Hem » Tips och guldkorn » Öka din inkomst: gör karriär

Öka din inkomst: gör karriär

För de flesta i Sverige är det enklaste sättet att öka sin inkomst och därmed förutsättningar för en god privatekonomi

Vi brukar hävda att öka sin inkomst kanske är det viktigaste och mest underskattade rådet inom privatekonomi. Inkomsten påverkar hur mycket man kan spara, hur hög pension man får, vilka resor man kan göra och vilken ersättning man får om man blir sjuk eller får barn – kort sagt en stor del av livskvaliteten. För de flesta är en satsning på karriären det enklaste och kanske bästa sättet att öka inkomsten.

Lönen är motorn i ekonomin en bra bit upp på Rikedomstrappan: så länge ditt nysparande är större än portföljens värdeökning betyder inkomsten och sparkvoten mer än avkastningen och mycket annat. Den här sidan samlar våra viktigaste resonemang om karriären: humankapitalet, inkomstformeln, lönesamtalet, jobbytet och, minst lika viktigt, när rådet inte gäller.

Ditt humankapital är din största tillgång

De flesta tänker inte på att den största tillgången man har – humankapitalet – inte syns på något konto. Humankapitalet är summan av alla dina framtida inkomster.

Gör servetträkningen: nettomånadslönen gånger tolv gånger antalet år du har kvar till pensionen. Den som har en medianlön på cirka 38 000 kr i månaden och 25 år kvar kommer att tjäna 11,5 miljoner kronor, utan att en enda löneökning är inräknad. För de flesta av oss överstiger det både portföljens och bostadens värde med god marginal.

Professor Paolo Sodini på Handelshögskolan, vars forskning vi utgick från i avsnitten om humankapital, brukar uppskatta att humankapitalet utgör omkring 90 procent av en ung människas totala kapital.

Det förändrar innebörden av att investera tidigt i livet. En specialisering, en utbildning eller ett klokt branschval kan påverka slutsumman mer än tio års finjusteringar av fondportföljen. Warren Buffetts klassiska poäng är att den bästa investeringen alltid är den du gör i dig själv, och i Sverige är den dessutom ovanligt billig. En stabil lön fungerar samtidigt ungefär som en trygg obligation i din samlade ekonomi, vilket påverkar hur mycket risk du kan ta i portföljen.

Inkomstformeln: unik kompetens, hävstång och ansvarsnivå

En modell vi diskuterat i communityn som jag gillar – även om den självklart inte är en naturlag och inte fungerar i alla situationer är att din inkomst speglar det upplevda värdet du skapar. Det värdet påverkas av tre faktorer:

• Unik kompetens: ju svårare du är att ersätta, desto mer är du värd. Tänk t.ex. Zlatan med enormt unik kompetens som därmed gav jättehög ersättning.
• Hävstång: antalet timmar vi alla har är begränsat, men resultat kan mångfaldigas. Tänk t.ex. Bianca Ingrosso som får jättemycket betalt för inspelning av en video eftersom hon hävstång i form av en stor publik.
• Ansvarsnivå: den som tar ansvar för fler människor, större budgetar eller svårare problem får i regel betalt för det. Tänk en VD som tar ett stort ansvar.

Notera att denna modellen fungerar lite sämre t.ex. om man jobbar inom vården eller försvaret. Men jag upplever ändå att den öppnar upp mer än ”bli mer värdefull på jobbet”, vi har folk i communityn som t.ex. jobbat just inom försvaret och därefter kompletterar med en sjuksköterskeutbildning och därmed har de fått en unik och mer eftertraktad kompetens.

Höj lönen där du är: se chefen som din kund

Ett annat tips är att vid lönesamtalet byta perspektiv: gå från att be om mer till att erbjuda mer. Tänk som chefens chef. Vilka problem har hen och hur kan du bidra till att lösa dem?

Mitt favoritexempel är Viktor, som gick från hjärnskakning till 10 000 kr mer i månadslön genom att behandla chefen som en kund. Han identifierade ett problem som arbetsgivaren faktiskt ville lösa, tog ansvar för det och lät lönen bli en följd av det värde han skapade, från 26 000 kr till 35 000 kr och vidare mot 38 000 kr. En medlem i forumet gjorde samma sak i mindre skala: han frågade chefen rakt ut vad som krävdes för nästa lönesteg, gjorde det och fick 5 procent högre lön.

