävel, någon annan, någon som är rik. Det är inte jag.

Jan: Men här får man också titta, och jag ska vara helt hundra: jag är inte helt hundra på de här definitionerna, för de här olika rapporterna, UBS, den förra och den här World Inequality Report, de räknar på lite olika sätt. Så därför skiljer sig siffrorna åt. Men därför kan jag tycka att det också är lite roligt att jämföra med lite andra länder i vårt närområde.

Jan: Så Sverige, enligt UBS, när de tittar på hur rik snitt- och mediansvensken är, konstaterar de att mediansvensken har ungefär 850 000 kronor. Och då räknas alltså finansiella tillgångar plus reala tillgångar, alltså bostad, plus fonderat privat pensionskapital. Det vill säga att man räknar tjänstepension, för den är fonderad, man räknar premiepension, för den är fonderad.

Jan: Alltså de pengarna finns på ett riktigt konto. Man räknar inte inkomstpension, för inkomstpension är en skuld som staten har till en. Så vi har dragit ifrån inkomstpensionen. Men då ligger mediansvensken på 85 000 US-dollar och snittsvensken på 406 000 dollar, alltså ungefär fyra miljoner.

Jan: Och det är väl lite där vi också konstaterade att en snittsvensk, ett par, borde hamna på nivå fyra vid 65 års ålder med pension och boende, med kanske fyra miljoner i pension, en miljon i boendet och lite sparat. Så jag tycker inte det verkar orimligt.

Caroline: Nej, det är det verkligen inte.

Norge, USA och Schweiz, och var Sverige hamnar

Caroline: Men först tänkte jag så också, att det skulle bli roligt att höra hur bra vi står oss mot våra grannländer, Norge till exempel. Men sen tänkte jag att nej, det blir det nog inte. Jag räknar liksom aldrig med den här jädra oljefonden.

Jan: Nej, precis. Nej men Norge har ju median på 140 000, så den femtionde personen, mittersta norrmannen, är 60 000 dollar rikare än mediansvensken.

Jan: Men sen är det ganska intressant, för snittet ligger bara på 425 000 dollar mot Sveriges 406 000 dollar.

Jan: Så snittförmögenheten är inte så mycket högre. Men mediannorrmannen är rikare.

Oliver: Precis.

Caroline: Men jag fattar inte nu. Hur kan den vara det?

Jan: Att Sverige har fler miljardärer skulle jag gissa. Att vi har typ IKEA, alltså sådana här typ Daniel Ek och Sebastian Siemiatkowski och de här som drar upp snittet.

Oliver: Norge införde miljardärsskatt rätt nyligen. Jag vet inte om det kan ha någon effekt.

Jan: Nej, jag tror inte det. Jag tror inte det slår på den här siffran. Intressant är väl att jämföra USA, där det är ganska stor spridning.

Jan: Medianen 68 000 mot Sveriges 85 000 dollar. Och sen har de ett snitt på 700 000 dollar. Så det är ett jättehögt snitt.

Oliver: Ja, verkligen.

Jan: Och Schweiz är ju det som är störst, där gapet är störst. Där är det inte gapet, men de har 145 000 på medianen och 900 000 dollar på snittet.

Caroline: Ja.

Jan: Så Sverige hamnar på tolfte plats av 56 redovisade länder. Tycker jag återigen: fan, det ska vi vara stolta över. Som vi pratade om i förra avsnittet.

Oliver: Ja, men det tycker jag.

Jan: Vi har hög median, vi har ett ganska smalt...

Oliver: ...spann där. Ja, man kan säga att vi ligger före både på median och snitt jämfört med Tyskland, Storbritannien och Finland som de är här också. Så ligger Sverige över.

Caroline: Danmark är inte med ens.

Jan: Nej.

Oliver: Jo, det är de där.

Jan: Ja, precis, Danmark. Ja men Danmark är bra. Danmark är bra. Danmark är bra. 203 000 dollar på medianen och 523 000 dollar på snittet.

Hur rik är dansken? Därför den röda tröjan

Jan: Bra. Men nu, varför jag har klätt upp mig dagen till ära i röd tröja är: hur rik är dansken?

Oliver: Det såg jag inte komma.

Caroline: Nej, det såg inte jag heller komma.

Jan: Hade med danskt märke, med dansk flagga och allt här. Titta. Men hade vi haft det här avsnittet i Danmark, varit en dansk podd, så är det bara att gå in på cepos.dk, och så får man "hur rik är dansken". Och då har de naturligtvis räknat per ålder och räknat med bostad, pension efter skatt, bil, aktier, bankkonto, rubbet.

Jan: Och så har de fördelat det: här är de tio procent fattigaste i befolkningen, tio procent rikaste, en procent rikaste. Och de har det per ålder. Så det var såhär fem minuter, färdigt.

Caroline: Ja, jag förstår. Men varför CEPOS? Är det deras...

Jan: Hur...

Caroline: ...sätt att hålla koll på sin befolkning?

Jan: Du har alltid så roliga frågor.

Caroline: Ja men för att vi pratade innan om att vi inte längre har koll. Men de behöver ju ha någon typ av verktyg då som hela tiden håller koll. Inte någon beskattning eller vad det är.

Jan: Så tittar man på mediandansken, så kan man säga att jag har lagt ut våra siffror. En mediandansk vid 25 års ålder har 358 000 danska kronor i nettoförmögenhet. Och det är väl gånger 1,5 får man väl säga, för att...

Jan: Så plus 175 000, alltså typ en halv miljon. Det är nettoförmögenheten för en 25-åring. Ska man vara topp 10 % av 25-åringarna i Danmark, så är det typ en miljon svenska kronor, och den rikaste procenten 25-åring i Danmark, det är typ 4,5 miljoner. Och tittar vi mer i 45 års ålder, så är snittet i Danmark typ 3 miljoner svenska kronor, medianen typ 1,5 miljoner.

Caroline: Men nu kommer jag inte ihåg de svenska siffrorna. Men de...

Jan: Dem har vi inte pratat om. Vi har inte dem. De kommer sen.

Caroline: Men vad var det vi... Ja, vi tittade på andra länder.

Jan: Ja, men vi tittar. Men snittsvensken, alla åldrar, var ju typ 80 000. Medianen var 80 000 och typ snittet 400 000 dollar, och dansken var 200 000.

"Bättre att vara rikast bland de fattiga"

Jan: Så danska. Alltså, men jag upplever ändå, kanske inte superintressant hur rik dansken är, men jag upplever ändå att det ger en bild, för det kommer inte skilja jättemycket mellan svensk och dansk.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Och då, ska man tillhöra de tio rikaste procenten i Danmark, så är det sex miljoner kronor vid femtio års ålder i nettoförmögenhet.

Jan: Och jag upplever också: ja, det är klart att det är mycket pengar, men det är ändå inte så mycket. Eller? Alltså om du återigen tänker att i det här är bil, pension, bostad inräknat. Alltså...

