Metaforen om kortleken i livet – vilka kort spelar du?

Kortleken i livet: verktyget min coach gav mig

Kortleken i livet är ett verktyg för att se sin oro och sina drivkrafter som spelkort man fått tilldelade, inte som en del av den man är. Jag fick det av min coach för många år sedan och det har hjälpt mig mer än det mesta annat jag testat. Jag kom att tänka på det igen häromveckan när jag läste en tråd i RikaTillsammans-forumet. En person skrev ungefär så här: "jag önskar att jag vore mer nöjd i livet, mer nöjd med mina ekonomiska val, min träning, mina relationer, min jobbsituation."

Jag känner igen mig, fast på mitt eget sätt. Jag har inte så mycket det där med att aldrig vara nöjd. Det jag bär på är en envis ekonomisk oro. Det här är ingen sanning och inget rätt eller fel, bara ett perspektiv. Gillar du det, använd det. Gillar du det inte, skippa det. Det finns hur många andra som helst.

Buffert på bufferten: hur mitt eget mål alltid flyttade sig

Jag blev aldrig trygg, oavsett hur stort beloppet på kontot blev. När jag var 20 år tänkte jag att den dagen jag har 20 000 kr på kontot, då är jag safe. Sedan bara växte summan. Vid 50 000 skulle allt bli bra. Vid 100 000 skulle jag äntligen känna mig trygg. Precis som personen i forumtråden blev jag aldrig nöjd. Tryggheten kom aldrig, hur orimliga beloppen än blev i förhållande till vad som realistiskt skulle kunna hända.

Det är en känsla många känner igen i communityn. Vi tjatar om buffert av goda skäl och en buffert ska skydda mot otur och ge dig utrymme att ställa om. Men en buffert löser bara matematiken. Den gör inte automatiskt själva oron mindre. Det är skillnad på att ha tillräckligt och att känna sig trygg och det var precis den skillnaden jag aldrig kom åt genom att bara samla mer.

Min coach satte ord på det vid ett tillfälle. Han sa att jag hade "creative misuse of imagination", att jag använde min hjärna till att måla upp scenarier som aldrig skulle hända. Den meningen har fastnat. För det var ju exakt vad jag gjorde.

Vi har alla tilldelats en uppsättning spelkort

Metaforen går ut på att vi alla har fått en kortlek i livet, en uppsättning spelkort vi inte själva valt. Inget av korten är i sig bra eller dåligt. Varje kort ger oss vissa fördelar, vissa vinster och varje kort kostar oss något. Det är hela poängen: kortet är inte en defekt, det är en handel.

Ta personen i forumet som har det jag skulle kalla onöjd-kortet. Det kortet skapar en ständig drivkraft. Det vill hela tiden framåt, vill förbättra, vill uppnå nästa nivå, just för att man aldrig är nöjd. Och det är fördelen. Som det också kom fram i tråden får en sådan person ofta fina resultat på alla områden, för att hen spelar just det kortet. Drivkraften levererar.

Alla de spelkort vi får i livet är varken bra eller dåliga. De har vissa fördelar och vissa kostnader.

Det här är en befriande omformulering, för den tar bort skammen. Du behöver inte se din rastlöshet, din oro eller din "aldrig nöjd"-känsla som ett fel hos dig. Det är ett kort. Det gör ett jobb. Och som med alla kort finns det en baksida.

Mitt ekonomiska oro-kort, och vad det faktiskt kostar

Mitt eget kort är ekonomisk oro-kortet och dess fördel är konkret: när jag spelar det kommer det alltid finnas pengar på buffertkontot. Det kommer finnas en buffert på bufferten och en buffert på bufferten på bufferten. Jag överdriver, men inte mycket. Tack vare det kortet hamnar jag aldrig i en situation utan pengar. Kortet är så viktigt för mig att det helt enkelt inte tillåts hända.

Men vad är priset? För mig är det oron i sig. Att gå och vara rädd för saker som kanske inte ens är sanna, scenarier som inte ens kan inträffa. Det är som att jag bygger ett fort. Jag reser en ringmur: nu kommer ingen in. Sedan tänker jag på att i Sagan om ringen kan de ta sig in underifrån, så jag bygger ett galler under marken. Sedan luftvärn. Sedan, tänk om det kommer utomjordingar, då sätter jag upp rymdlasrar. Till slut inser jag att rymdlasrarna ändå inte hjälper mot utomjordingar och vem vet ens om de finns.

Det fortet blir aldrig färdigbyggt och det är just det som är kostnaden. Priset tas ut i en helt annan valuta än kronor. Det betalas i förmågan att känna sig levande, det som på engelska kallas aliveness. Att inte bara överleva livet, utan att faktiskt leva det. Det är ungefär den insikten som Die with Zero handlar om: värdet av pengar minskar med åldern och ett liv där allt går till att fylla på fortet är ett liv där en del av poängen rinner förbi.