Ett återkommande konstaterande i forumets stora löneförhandlingstråd är att det årliga lönesamtalet egentligen inte är en förhandling; den verkliga förhandlingen skedde när du anställdes. Därför är det desto viktigare att använda samtalet väl. Så här förbereder du dig, fritt efter forumets medlemmar och Ramit Sethis tanke att en lyckad löneförhandling är en av privatekonomins största enskilda vinster:

• Börja månader i förväg. Fråga chefen redan nu vad som krävs för nästa steg och stäm av det skriftligt.
• Dokumentera löpande. Samla resultat, siffror och beröm under året, inte kvällen före samtalet.
• Ange en bestämd siffra i stället för ett spann och lägg den i övre delen av löneläget för rollen.
• Öva på invändningarna i förväg, gärna högt och med någon du litar på.
• Be om mer än pengar. Utbildning är ofta billigare för arbetsgivaren än ett lönepåslag och utvecklar samtidigt ditt humankapital.

Skilj till sist på den årliga lönerevisionen och en lönejustering. En ny roll eller ett nytt ansvar är skäl för en justering här och nu, inte något som ska bakas in i nästa års pott.

Det bästa sättet att öka inkomsten är tyvärr att byta jobb

Det tydligaste lönemönstret i vårt forum är att de stora lyften sker vid jobbyte. I tråden om hur man får en lön över 100 000 kr i månaden, som har över 500 svar, återkommer samma erfarenhet: interna lönerevisioner ger ofta 1,5–3 procent medan jobbyten ger löneökningar på 10–35 procent.

Ta siffrorna för vad de är: forumet har en övervikt av IT-folk och egenföretagare och är ingen statistisk undersökning. Men mönstret är för tydligt för att avfärda. Medlemmen Nightowl sammanfattar det bäst:

”Mitt bästa tips för att öka lönen: byt jobb. Mitt näst bästa tips: byt jobb. Som nummer tre: var beredd att byta jobb.”

Nightowl i forumet

Poängen är att du inte behöver vilja byta jobb för att söka ett nytt. Sluta inte söka bara för att du redan har ett. En intervju då och då kostar en kväll och ger dig en aktuell bild av ditt marknadsvärde. Tackar du nej har du inte förlorat något, och får du ett erbjudande har du ett utmärkt förhandlingsläge. Nackdelen är liten och möjligheten stor.

Samma tanke låg bakom vårt avsnitt ”Bli aldrig en gammal trotjänare”: företaget är sällan lika lojalt mot dig som du är mot företaget, och den som stannar av gammal vana betalar ofta för det genom en sämre löneutveckling.

Samtidigt finns det nyanser. Jobbyten med bara ett par års mellanrum kan påverka både ditt CV och ditt kompetensdjup negativt; i forumet föreslås 4–5 år som ett rimligt intervall. En intern befordran med betydligt större ansvar kan ibland ge mer än både lönerevisionen och ett jobbyte. Hota aldrig med uppsägning som förhandlingsknep om du inte är beredd att gå; den som bluffar riskerar att bli avskriven i stället för uppvärderad.

Branschvalet betyder mer för livsinkomsten än skickligheten

Marknaden betalar inte för skicklighet i sig, utan för skicklighet där det finns en betalningsvilja. En medelmåttig advokat tjänar många gånger mer än den allra bästa undersköterskan, som en medlem i forumet krasst konstaterade. Det är inte rättvist, men det är värt att vara ärlig med, särskilt inför ett utbildnings- eller omskolningsval.

Man kan vara hur duktig som helst i fel bransch och ändå ha kass lön.

Savecake, medlem i RikaTillsammans-forumet

Väl inne i en bransch är nästa steg att göra sig svår att ersätta. Kombinera gärna två kompetenser som sällan förenas hos samma person, till exempel ingenjören som kan sälja eller vårdpersonalen som förstår IT-systemen. Du behöver inte heller bli chef: på många arbetsplatser finns ett seniort specialistspår som betalar i nivå med chefsspåret. Ansvaret för att hålla dig anställningsbar är ditt och ingen annans, som en medlem i forumet påpekade.

Nätverket spelar också en viktig roll. I avsnittet med jämställdhetsminister Nina Larsson om miljongapet fastnade jag för hennes vana att själv ringa och be om mentorskap och att tacka ja till uppdrag som skrämde henne. Många möjligheter att ta nästa steg i karriären annonseras aldrig ut.