Caroline: Ja, nej, då är det inte så.

Jan: Etcetera. Ändå tycker man: fan vad lite pengar, så jag flyttar till Danmark enligt resonemanget.

Bättre att vara rikast bland de fattiga.

Caroline: De har sina industrier och bra med jobb i dem och så. Så att det är inte förvånande.

Jan: Så det var kudos till danskarna, får man säga.

Var fjärde svensk klarar inte en utgift på 14 000 kronor

Jan: Och om vi börjar titta på svensken, så tänker jag att det finns en sån här EU-undersökning som visar: har du möjlighet att klara en utgift motsvarande den nationella fattigdomströskeln?

Jan: Och så definieras den olika i olika länder. I Sverige brukar den vara ungefär tusen euro. Och då är svaret, när man gjorde en undersökning 2025, att det var 23 % av svenska befolkningen som inte hade klarat detta. Så ungefär var fjärde person rapporterar att de inte klarar en oförutsedd utgift på 14 000 kronor.

Jan: Nu är detta lägre än EU-snittet, där det i EU är var tredje person, alltså ungefär 29 %. Men å andra sidan kan man säga att EU-siffran minskar medan Sverige-siffran ökar, vilket inte är så roligt tänker jag. Så på det här tänker jag också att det sätter lite perspektiv på det där avsnittet vi hade om skuldsatta.

Oliver: Just det.

Jan: Att vi har, jag tror det var fyra procent av befolkningen hos Kronofogden, och att det var många som inte klarar. Infostat gjorde en undersökning åt Länsförsäkringar där man ställde frågan: hur lätt eller svårt är det att klara en oväntad utgift på 25 000 kronor? Så en högre siffra än EU-undersökningen.

Jan: Och då konstaterade man att 50 % svarade lätt, 24 % svarade svårt och 21 % svarade omöjligt. Och sen kopplar de ju det här naturligtvis till inkomst. Och föga förvånande är det så att 40 % av de som tjänar under 20 000 kronor i månaden tycker att det här är omöjligt, och 24 % tycker att det är svårt.

Jan: Så 66 % av dem som tjänar under 20 000 kronor i månaden tycker att det här är svårt eller omöjligt. Och sen på samma sätt, av dem som tjänar 40 000 kronor eller mer var det fortfarande 25 % som tyckte att det var svårt eller omöjligt att klara en oförutsedd utgift.

Vi tjänar bra men har små marginaler

Jan: Så jag menar, det här bör ju peka åt ett ganska tydligt håll, som när jag också pratade med grundaren till Infostat: att svenskar är ett folk där vi tjänar ganska mycket, men vi sparar ganska lite och vi har inte supermycket marginaler. Och när SBAB gjorde en sån här undersökning med spartemperaturen för september 2025, så är det ungefär typ 68 % av alla tillfrågade som kände sig trygga med sin buffert.

Jan: Så ungefär 38, 39 % under 55 år upplever inte att de har en ekonomisk trygghet. Alltså det är ändå fyra av tio.

Caroline: Nej, och om man ska spara till någonting så är det ju bufferten i så fall.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Man behöver egentligen inte spara till något annat om man inte känner för det eller har möjlighet. Men buffert åtminstone.

Jan: Ja, jag brukar ju säga, jag är alltid så ambivalent, för jag har ju ett resonemang som jag hade en slide om men inte tagit med, där jag är såhär: svensken behöver egentligen inte spara. Förutom då till en buffert och eventuellt till ett boende, eftersom vi har en dysfunktionell bostadsmarknad.

Jan: Men samtidigt när man ser de här siffrorna så är jag också bara: oh...

Caroline: Vad tänker du?

Jan: Att jag, alltså... Alltså tänk att vara ekonomiskt otrygg. Jag har ju varit det i många, många år. Det är ju inte nice.

Caroline: Det är väldigt stressande, och det är dessutom en hälso... Alltså det är dåligt för hälsan.

Trettiotre gånger högre sannolikhet att dö

Jan: Ja. Så jag menar att det blev för mig hela tiden det här. Nej, man behöver inte spara, för vi har ett fantastiskt välfärdssystem. Du får hälsovård, du får utbildning, du får tak över huvudet et cetera. Men å andra sidan vet jag också stressen. Alltså som vi pratade med Lena Pettersson, som var, du vet, extremfallet, de som går på skuldsanering. Där var det 33, vad var det?

Jan: 33 gånger högre sannolikhet att dö än jämnåriga. Mycket högre sannolikhet för dålig hälsa et cetera. Så här tror jag, för oss som sitter i communityn där många argumenterar för att de som inte har pengar borde bara skärpa sig, så är jag: nja, alltså du vet, vi pratar på nivån att fyra av tio. Alltså du går på ICA eller Willys och så tittar du omkring och räknar tio personer, och så är det fyra av dem som förmodligen upplever en ekonomisk osäkerhet.

Jan: Alltså det...

Caroline: Det är rätt många.

Jan: Det är lite reality check, eller såhär bröllop du är på, eller liksom... Sen stiger ju det här med åldern. Tittar vi på femtio-, sextio-, sjuttionioåringar, så är åttio procent trygga. Men det tror jag också man är: öh, ja men jag har inte så mycket utgifter, eller jag vet inte.

Sju av tio har inte råd att skilja sig

Jan: Nordnet gjorde en undersökning via YouGov på internationella kvinnodagen. Nu tror jag det är typ trettonde till sextonde februari. Och då ställde de frågan: upplever du dig ha tillräckligt med sparande för att kunna förändra din livssituation? Det vill säga säga upp dig, bryta upp från en relation eller motsvarande.

Jan: Och då var det bara 35 % av kvinnorna och 47 % av männen som sa att de hade det.

Caroline: Ja, det är inte så förvånande.

Caroline: Man sitter fast i något äktenskap eller något och tycker inte att man har de möjligheter som man vill ha. Speciellt kvinnor kanske.

Jan: Men återigen, det är tre av tio som säger: jag har ekonomisk möjlighet att skilja mig.

Det betyder att sju av tio upplever att de inte har råd att skilja sig.

Caroline: Nej.

Jan: Eller sju av tio upplever: jag har inte råd att byta jobb.

"Har jag råd att skilja mig?"

Caroline: Ja, men alltså min hjärna snurrar i det här. Okej, vad behöver de då för att det ska gå? De behöver... Det kan ju också vara så att man inte ser att man har möjligheten, eller att man inte har räknat på det.

Caroline: De har inte...

Jan: ...KPL.

Caroline: De har inte koll på läget, nej. Och då säger jag inte att det är kvinnorna, utan det är både kvinnor och män här som kanske inte har räknat på det eller tittat noga. Eller så har de gått till banken och fått svart på vitt: nej, du kan inte skilja dig. Men alltså man måste ju kunna skilja sig.

Oliver: Eller?

