Caroline hade rätt! – vad siffrorna visar 😂

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Nytt år och första Patreon-avsnittet
2. Roliga kommentarer från lyssnarna
3. Ge inte upp, slipa argumenten
4. Kenneth French och risk som osäkerhet i framtida konsumtion
5. Fem årsutgifter och fyraprocentsregeln
6. Olivers lägenhetsköp och tur med börsen
7. Caroline replikerar: jag är inte stagnerad
8. Pensionssparande och att överskatta sin tålighet
9. Offensiv och defensiv del i ekonomin
10. Hur kan en offensiv del se ut?
11. Att vilja lyckas i 990 av 1000 universum
12. Pengars optionsvärde
13. Svenskar älskar 100 % aktier, tyskar gillar räntor
14. Fixed income låter bättre än räntor
15. Vad fixed income omfattar
16. Aggressiv och defensiv del, och hållning
17. Lottas erkännande om fondrobotar
18. Tilliten till Lysa
19. Korrekthet som ett fint tecken
20. Förvaringsinstitut och tillit som gräns
21. Tre slutsatser om fondroboten
22. Fondroboten som en stop loss
23. Robot väcker AI-misstro
24. Magnus Högbergs invändning mot fondrobotar
25. Vi har våra egna pengar i Lysa
26. Vi är inte oberoende, vi tar ställning
27. Lysa och Opti har olika fokus
28. Skatteåterbäring och nudging
29. Frågan: 100 kronor mer eller 1 procent lägre avgift?
30. Lysas app som symbol
31. Nivåerna och att bara komma igång
32. Mega Jonssons kommentar om räntor
33. Caroline räknar på 60/40 mot 100 procent
34. Hur Caroline skulle agera i en krasch
35. Länsförsäkringar USA och geografisk spridning
36. Historisk avkastning är ingen garanti
37. Peter Lynch och Magellan Fund
38. ARK Innovation och rätt case, fel tajming
39. Handelsbanken och fondstorlekens betydelse
40. Att capa en fond och olika spel
41. Det enda statistiskt säkerställda sambandet
42. Länsförsäkringar då och nu
43. Globalfond med belåning och tråkigt sparande
44. Atalitans invändning: tur eller skicklighet?
45. Branscher, fel bolag och skev fördelning
46. TSGG9DK kommer till motsatt slutsats
47. Det är lätt att vara klok i efterhand
48. Osäkerheten är det vi får betalt för
49. Avanzas tio bästa aktier 2024
50. Listan med okända kanadensiska bolag
51. Precise Biometrics över tid
52. När började ökningen?
53. Köp Investor, säger lyssnarna
54. Investmentbolag utomlands och i Sverige
55. Investmentbolag är klurigt
56. Om Investor verkligen var så duktiga
57. Storskogen och rationaliseringar i efterhand
58. En bok om Investor och avgiften
59. Brist på process bakom valen
60. Att slå ut kostnaden per användning
61. iPad och datorspel som bra köp
62. Olivers råd till Andy
63. Tack och kommande gäster

Nytt år och första Patreon-avsnittet

Jan: Nytt år och första Patreon-exklusiva avsnittet för i år. Så god fortsättning till dig i vår Patreon-community. Tack för 2024, tack för allt stöd. Tack för att vi kan fortsätta göra alla de här coola, osponsrade avsnitten om sånt som är roligt.

Jan: Idag tänkte jag att vi ska prata lite om de senaste avsnitten, lite reflektioner. Vi hade ju ett som gav jättemånga kommentarer. Det var det där avsnittet innan jul där vi pratade om: ska man ha en fondrobot eller ska man ha indexfonder? Jag och Oliver argumenterade för att där finns räntor. Det är ju något som är bra, och det får man på köpet med en fondrobot.

Jan: Men tittar vi på responsen så tror jag att vi kan sammanfatta den i en mening: Caroline har rätt, Oliver och Jan har jättefel.

Caroline har rätt, Oliver och Jan har jättefel.

Jan: Det bästa tyckte jag var det här. Var det inte så här: om du inte kan lyssna på Caroline, bara gör som hon gör? Eller var det: bara gör som Caroline?

Caroline: Ja, men det finns ju studier som visar att kvinnor är goda investerare. Man ska göra som de gör.