Du behöver inte alltid spela samma kort

Det viktigaste med metaforen är att du inte är tvungen att spela ditt kort varje gång. Vi människor har en förmåga som är lätt att glömma: vi kan fånga oss själva. När impulsen kommer behöver jag inte agera automatiskt. Jag kan skapa ett litet observationsglapp och bara konstatera: aha, nu blev jag orolig.

I det glappet, innan jag lägger ännu mer pengar på buffertkontot, eller innan personen i forumet tar ännu ett pass på gymmet, finns ett val. Jag kan spela ett annat kort. Jag kan be om hjälp. Jag kan säga till mig själv att det faktiskt är okej precis som det är just nu. Sedan har jag kvar mitt oro-kort i bakfickan och spelar det när det verkligen behövs.

Det här ligger nära det vi på RT kallar beteenderisk, alltså risken att vi själva blir det som står i vägen. I genomgången av de fem pengariskerna är den egna psykologin en av dem och ofta den dyraste. Skillnaden är att vi brukar prata om beteenderisk i sparandet, men exakt samma mekanism styr hur vi mår i resten av livet.

Vem håller egentligen i kopplet?

Frågan jag återkommer till är enkel: spelar jag kortet, eller spelar kortet mig? Min coach formulerade det som en bild jag aldrig glömt.

Vem håller i kopplet? Är det jag som är ute och går med hunden, eller är det hunden som är ute och går med mig?

Skillnaden mellan de två är hela poängen. Ett kort du medvetet väljer att spela är ett verktyg. Ett kort som spelar dig på automatik är ett program du kör utan att märka det. Det är som en skiva du sätter på utan att tänka, eller ett styrprogram i bakgrunden. Och du behöver inte alltid spela samma skiva, du behöver inte alltid köra samma program.

Det fina är att du också kan träna på kort du kanske inte ens har i din lek från början. Tacksamhet. Närvaro. Tillit. Att be om hjälp. Att reflektera. De korten kan läggas till med tiden och ju oftare du plockar fram dem, desto mer naturligt blir det. Poängen är inte att slänga oro-kortet, för det fyller en funktion. Poängen är att sluta springa med det på autopilot.

Lägg märke till dina egna kort

Det första steget är att överhuvudtaget se vilka kort du har. För de flesta av oss går de på automatik just för att vi aldrig satt ord på dem. När jag tänker efter har jag en hel lek: oro-kortet, ett "vara bäst"-kort, ett "jag säger alltid ja"-kort och säkert några till jag inte vill kännas vid. Du har garanterat en egen uppsättning, kanske ett "aldrig nöjd"-kort, ett "rastlös"-kort, ett "jag prioriterar andra före mig själv"-kort.

Att namnge dem är halva jobbet och här är några sätt att börja:

• Lägg märke till mönstret. Vilken känsla eller impuls återkommer gång på gång och styr ditt beteende utan att du valt det?
• Sätt ett namn på kortet. Ge det en egen, lite skämtsam etikett. Det skapar avstånd och med avstånd kommer valfrihet.
• Fråga efter både vinsten och kostnaden. Vad ger kortet dig och vad tar det? Inget kort är gratis.
• Öva på observationsglappet. Nästa gång impulsen kommer, försök fånga den en sekund innan du agerar.

Om du vill ta det vidare har vi ett par verktyg som passar precis det här, från Livshjulet som ger en nulägesbild av nio livsområden till övningen för att hitta dina värderingar. Hela den emotionella sidan av pengar är något vi pratar mer och mer om, för pengar löser sällan en känsla. De förstärker mest bara den du redan är.

Det här bygger ursprungligen på en forumtråd som heter "Rastlös själ som önskar bli nöjdare". Vill du dela ett eget kort, eller bara en fundering, är du varmt välkommen att haka på där. Och har du ett liknande verktyg som hjälpt dig, hojta till.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i den emotionella sidan av pengar, oro och ett rikare liv har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Emotionella sidan av pengar – pengar är ingen lösning utan en förstärkare av den du redan är.
• Var inte rädd för rätt risk, omfamna den – de fem pengariskerna, där din egen psykologi ofta är den dyraste.
• Buffert och bufferthinken – hur stor buffert du faktiskt behöver och varför mer inte alltid ger mer trygghet.
• Pengar och lycka – om pengar inte gör dig lyckligare spenderar du dem nog fel.
• Använd pengarna i tid – insikten om att värdet av pengar minskar med åldern.
• Livshjulet – skatta nio livsområden och öppna ett samtal som betyder något.
• Hitta dina värderingar – en övning för att se vad som är viktigt på riktigt.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan har vi transkriberat hela avsnittet för dig som hellre läser än tittar eller lyssnar. Den är gjord med AI så den är inte ordagrann, utan fokus har varit på läsbarhet.