Jan: Ja, alltså jag tänker, jag pratade med en bankman. Han sa: har jag ett möte med en kvinna i 40-årsåldern som kommer utan sin man, så har jag 50 % chans att jag kommer att få frågan om hon har råd att skilja sig.

Caroline: Ja, och vad är det då som gör att de inte kan det?

Jan: De har inte råd. Med att bibehålla den livsstilen till exempel.

Caroline: Nej, exakt. Det kommer man ju inte kunna göra, nej. Jag har mycket åsikter kring detta.

Jan: Ja, berätta.

Caroline: Det är bättre att man inte bibehåller sin livsstil än att man sitter fast i något som är kasst.

Jan: Ja, absolut. Min lösning är alltid: öka inkomsten.

Caroline: Sitter du då i det här äktenskapet, så kommer någon att vilja köpa en segelbåt, för nu har vi råd med det. När du har fått högre lön.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Man säger så: nej, jag tänkte det skulle gå till något helt annat.

Jan: Mitt skilja-sig-konto.

Caroline: Ja, exakt. Det är då man tar upp skilsmässan.

Hur mycket har svensken på bankkontot?

Jan: Ja, precis. Så SBAB gjorde också en undersökning, spartemperaturen 2025, där de intervjuade: hur mycket pengar har svenskar på bankkontot?

Jan: Och här, alltså det här tyckte jag var weird.

Oliver: Okej.

Caroline: Säg något mer då.

Jan: Jo, för att då är det vanligaste svaret mellan två- och femhundratusen.

Caroline: På bankkontot?

Jan: Ja. Och det var ändå, om vi bara ska göra en snabb summering: 28, 35, 40, alltså typ 50 % har över 200 000 på bankkontot.

Jan: Är ni med? Och då är jag såhär: alltså det låter sjukt.

Caroline: Det låter jätteinkonsekvent med vad vi har tittat på innan.

Jan: Exakt.

Caroline: Men sen samtidigt hör man ibland människor som har lagt undan pengar på bankkontot och de har mycket pengar där. Och vi vet att svenskar generellt har ganska mycket pengar på banken som det är noll procent ränta på.

Caroline: Och det är för att de inte vet vad de ska göra med pengarna. Så bara sitter de där. Men då måste man ju också ha utrymme att ta den här 14 000-kronorsutgiften som kommer. Men det säger de att de inte har. Så det är jättekonstigt.

Mer pengar på bankkonto än i fondandelar

Jan: 1,6 % av folk har över fyra miljoner på bankkontot. Och då ska vi säga att jag tror att det bara är 2 % av befolkningen som har över en miljon på ISK.

Jan: Alltså, det är weird. Vi har jättemycket, vi har mer pengar på bankkonton än vad vi har i fondandelar. Så jag blev helt uppsnurrad på läktaren här. För här låter det, tittar man, räknar jag på något snitt här, så var det snittsvensken har 300 000 på bankkontot. Alltså det låter ju helt sjukt.

Det går inte ihop med hur mycket folk har kvar på lönen

Jan: Och här, när de tittade i den här, konstaterade de att 40 % har under 100 000, vilket då betyder att 60 % har över 100 000 i åldrarna 18 till 34 år. Och tittar vi på 35 till 55, ja då skulle också 60 % ha över 100 000, och 8 % har över en miljon.

Jan: Det låter för mig som sjukt mycket pengar.

Oliver: Det gör det ju verkligen, får man ändå säga.

Jan: Så jag får inte riktigt ihop det. Särskilt när vi sen sätter ihop den här favoriten vi hade i våras, där Infostat frågade: hur mycket pengar har du kvar i slutet av månaden? Och där har vi ju att 50 % svarar under två tusen kronor.

Caroline: Men är det mental bokföring också då? Att de pengarna man har på kontot, eller som står där, de räknas liksom inte med på något vis. För det här är ju frågan, hur mycket har du kvar på kontot av lönen?

Jan: Ja, så mycket pengar har svenskarna kvar på kontot dagen innan lön. Ja, och då är det 50 % under 2 000 kronor.

Jan: Och där är det till och med 2,5 % som har mindre än ingenting, alltså som har lånat.

Caroline: Som har lånat? Ja, för annars kunde man ju lånat från sina pengar som står där. Men det gör man kanske inte.

Jan: Och här har vi också ganska många som har 20 000 kronor eller mer. Så weird.

Jan: Men här var jag också tvungen att ta grafen jag inte fick ha.

Oliver: Nej, det var stor debatt, för den föregående grafen har ju flera hundra tusen visningar, kommer jag ihåg. Den var ju jättepoppis och det här var också den stora diskussionen. Vad pratar vi nu om för slide här?

Grafen jag inte fick ha: pengar kvar dagen innan lön, per parti

Jan: Hur mycket pengar folk har kvar på kontot dagen innan lön, baserat på vilket parti de röstar på.

Jan: Och då har man alla partierna. Och så föga, eller såhär, det var inte så förvånande upplevde jag. Att KD är i topp, där är det minst som har ingenting eller har lånat, och ganska många som har över sju tusen kronor kvar. Och Vänsterpartiet, då var det 30 % som hade ingenting eller har lånat, och 19 % av vänsterpartis...

Jan: Typ 50 % av vänsterpartisterna har under tusen kronor kvar i slutet av månaden. Och sen blir det ju färre och färre, där M, C och KD har mest där. Så det här kan man ju titta på. Men varför jag tog med den var ju också för att jag har den här tesen att de flesta är inte dåliga på pengar, de flesta tjänar bara för lite.

Jan: Så, blir ni, om ni skulle gissa vilket parti de som röstar har lägst lön?

Caroline: Nu är det här en kuggis, tror jag.

Jan: Nej, det är inte en kuggis.

Caroline: Vänsterpartiet.

Jan: Vänsterpartiet, ja. Så det följer ju direkt, hur mycket du har kvar i slutet av månaden följer ju med hur mycket du tjänar.

Jan: Så ju högre lön du har, det är inte föga förvånande att KD ligger typ i topp i hur mycket man tjänar. Alltså är det också de som har mest kvar i slutet av månaden.

Caroline: Ja, det tar ju emot att säga det här, men det vi diskuterade på gymnasiet om vänsterpartister och så, det var ju att de ofta har låginkomstjobb, spekulerade vi kring, men de vill att vi ska dela med oss allihop.

Caroline: Att det var liksom så fult. Men vi hade ju jättemånga vänsterpartistsympatisörer i klassen oavsett.

Vänsterpartiet har störst spridning i lön

Jan: Ja, men det roliga är, nu har jag inte tagit med den grafen. Men det roliga är, om man tittar på vem som har högst löner, alltså för de hade gjort en undersökning också om hur lönerna fördelar sig.

Caroline: Ja, berätta, berätta.

Jan: Och så tittar man på de som har över hundra tusen i lön. Då var det partiet som hade flest som tjänade över hundra tusen: det var Liberalerna. Näst efter Liberalerna var det M, tror jag, M eller KD. Och sen på tredje plats kom Vänsterpartiet. Så Vänsterpartiet gissar jag har superstor spridning.