Räkna på hela ersättningen, inte bara månadslönen

Två jobb med samma månadslön kan vara värda olika mycket, ibland skiljer det tusenlappar i månaden när allt räknas in. Den största skillnaden är ofta tjänstepensionen: den är en del av din ersättning, inte en bonus, och ett jobb helt utan tjänstepension är en varningssignal som i sig kan motivera ett byte.

Jämför därför hela ersättningen när du väger erbjudanden mot varandra: lön, tjänstepension, semester, försäkringar och flexibilitet. Mycket av den svenska tryggheten är inkomstbaserad. Allmän pension, sjukpenning och föräldrapenning räknas på din lön, flera av dem upp till tak som ändras varje år. En högre lön i dag ger därför också högre pension och ett starkare skyddsnät i morgon.

När karriärrådet inte gäller

Allt ovan förutsätter att hälsan, livssituationen och arbetsmarknaden tillåter det. Hälsa, omsorgsansvar, bransch, geografi och konjunktur sätter verkliga gränser, och alla kan inte öka sin inkomst lika lätt. För den som är mitt i småbarnsåren, är sjukskriven eller jobbar i en sektor utan löneutrymme är det här en möjlighet att återkomma till, inte en dom. Deltid och föräldraledighet påverkar livsinkomsten och förtjänar ett ordentligt samtal hemma, inte tysta antaganden.

En hög lön är inte heller gratis. Forumets medlemmar är genuint oeniga om huruvida de högsta lönerna är värda priset i form av stress och långa arbetsdagar. Tid och hälsa är de enda verkliga hårdvalutorna, som en medlem uttryckte det, medan andra vittnar om höga löner och helt normala arbetsveckor. Svaret beror mindre på antalet nollor och mer på rollen, branschen och chefen.

Till sist kommer frågan om förtjänst. Själv brukar jag säga att man på någon nivå får betalt i förhållande till det värde man skapar. Alla i forumet håller inte med. En medlem invände att lön inte är något man förtjänar, utan något man förhandlar om. En annan formulerade invändningen mot hela berättelsen om prestation så här:

Jag hade tur som föddes in i en medelklass … att jag slitit mer än andra vänder jag mig emot.

morgan007, medlem i RikaTillsammans-forumet

Jag tror att båda sakerna är sanna samtidigt: turen avgör var du börjar, medan värdeskapande och förhandling påverkar vart du tar dig därifrån. Använd inkomsten som ett verktyg för trygghet och frihet, inte som ett mått på ditt värde. Ta till dig det som hjälper dig och strunta i resten.

Kom igång: fem saker att göra den här veckan

En karriär kan låta som ett tioårsprojekt, men de första stegen tar bara en kväll:

1. Gör överslagsberäkningen. Nettolön gånger tolv gånger antalet år kvar till pensionen. Skriv ner siffran och fundera på vad den innebär.
2. Sätt upp en jobbevakning och sök något som lockar, även om du trivs där du är. Passa samtidigt på att jämföra din lön med statistiken.
3. Fråga chefen vad som krävs för nästa lönesteg och be om konkreta besked, gärna skriftligt.
4. Räkna på hela ersättningen nästa gång du jämför erbjudanden, med tjänstepensionen inräknad.
5. Bestäm redan nu att ungefär halva nästa löneökning ska gå till sparande, innan livsstilen hinner äta upp den.

Det femte steget är det som gör de fyra första värda besväret. En högre inkomst utan en plan leder lätt till högre konsumtion. En högre inkomst i kombination med en bibehållen eller stigande sparkvot stärker däremot ekonomin.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i inkomsten som ekonomisk motor eller ta nästa steg i din egen ekonomi har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Öka din inkomst – samlingssidan med alla fyra vägarna till högre inkomst.
• Din inkomst = det upplevda värdet du skapar – en fördjupning i inkomstformelns tre faktorer.
• Ditt personliga humankapital – teorin och servetträkningen bakom din största tillgång.
• Humankapital och dess plats i en investeringsstrategi – så påverkar en stabil lön hur mycket risk du kan ta.
• Från hjärnskakning till 10 tusen mer i månadslön – hela berättelsen om Viktor och chefen som kund.
• Om miljongapet, karriärtips och jämställdhet – nätverk, branschval och livsinkomst med Nina Larsson.
• Rikedomstrappan – ta reda på vilken nivå du är på och vad som gäller just där.