Varje dag räknas:
Kostnaden för att missa
börsens bästa dagar är brutal!

Analys: effekten av att missa de bästa dagarna

Investeringsresultat (10.000 kr investerat i december 1995 till och med juni 2025)

De 10 bästa dagarna

Tio dagar avgjorde nästan hela skillnaden

Tio dagar av 7 432 — 0,13 procent av alla handelsdagar på nästan 30 år — avgjorde om 10 000 kr blev 231 000 kr eller 108 000 kr på Stockholmsbörsen. Det är vad våra beräkningar på indexet SIXRX för perioden december 1995 till juli 2025 visar, och det är en av de siffror som format min syn på sparande mest genom åren.

Här är grejen: vi har alla känt suget att kliva av när det stormar och hoppa på igen ”när det lugnat ner sig”. Det känns ansvarsfullt. Men grafen ovan visar priset för den strategin, och det är brutalt. Den som missade de 10 bästa dagarna fick mindre än hälften av slutvärdet. Den som missade de 60 bästa fick i praktiken sparkonto-avkastning i 29 år, fast med börsens hela berg-och-dalbana på köpet.

0,13 procent av dagarna, mindre än halva slutvärdet

Avkastningen på börsen är extremt koncentrerad till ett fåtal dagar som ingen kan peka ut i förväg. Fullt investerade 10 000 kr i Stockholmsbörsen (SIXRX, som vi även följt tillbaka till 1870) växte till 230 995 kr mellan 1995 och 2025, motsvarande 11,23 procent per år. Trappan nedåt när man missar de bästa dagarna ser ut så här:

Notera att skillnaden mellan att vara med alla dagar och att missa de 10 bästa är 2,8 procentenheter per år. Det låter hanterbart, men över 29,5 år blir det 123 072 kr i missad avkastning på ett insatt kapital om 10 000 kr. Ränta-på-ränta straffar varje förlorad procentenhet hårt över tid.

Fenomenet är inte svenskt. Professor H. Nejat Seyhun vid University of Michigan visade redan 1994 i studien Stock Market Extremes and Portfolio Performance att ungefär 1,2 procent av handelsdagarna stod för cirka 95 procent av den amerikanska börsens uppgång 1963–1993. Samma mönster, annat land, annan period.

Börsens bästa dagar kommer mitt i krisen

Det lömska är inte att de bästa dagarna är få, utan när de kommer: mitt i kriserna, exakt när det känns som mest rationellt att stå utanför. Titta på datumen för de 10 bästa dagarna i vår data:

• 5 av 10 inföll under finanskrishösten 2008 (19 september, 13 oktober, 4 november, 24 november och 8 december)
• Bästa dagen någonsin i perioden: 12 oktober 1998, +10,31 procent, mitt i Asien/Ryssland-krisens svans
• 24 mars 2020, +7,41 procent, dagar efter coronakraschens botten
• 29 juli 2002 (IT-kraschen) och 10 maj 2010 (eurokrisen) fyller listan

Mönstret bekräftas internationellt: enligt J.P. Morgan Asset Managements återkommande analys av S&P 500, refererad av CNBC i april 2025, inföll 7 av de 10 bästa dagarna inom två veckor från någon av de 10 sämsta. Det vill säga: den som säljer i panik under ett ras står nästan garanterat utanför när rekylen kommer. Vi har skrivit mer om just det beteendet i vad gör man när börsen kraschar? Paniken och festen bor på samma gata, ofta i samma kvarter.

Det ärliga motargumentet: du slipper de sämsta dagarna också

Med det sagt vore det ohederligt att bara visa ena halvan av matematiken. Kritiker av ”missa inte de bästa dagarna”-argumentet, som Wim Antoons i en genomgång publicerad via CAIA Association 2016, påpekar helt korrekt att den som står utanför marknaden också missar de sämsta dagarna. Räknar man bara det spegelvända scenariot ser market timing plötsligt fantastiskt ut.

Problemet är att de bästa och sämsta dagarna klustrar i samma turbulenta perioder, vilket datumen ovan visar. För att tjäna på timing måste du alltså pricka två beslut i rad: sälja före raset och köpa tillbaka före rekylen, om och om igen, under decennier. Forskningen på verkliga sparare pekar åt samma håll som vår graf: ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de, och även en till synes smart strategi som att köpa dippen förlorar mot att bara behålla, vilket vi gick igenom i studien Hold the dip. Argumentet är alltså inte att matematiken bara går åt ett håll, utan att oddsen för att konsekvent hamna på rätt sida av den är usla.

Två brasklappar hör också hemma här: siffrorna är nominella, utan hänsyn till inflation, skatt och fondavgifter, och perioden 1995–2025 var en historiskt god börsperiod. Exemplet illustrerar koncentrationen av avkastning, inte en prognos.

Så slipper du gissa: automatisera och sitt still i båten

Den praktiska slutsatsen är befriande enkel: eftersom ingen kan pricka de avgörande dagarna är det bästa draget att se till att alltid vara med på dem. Det som funkat för oss i snart 30 år:

1. Automatisera månadssparandet i en bred, billig och global indexfond, så att köpen fortsätter även när rubrikerna skriker kris. Hela upplägget finns i Investera rätt och lätt.
2. Ta rätt risk från början. Den som har för hög risk tvingas förr eller senare sälja på botten. Vi har skrivit om varför du inte ska vara rädd för rätt risk.
3. Strukturera pengarna så att du kan sitta still. Med fyra-hinkar-modellen ligger pengarna du behöver snart utanför börsen, så att investeringshinken får skaka ifred.

Personligen upplever jag att det svåraste inte är att förstå grafen, utan att lita på den när det väl smäller. Det är därför automatiken är poängen: den tar bort beslutet i exakt det ögonblick du är som sämst på att fatta det. Således: du behöver inte gissa vilka tio dagar som avgör de kommande 30 åren, du behöver bara vara där alla 7 432.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i varför tid i marknaden slår timing av marknaden har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Investera rätt och lätt – kom igång med automatiserat indexsparande på under en timme.
• Vad gör man när börsen kraschar? – konkreta råd för att sitta still när det stormar.
• Hold the dip: köp-behåll är bättre än buy-the-dip – studien som visar att även smart timing förlorar.
• Ju mer sparare handlade, desto mindre tjänade de – forskningen om varför aktivitet kostar avkastning.
• Studie: investera allt på en gång eller sprida ut det över tid? – syskonfrågan om engångsbelopp och tid i marknaden.
• Stockholmsbörsen: historisk avkastning 1870–2024 – samma index som grafen, i 150-årsperspektiv.
• Fyra-hinkar-modellen – strukturen som gör det psykologiskt möjligt att sitta still.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.