Caroline: Ja, de har stor spridning på lönerna.

Jan: Att det är jättemånga som tjänar ganska dåligt, förmodligen för att man har låglöneyrken. Och sen har de de här...

Caroline: Du sa läkarna, som är vänstersympatisörer men som råkar tjäna bra. Så hade vi ett tillfälle för länge sedan.

Jan: Ja, precis, precis.

Jan: Men min poäng är egentligen inte att göra så mycket med partierna, utan det var egentligen bara att visa att inkomsten hänger alltid ihop med allt annat. Och när vi kommer att titta på pensioner i nästa avsnitt, så skulle det garanterat bli en följd av det.

Caroline: Ja, det blir det nog, ja.

Jan: För har du låg lön så får du låg pension. Och det är därför jag säger: har man inte en hög inkomst hamnar du hela tiden efter. För det är inte som att du har proportionerligt mindre kostnader. Har du två barn så käkar dina barn lika mycket, oavsett om du bor på Djursholm eller om du bor i något annat område.

Vad communityn har på bankkontot

Jan: Så jag tänker att det är extremt svårt det här med hur mycket svenskarna har på bankkontot. Tittar vi på communityn, för det var också många som argumenterade "men jag har ju pengar, man investerar ju sina pengar" etcetera. Och tittar vi på någon slags, och nu får jag återigen komma ihåg att i communityn tjänar man ju, medianlönen var ju 52 500.

Jan: Så det var högre än snittlönen i Sverige. Och då är snittet vad communityn rapporterar att man har på bankkontot specifikt ungefär hundra tusen. Så där är inga femhundra tusen i median.

Caroline: Nej, det låter vettigt.

Jan: Så medianen, mitten i communityn, som man får säga förmodligen är Sveriges rikaste tio procent, har hundra tusen.

Jan: Det är därför jag blev sjukt skeptisk till de där femhundratusen-siffrorna.

Djungeln av statistik

Oliver: Ja, precis, det känns inte så ekonomiskt att ha så mycket på sparkonto.

Caroline: Men har vi inte några sådana...

Oliver: Det tycker jag det här bevisar, att man har inte så mycket på sparkonto då.

Caroline: Nej, för folk som är duktiga och intresserade har pengar. De sätter ju pengarna också i arbete. Men är det inte så att svenskarna har någon miljard?

Jan: Flera tusen miljarder.

Caroline: Flera tusen miljarder. Men de här människorna är ju mer intresserade.

Jan: Exakt. Sen tittar man på snittet, så är det naturligtvis högre. Så snittet i communityn, hur mycket man har på bankkontot, är 324 000.

Jan: Så det är högre än de hundratusen. Men det är fortfarande inga miljoner. Och jag tycker att det här hade varit mycket mer realistiska siffror. Men så tänker jag: det här är siffrorna för den rikaste tio procenten. Alltså då måste det vara omöjligt att snittet skulle vara femhundratusen.

Jan: Som vissa rapporterar över en miljon. Där man tar bara mängden pengar på svenska bankkonton och delar med antalet individer.

Oliver: Det är lite av en djungel av statistik.

Jan: Ja, ja.

Oliver: Ja.

Jan: Får man ju säga. Precis. Men är det, är det bara en ledande fråga, är det intressant?

Oliver: Ja men det är intressant. Det är intressant. Sannerligen, Jan. Det har vi inte sagt så tydligt något avsnitt, men det är väldigt imponerande att du har fått ihop allt det här.

Jan: Ja, det är så. Tack, tack. Det har varit många timmars jobb.

Fyra miljoner svenskar har ISK, medianen är 90 000 kronor

Jan: Bra. Så tittar vi då på, vi lämnar bankkontot och tittar på ISK. Och då konstaterade vi väl att jag tror, nu minns jag inte, men var det inte tre miljoner svenskar som har ISK?

Caroline: Två miljoner, väl?

Jan: Ja, jag tror det är två, tre miljoner...

Caroline: Det kan just stämma.

Jan: ...svenskar som har ISK. Och medianen, då har vi, det här är alltså köpt data. Det här är hur våra verkliga värden var, räknat baklänges på Skatteverkets siffror per december 2024. Det vill säga, det här är siffrorna som deklarerades 2025. Siffrorna för 2025 blir inte klara förrän typ sent i vinter.

Jan: Så det här är de mest aktuella siffrorna som går att få tag på, och de är korrekt framräknade av de här SCB i den här FASIT-statistiken. Och då konstaterar de att medianvärdet i Sverige är 90 678 kronor, och det är upp från 78 000 kronor tror jag det var 2021 när man gjorde den senaste undersökningen.

Jan: Tittar vi på Avanzas median så är den 73 850 kronor. Och tittar vi på Lysas median så är den 80 500 kronor.

Oliver: Och de siffrorna är mer aktuella då?

Jan: Avanza och Lysa, ja, de är aktuella för i år. Jag vet inte, börsen i år som gick väl plus minus noll förra året. Globalfonderna gick plus minus noll. Så det borde...

Oliver: Ja, justerat för valuta kanske, som svensk kanske.

Jan: Ja, ja, skit samma. Det är inte det viktigaste.

Oliver: Nej.

Har du över hundratusen på ditt ISK, grattis

Jan: Men återigen, de ligger i samma härad. Så då skulle vi säga att mediansvensken har under hundratusen på ISK.

Har du över hundratusen på ditt ISK, grattis, du har mer på ditt ISK än hälften av Sveriges befolkning.

Jan: Så kan vi säga. Tittar vi på snittet, återigen det där som dras upp, då ligger SCB:s snitt på ungefär 505 000 kronor. Avanzas på 535 000 och Lysas på typ 280 000. Några tankar?

Oliver: Nej men jag tänker som i förra avsnittet. Det är kanske många som känner: det kan inte stämma. Jag är inte så rik, men så är det. Och det är väl något man kanske, jag tror för många får man arbeta med den tanken, att det faktiskt ser ut såhär, tänker jag främst.

Jan: För jag tänker samma som vi diskuterade förra avsnittet, det är lätt att bli fartblind. Jag kan tycka att på ett sätt är femhundratusen supermycket pengar, på ett annat sätt inte jättemycket pengar heller.

Caroline: Det beror på hur man har fått ihop dem. Om man har sparat ihop det så är det jättemycket pengar.

Jan: Ja, exakt.

Oliver: Ja, var man är i livet.

Jan: Nu kollar vi. Ja, det här är precis oavsett ålder så klart. Så bryter vi ner det här. Så 1,6... Ja, men titta där. 3,9 miljoner svenskar hade ett ISK.

Caroline: Till och med nästan fyra miljoner.

Jan: Alltså nästan fyra miljoner svenskar. Så av de här fyra miljoner svenskarna som har ISK, så har 1,6 miljoner, det vill säga 40 %, mindre än 50 000 kronor. Sen är det 536 000 personer som har mellan 50 och 100 000, och sen blir det mindre och mindre.

Under tio procent har en miljon eller mer på ISK

Jan: Det intressanta här: antalet svenskar som har en miljon eller mer är under tio procent. Alltså det är ungefär åtta, nio procent av svenskarna som har över en miljon kronor på ISK. Det är 33 839 personer som har mer än fem miljoner på ISK, och 19 494 personer, eller 0,5 % av alla som har ett ISK, som har över tio miljoner.

Jan: Och det här är alltså summerat, alla ISK-konton man har. Så har man tre ISK-konton så är det här aggregerat, för det går på Skatteverkets siffror.

Caroline: Men kan man dra någon slutsats från att om folk har Avanza eller Nordnet eller så, så har de också lite andra grejer?

Jan: Ja, fast på ISK, det är därför ISK är så bra, för det går ju på personnummer.

Jan: Så det spelar ingen roll. Och när vi sen jämför med communityn så bad jag folk också sätta per personnummer. Vilket folk också var såhär: "What?" Men just för att kunna jämföra. Så det här är alltså per individ. Individ i Sverige. Och jag tänker att det här går ganska mycket i linje med Avanza.

Jan: För Avanza har ju sådana ekonomiska milstolpar på sin, alltså Avanza är ju en bank. Och då har de kumulativt, då är det 30 % som har under 10 000 kronor, 51 % har under 50 000 kronor. Så de flesta har ju inte så mycket pengar. Och Avanza har väl två miljoner kunder.

Jan: Så man kan säga att de har ett stort mått. Och det är ju typ, återigen, beroende på var du är på din resa så kommer du tycka att det här är mycket eller lite. Sju procent av kunderna på Avanza är miljonärer.

Så räknade jag fram Avanza-siffrorna

Jan: Och då ska man faktiskt säga att jag misstänker att det här dessutom inkluderar tjänstepension på Avanza. För jag har gjort, de här siffrorna har vi inte fått av Avanza. Så de här gjorde jag ju själv. Jag gick igenom Avanzas milstolpar.

Caroline: Hur då? Alltså får du siffror där på hur många som har uppnått en miljon och så?

Jan: Ja. Så står det: när du uppnår en sån här milstolpe så står det "grattis, du har uppnått en miljon. Det är så här många andra som har uppnått detta också." Ja. Så jag kollade på fram till det vi har, jag kollade på historiken.

Jan: Och sen publicerade Avanza, nu är det här i och för sig två år sedan, men också hur många i din ålder som har uppnått hundra tusen, femhundra tusen, en miljon och fem miljoner.

Jan: Och tittar vi då till exempel på 25- till 34-åringar. Då är det av alla 25- till 34-åringar alltså var tredje person som har uppnått hundra tusen, men det är bara tre procent som har uppnått en miljon. Och tittar vi här, Caroline, på oss, 45 till 54, då är det 45 % som har hundra tusen och 12 % som har en miljon.

Jan: Och tittar, ja precis. Så en procent har uppnått fem miljoner av alla åldrar. Och här kan man också faktiskt sen gå in på hemsidan. Det kommer att vara en länk där man kan trycka in och jämföra sig själv med communityn och SCB-snittet. Så det vanligaste beloppet som folk har...

När AI:n sa emot mig om det vanligaste beloppet

Jan: Här ska jag också vara ärlig, för att jag matade in alla de här värdena i vår AI. Och sen spottade den fram en graf och jag var såhär: men du har gjort fel. Och den bara: nej, det är du som har gjort fel. För då räknar den om de här ekonomiska milstolparna till att man kunde uppskatta hur mycket folk har i respektive intervall.

Jan: Alltså hur många av Avanzas kunder, vad är det vanligaste beloppet på Avanza?

Caroline: Ja.

Jan: Så det här är, jag satte ett stort frågetecken, för AI tyckte att det här var rätt och jag var såhär: jag kan inte kolla det här. Men då säger den att det vanligaste beloppet som folk har på Avanza är mellan hundra och tvåhundrafemtiotusen.

Jan: Det är alltså 15 % av kunderna, och 30 % av kunderna har under hundratusen. Och det tycker jag verkar rimligt jämfört med de andra graferna. Ja, ja, så räknar man ihop. Ja, skitsamma, vi går vidare. Vi går vidare. Eller några tankar, Caroline?

Caroline: Nej, inte egentligen, nej.

Jan: Oliver, du då?

Skattefritt på ISK: signalpolitik eller inte?

Oliver: Nej, men jag tänker när vi tittar på det med ISK, det är ju poppis att diskutera om man ska ha skattefritt på ISK. Alltså man behöver inte göra det politiskt, men det är ändå intressant att säga att nu vill Moderaterna höja det till femhundratusen. Men det är ju väldigt få som är där i dag i alla fall.

Oliver: Sen ser de det ju som en långsiktig satsning, men det blir väldigt mycket signalpolitik tycker jag. Om man tittar på hur få som faktiskt... Bara att de har trehundratusen nu. Det är ju många som inte ens nått upp dit.

Caroline: Vad är tanken med den här att ta bort skatten?

Jan: Jag tror att det låter bra.

Caroline: Det låter som att fler vill då spara sig upp till femhundratusen. Eller det man vill...

Oliver: Det är en fråga jag har också.

Caroline: Är det så viktigt?

Oliver: Jag fattar folkens det.

Hur många har egentligen femhundratusen på ISK?

Jan: Men låt oss titta hur många som har femhundratusen. Nu är det återigen det här 2025, november 2024. Men femhundratusen, alltså det är 20 % av 45- till 54-åringarna som har uppnått det. Och då är det 20 % av de två miljoner rikaste svenskarna som är mest intresserade.

Caroline: Så det är ganska få. Det är ganska få som det här gäller.

Jan: Fast å andra sidan, ganska få. Ja, det är väl bara, där skulle det väl vara fyrahundratusen personer. Fyrahundratusen personer. Alltså det är ganska många som röstar.

Oliver: Absolut. Det, det perspektivet, så kan det kanske vara värdefullt att de når... Ja, de har säkert räknat på det här.

Jan: Alltså får de dem att rösta på en.

Caroline: För den lilla frågan.

Oliver: Ja, men det kan det vara så klart. Absolut.

Jan: Nu blev det snillen spekulerar.

Oliver: Vilket sammanfattar politiker.

Caroline: Bara jag blir rikare.

Caroline: Alltså, man kan inte bara rösta utifrån den frågan.

Jan: Det är det många som gör.

Caroline: Tycker jag inte man ska.

Jan: Nu har vi avbrutit Oliver tre gånger.

Oliver: Nej, men jag vet att när det var nollränta ett tag i Sverige så ändrade man ju hur ISK-skatten beräknades. Och då la man ju till plus en procent, och sen att det ska vara minst det här. Sen så tar om... Det blir tekniskt, men i alla fall, man skulle också bara kunna ta bort det nu, för räntemiljön har förändrats.

Oliver: Sen vet jag inte vad det har för påverkan. Men jag förstår ju att det här är mycket enklare att förklara.

Jan: Ur ett politiskt budskap. Lägre skatt på dina sparade pengar. Staten ska inte ta dina surt förvärvade pengar. Det är ett...

Median-ISK per ålder enligt SCB

Oliver: ...enkelt budskap.

Oliver: Jag fortsätter och kan säga det: jag tycker inte det är en så viktig politisk fråga. Den får mycket medialt utrymme, även om jag är sparintresserad, så tycker jag inte det är så viktigt.

Jan: Nej, bra. Då har vi det sagt. Bra. Så tittar vi på SCB, alltså med SCB-siffrorna då. Median-ISK per ålder. Så Caroline, kan du läsa där? Eller?

Oliver: Nej, det är för smått för mig.

Jan: Okej. Men då är median hur mycket man har i kapital i olika åldrar. Ser du, Oliver? För en 25-åring.

Oliver: För en 25-åring, då är medianen 30 000 kronor. 35-åring, 62 000 kronor. Om man är 45 år så har man nästan 100 000 kronor. 55, 130 000 kronor, och en 65-åring har 215 000 kronor i median.

Jan: Ja.

Oliver: Och hela befolkningen är 90 000, som vi sa då i början.

Jan: Ja. Så återigen, precis som du var inne på, Caroline, relaterat till ålder. Extremt åldersrelaterat det här. Delar vi upp det här på män och kvinnor så ser vi återigen att män ligger högre, ligger högre i lön, ligger högre i sparande, följaktligen ligger högre i median.

Jan: Och diffen, den ökar ju med tiden, tänker jag, med störst skillnad vid äldst. Men här kan man väl se det positiva. Alltså när vi gjorde räkneexemplet i förra avsnittet sa vi att det kunde skilja flera miljoner. Nu gör det inte det, utan säg för en 65-åring så skiljer det i median 30 000 kronor.

Jan: Sen kan man argumentera återigen, är det mycket pengar eller är det lite pengar? Ja, det är ju typ femton procent. Femton procent mer.

Var har de äldre sina ISK?

Jan: Och ja, jämför vi då SCB med Avanza och Lysa på median, så följs kurvorna ganska åt fram till femtio. Och sen är det tydligt att för hela befolkningen ökar det, medan Avanza och Lysa ligger ganska jämnt runt den där medianen på runt hundratusen kronor.

Jan: Och jag vet inte, men min slutsats från det här är väl att många förmodligen har ISK på någon storbank. Att de som är äldre, att de som är 55 plus, inte har flyttat till Lysa eller till Avanza eller Nordnet, utan de har förmodligen ett ISK på SEB eller Nordea eller Handelsbanken.

Jan: Tittar vi på SCB, då snittet per ålder. Ska du ta... Snittsiffran för hela befolkningen var 505 688 kronor, och medianen var ju då 90 000. Ska du ta siffrorna, snitt per ålder, Oliver?

Oliver: Ja, 111 000 kronor för 25-åringar. Om man är 35 så har man 222 000. Är man 45 så är det 403 000 kronor.

Oliver: Är man 55 så är det 624 000 kronor. Och är man 65 så är det 910 000 kronor i snitt.

Jan: Ja. Så samma sak där följaktligen. Ökar med åldern, vilket inte är så konstigt. Och kurvan följer ganska mycket, skulle jag säga, också en ränta-på-ränta-graf. Så det blir liksom exponentiellt.

Jan: Här tittar vi på Avanza och Lysa och jämför med SCB, så är det väl samma. Det följs åt fram till ungefär 45 års ålder. Och sen trillar ju Lysa av som snitt, medan Avanza följer mer SCB-linjen. Så här kan man väl återigen dra slutsatsen att det hade varit intressant att jämföra med Lysas egen analys. Men att de äldre som förmodligen har de här större beloppen, de är nog nöjda med sin storbank eller med Avanza.

Oliver: Mm, precis.

Spargapet mellan män och kvinnor

Jan: På det där sättet. Och tittar vi på spargapet, så i snitt har vi i 65-årsåldern en halv miljon. Alltså skillnaden i hur mycket mer män har än kvinnor. Och där tycker jag att nu bör det bli ganska mycket pengar. Det blir ju den här ränta-på-ränta-effekten.

Är du kvinna och lyssnar på det här, eller har du döttrar, se till att inte hamna i det här spargapet.

Jan: Att hamna efter. Och sen följer ju detta. Det här var väl en undersökning som Finansinspektionen gjorde. Eller siffrorna är från Ekonomifakta via Finansinspektionen. Det visade att i snitt är det så att kvinnor sparar mer på bankkontot relativt sett män, vilket man då förlorar på.

Caroline: Man förlorar på det.

Jan: Ja, så man sparar mindre och man sparar i lägre risk där.

Caroline: Det kan ju vara att man är ovan. Män kanske ändå har hållit på. Jag vet inte. Det känns lite som att sånt går från pappa till son lite så. Det är klart du ska ha aktier. Medan det är kanske inte samma arv som man kör med sina döttrar.

Caroline: Hittills i alla fall. Jag vet ju att det finns, vi har ju kompisar som gör så nu.

Oliver: Ja, men jag kan lägga till där, i Unga Aktiesparare som jag är med i, att där kan man också se faktiskt att det är vanligare att mammor ger medlemskap till sina söner än till döttrar.

Caroline: Är det sant?

Oliver: Faktiskt. Sen har jag ingen statistik på i vilken utsträckning, men det har vi kunnat se som ett mönster.

Oliver: Det är något man också pratat om, och då är det såhär: ja men just det, det är klart, kan jag ge det till min dotter också. Men det är ett mönster man kunnat se.

Caroline: Varför tänker man inte på det? Varför? Jag fattar inte det. För att man tror de inte är intresserade? Ja men skapa det intresset då.

Caroline: Ja, jag har mycket starka åsikter om det här. Hur man inte kan tänka att ens dotter behöver det också.

Jan: Ja.

Caroline: Tack Oliver för att du delar med dig av insikten.

Inspiration från communityn: nio gånger medianen

Jan: Sen brukar vi säga inspiration från communityn. Så om vi tittar återigen på communityns siffror och säger: kom ihåg, communityn tjänar mer, det är inte representativt för Sverige.

Jan: De är intresserade.

Caroline: De har varit intresserade länge kanske.

Jan: Ja, bebisålder. Så som sagt, medianlönen i communityn är 52 500 jämfört med 38 300 i Sverige. Så redan här har vi alltså 15 000 kronor innan skatt i mer pengar. Tittar vi på snittet i communityns lön så var den 58 500 versus 42 900.

Jan: Så nästan 16 000 kronor mer. Har man 16 000 kronor mer i månaden än snittsvensken, så är det enklare att spara återigen. Så tittar vi på communityn versus SCB. Medianen för svensken var ju 90 000, 91 000 kronor. Medianen i communityn är... Du ser inte siffrorna, Caroline, det är bra.

Jan: Ska du gissa?

Caroline: Nej.

Jan: 830 000 är medianen på ISK. Så det är nio gånger medianen. Tittar vi på SCB:s snitt så var det 505 688. Communityns snitt är 1,9 miljoner. Alltså där minskar ju gapet till fyra, och det tror jag är en ränta-på-ränta-effekt som gör det.

Jan: Och då kan man också fråga sig: hur många är det som har svarat? Det här är alltså baserat på 10 171 svar. Så det är ganska många svar, i olika kanaler dessutom. Och det som jag också tyckte var intressant, att det skilde typ ingenting mot när vi gjorde den här undersökningen för två år sedan inför förra avsnittet.

Jan: Då var medianen 850 000 och snittet 2,1. Så det är i princip identiskt. Så det jag skulle säga är att det är väl egentligen bara naturligt att median och snitt har gått ner när vi har fått fler som har svarat. Men det är fortfarande sjuka siffror på det sättet.

Fyrtiofem procent i communityn har över en miljon

Jan: Och communityn, sen har vi ju delat upp det här i de här olika intervallen. Och det vanligaste intervallet i communityn ligger då följaktligen på mellan femhundratusen och en miljon. Och tittar vi i Sverige så är det typ tio procent som har över en miljon.

Jan: Medan i communityn är det typ 45 % som har över en miljon på sitt ISK. Och då har vi alltså särredovisat kapitalförsäkring där. Så alla ni som säger "men jag har ju kapitalförsäkring" och sånt där: ja, men det här är bara så att vi ska kunna jämföra med SCB och de andra siffrorna där.

Jan: Så medan till exempel i Sverige var det 39 % av alla med ISK som hade mellan noll och 50 000 kronor, i communityn är det bara tre procent.

Jan: Så man ser att du får hela den här förskjutningen åt de högre summorna. Det som är lite crazy är om man ritar upp det här på ålder på annat håll.

Jan: Det är ju att vår median ligger ju över snittet för svensken. Men ska du ta siffrorna, median för communityn och SCB för de olika åldrarna? Så ser du det bra.

Oliver: Ja, men om vi tar 25 år då, så var medianen för SCB, alltså hela svenska befolkningen, 30 000 kronor. Och 25 år i communityn, då är det 370 000 kronor.

Oliver: 35 år, så är det för SCB 62 000 kronor, och i communityn är det 700 000 kronor. 45 år, då är det 98 000 kronor, 99 000 kronor för SCB. Och vi ska se, står den... 850. 850 000 kronor i communityn. 55 år, 129 000 kronor SCB och en miljon i communityn. 65, 215 000 kronor för median SCB och 1,5 miljoner i communityn.

Extremvärdena som drar upp snittet

Jan: Ja, så det växer. Sen blir det sjukt slagigt också.

Oliver: Mot slutet där, ja.

Jan: Tittar vi på community och snitt så blir det supersvårt, eftersom snittet dras ju upp som vi sa. Och vi hade några som fyllde i över en miljard, och då vet jag inte: har man missat tre nollor eller är man miljardär?

Jan: Alltså det skulle kunna... Vi vet ju att vi har vissa i communityn som har över en miljard. Men jag plockade bort miljardsvaren. Men även trots det så har vi någon 72-åring som matade in 120 miljoner. Vilket är rimligt. Men då drar ju det upp snittet sjukt mycket.

Jan: Så skulle jag ta alla svaren, då är snittet på 2,1 miljoner. Plockar vi bort extremvärdena så sjunker det till 1,9. Och jag tror att 1,9 skulle jag gissa är mer rimligt om vi tittar på hur grafen ser ut. Men då är det ju, som vi var inne på, typ 3,8 eller 4 gånger snittet för Sverige.

Jan: Och samma sak, det ligger ganska nära svaren vi fick 2024. Så du som jämför dig är såhär: grattis. Det kändes bra att du var sjukt mycket rikare än snittsvensken, och sen får du som jag alltid en reality check där man inser att det finns de som har gjort det här längre eller som har högre lön eller liknande.

Pension och bostad får bli ett bonusavsnitt

Jan: Ja, det var väl det jag tänkte. Alltså det som egentligen var kvar, det är att prata pension och bostad. Men jag upplevde att vi har typ redan pratat i över en timme, och då kände jag att det hade blivit en timme till. Så det får bli ett bonusavsnitt kring då inkomstpension.

Jan: Och där kan jag också ge en cliffhanger: sjukt svårt att få tag på svenska tjänstepensionssiffror. Så där har vi fått en egen kalkyl av Pensionsmyndigheten, som de sen faktiskt publicerade på sin egen hemsida. Då skrev de inte att den var till oss. Men det var uppdaterat, och kolla, det var exakt samma siffror som de hade gjort som vi hade beställt.

Jan: Och sen har vi fått lite beräkningar från Lysa och lite annat.

Oliver: Vad jag vet så har det varit kämpigt.

Jan: Ja, det har varit mycket kämpigt.

Oliver: Jag tror det var i våras vi var i Stockholm, så ringde du och sa bara: jag har fått data till tjänstepension. Så du kunde svänga förbi slottet för en heder. Det var kämpigt alltså. Vi har försökt med många ställen.

Jan: Många ställen. Det har varit mycket enklare danskt. Ja men bra.

Vad tar ni med er från avsnittet?

Jan: Vad tar du med dig från dagens avsnitt, Caroline?

Caroline: Ja, vad tar jag med mig?

Jan: Att mamma inte köper Unga Aktiesparare till sina döttrar.

Caroline: Ja, det får man göra till sina barn oavsett kön. Jag fastnar ju gärna vid sånt som inte stämmer.

Caroline: Eller du vet, man blir såhär: hur går det här ihop? Det här med de här pengarna på bankkontot. Ja, det är weird. Jag fastnar gärna på sånt och vill veta hur kan, hur har vi fel siffror, eller vad sjutton är det? Så jag är inte så rolig. Jag vet att Oliver gör mycket mer intelligenta av dessa.

Caroline: Medan jag är såhär: hur kan det bli så? Har folk verkligen så mycket pengar på banken och sånt?

Caroline: Mer frågor än konstaterande, kan man väl säga.

Jan: Ja, men jag är också såhär, jag tycker det här är weird. Och på något sätt så hade jag älskat den här danska, bara: här är grafen. En graf, inte fyrtiofem.

Caroline: Vad tänker du då, Oliver?

Oliver: Nej men jag tänker, du nämnde det där att man går på ICA och så kunde man inte se vem det är som har det tufft ekonomiskt och kanske inte klarar oförutsedda utgifter. Men jag tänker att det gäller ju samma sak på andra sidan. Alltså det är väldigt svårt att veta vilka de här personerna vi kollar på i communityn är, som har så mycket pengar.

Oliver: Alltså jag gillar ändå att man kan trycka på det. Man kan inte se det på folk.

Caroline: Nej. I Sverige kan man inte det.

Oliver: Du kan kanske gissa att någon har ett välbetalt jobb och så kanske tänka att det är större sannolikhet. Men det är verkligen såhär, rikedom är det du inte ser. Det är väl det jag tänker.

Fyra procent kan avgöra ett val

Oliver: Och också det här med att Moderaterna vill ha 500 000 skattefritt. För mig i alla fall, jag har sett det jättemycket. Jag tänker att det kanske är många som tänker: har folk så mycket pengar? Och jag tänker väl också att man kan säga att nej, det är inte så många som har så mycket pengar. Det är en väldigt liten andel av svenska befolkningen som här och nu har det.

Jan: Men tillräckligt stor för att det skulle göra skillnad i partier om de skulle rösta.

Oliver: Om...

Jan: ...alla dem skulle rösta, så blir det fyra procent. Och fyra procentenheter kan ju göra stor skillnad. Alltså fyra procentenheter hade räddat kvar Liberalerna. Jag vet inte om de fortfarande är i kast på det.

Oliver: För all del. Nej men jag tänker, till skillnad från det här också, hur mycket svensken sparar, kändes det här inte lika högt. Eller jag blev inte lika wow. Alltså när vi kollar på hela befolkningen i förhållande till vad vi kollar på...

Jan: ...i förhållande till...

Oliver: Det var bara en känsla jag har. Det kanske inte stämmer siffermässigt.

Jan: Nej men säg någonting mer.

Oliver: Nej men det finansiella sparandet, vad sa vi att det var? Det var typ kanske 1 500 till 2 000 kronor som var det vanligaste.

Oliver: Så det är... Nej men det är bara lätt ibland att tänka att alla har så mycket mer. Och jag känner bara att från det här avsnittet fick jag inte lika mycket den känslan. Även om communityn är galet hög, så fick jag inte lika mycket den känslan från det här avsnittet som från hur mycket svenskar sparar.

Nittiotusen i median är det relevanta att jämföra sig med

Jan: Ja, nej men det är väl min slutsats också, att det är därför det är så bra att ta de här SCB-siffrorna, för de är ju så bra siffror du kan ha i Sverige.

Och jag är såhär: 90 000 i median är det relevanta att jämföra sig med.

Jan: Alltså jag tänker, kan man försöka extrajobba lite? Alltså Blocket brukade ju ha sån här reklamkampanj förr i tiden: snittsvensken har prylar i sitt förråd för trettiotusen som man inte använder. Välj en lite smartare bil i två år, så borde du kunna komma upp i nittiotusen kronor.

Oliver: Ja, men jag tänker speciellt att man började spara för fem år sen eller kanske lite dessförinnan. Vi har haft väldigt bra börsår, där vi ändå haft avkastning högre än vad man brukar prata om, det historiska genomsnittet. Så jag tänker, har man varit med ett tag och klarat av att inte sälja av i panik och så vidare, så borde man kunna ha rätt så mycket.

Oliver: Så det är väl det vi sa i förra avsnittet. Kanske pausa månadssparandet. Fira.

Jan: Särskilt om du lyssnar på det här och ligger över median och snitt. Så alltså, för Guds skull, fira. Ge dig själv en klapp på axeln för job well done. Och sen kommer det alltid vara de här extremfallen.

Ju högre upp på stegen, desto extremare skillnader

Jan: Men det såg vi ju. Det blir också så sjukt. För ju högre upp du kommer på den här stegen, desto större blir ju extremfallet. Alltså som när vi hade den där, okej, de där topp 0,0001. Du vet, där kan det skilja två miljoner för att vara topp en procent, men att vara topp 0,001 procent.

Jan: Då ska du ha 22 miljarder US-dollar. Alltså där inom den där så blir det en extrem spridning. Och då blir det: ja ja, men alltså jämför jag mig med en tjugo... Det var ju någon som skrev också på nätet: om Bill Gates vaknade upp en morgon med Oprah Winfreys förmögenhet, så hade det varit katastrof.

Jan: Ja, vad är det...

Oliver: ...så han hade kastat sig ut genom fönstret?

Jan: För han hade då typ 130 miljarder US-dollar och hon hade bara 30 miljarder US-dollar. Alltså så jag tänker också att när man jämför sig, tänk att ju högre upp du kommer på stegen, desto extremare blir skillnaderna. Så det är inte där man ska jämföra sig, utan man behöver jämföra sig åt andra hållet.

Jan: Bra. Så nej men jag tänker att det sista, som vanligt: anmäl dig till vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt. Då kommer du få ut sådana här avsnitt. Du får ut när det kommer nästa avsnitt. Du får ut länken till det här, där du kan prova själv och gå och klicka in ditt eget ISK och se hur du ligger både mot SCB och mot män och kvinnor och andra i din ålder, eller män i din ålder eller kvinnor.

Jan: Så det är lite roligt, och det är som sagt, jag tycker det är kul att kunna ge tillbaka, att vi kan köpa de här siffrorna av SCB och kunna presentera dem och kunna göra avsnitt som det här.

Turen att ha fötts i Sverige

Oliver: Tänker du något mer, Jan? Vad du tog med dig?

Jan: Nej men jag tänker, tänker att fira, att det både är mycket pengar ur ett perspektiv, men ur ett annat är det inte så mycket pengar.

Jan: Jag börjar, ju äldre jag blir, jag blir också mer och mer varse hur mycket tur spelar in. Att bara att man har fötts i Sverige, så ligger man topp tio, tjugo procent. Det tror jag inte man tänker på till vardags.

Caroline: Nej, för när man känner att man inte har sparat ihop något, så har man ju potential till att göra det.

Jan: Ja, men exakt, exakt. Och lite det som du var inne på också, Caroline, att i Sverige behöver man inte spara supermycket. Alltså för att vi har den här välfärden som vi ska vara stolta över. Och att vi i alla sådana här undersökningar, vi hamnar ju högt. Vi hamnar som alltid i topp tio, topp tjugo länder.

Jan: Och det, återigen, så vad har vi? Hundranittiotvå länder i världen. Och att ligga topp tjugo, det är ju topp tio procent. Alltså, det är ju bra.

Caroline: Jag tänker att vi har haft politiker som har tagit bra beslut och företagare som har byggt upp Sverige.

Jan: Ja.

Caroline: Har vi ju.

Jan: Exakt. Vågar inte säga företagare. Det är mycket diskussion nu om Sven-Olof Daunfeldt-avsnittet.

Caroline: Ja, vi behöver ju ha dem.

Jan: Ja, det är bra. Stort tack, Caroline. Stort tack. Tack så mycket. Och så ses vi nästa vecka.