Roliga kommentarer från lyssnarna

Jan: Jag har så många roliga kommentarer här. Matt Flink på YouTube säger så här: vilken proffsig person Caroline var i detta avsnittet. Hon vill diskutera prestigelöst och förstå på riktigt skillnaden mellan till exempel 90 % aktier, 10 % räntor jämfört med 100 % aktier för en 23-åring. Jag är helt med Caroline om att skippa räntor, åtminstone tills man är 55.

Jan: Och sen var det andra som var så här. Amork, Becta, som bara: Caroline har helt rätt, har aldrig fattat 20-åringar som har räntor. Hål i huvudet. PB, E3, IX skriver: Caroline har rätt, ni andra har fel. Det finns ju många fler sådana. Tack, tack. Jättefint.

Jan: Men så här, Oliver. Vad tar du och jag med oss då från det här avsnittet? Vad tänker vi?

Oliver: Ja, vi fick ju inte fram vår ståndpunkt på ett sätt så att vi fick med oss någon annan. Så där brister vi helt klart i vår argumentation.

Caroline: Argumentationen, ja. Måste man verkligen säga. Oavsett om man kan tycka att vi har rätt eller fel, så fick vi ju verkligen inte fram det.

Jan: Det som du sa någon gång. Charlie hjälpte väl någon ekonomichef, och så var det så här: infon måste ju ut. Men så sa Charlie till honom: ja, men det spelar ju ingen roll om ingen lyssnar.

Oliver: Ja precis. Infon ska ju också in.

Jan: Vi öste ju på.

Ge inte upp, slipa argumenten

Caroline: Men ni får inte ge upp nu. Ni får bara slipa på er kommunikation, så kanske någon håller med er.

Jan: Ja, men vad bra. Jag tror att vad det egentligen handlar om, om vi gör ett försök, är vad ens mål med sparandet är. Jag tror att den stora skillnaden där... Och här kommer faktiskt en fråga till dig, Caroline. För jag tror att det här faktiskt kan vara en del av svaret som jag inte tänkte på idag, så jag får bli lite överrumplad. Har du en tanke på att vi ska använda de där pengarna som vi har på Lysa? Eller ska de bara vara där på hög?

Caroline: Nej, men de ska absolut användas.

Jan: När ska de användas och till vad?

Caroline: Jo, jag vill ju... Nu har vi små barn och en tonåring. Jag tänker att vi vill resa. Alltså jag vill resa med dig, till exempel. Eller ta med hela familjen till Italien längre fram, eller någonting sånt där. Du vet, med barnbarn och sånt. Jag tänker att vi någon gång kommer ha det så.

Jan: Men är du säker? För du brukar ofta säga, när jag ibland säger så här med pengarna: nej, jag gillar att lägga dem på hög. Och så säger jag: ska vi inte ha dem till något? Nej, vi ska bara lägga dem på hög.

Caroline: Jo, men jag har ju inte kunnat förklara det där förrän på den senaste tiden, för mig själv. Att jag vill ha dem på hög.

Jan: Okej. Ja, då följer mitt argument här också.

Caroline: Jo, men det har jag ju heller inte kommunicerat riktigt med dig och med Oliver.

Kenneth French och risk som osäkerhet i framtida konsumtion

Jan: Ja, men min reflektion... Ta upp det här, så får ni hindra mig. Men jag tror så här. En grej som jag läst efter det här var Kenneth French. Det är han som är kollega med Eugene Fama. De startade fondbolaget Dimensional Fund Advisors, DFA, som är jättestora. Och Eugene Fama fick ju Nobelpriset 2013. Det är för övrigt, för nörden, samma French som man pratar om när man pratar om femfaktormodellen och Fama-French. Det är han som är French.

Jan: Och då skrev han en artikel om att man kan ha många definitioner på risk. Och så sa han att en av definitionerna som han gillade var att risk handlar om osäkerhet i framtida konsumtion. Att eftersom vi inte riktigt vet när vi ska använda pengarna och till vad, så blir det också svårare.

Risk handlar om osäkerhet i framtida konsumtion.

Jan: Och då tänker jag till exempel för mig själv, nu, att jag också upplever att vårt liv är lite så här att det är massa bollar uppkastade. Du ska bli sjuksköterska. Jag har varit så här: vill jag göra Rikatillsammans på samma sätt om tio år som jag gör det nu? Nej, det vill jag inte. Och liknande. Och då upplever jag att det plötsligt blir väldigt mycket osäkerhet. Och då blir det naturligt att jag vill dra ner på risken.

Jan: Medan om man är så här att jag vet att vi har pengarna för de där resorna, alla de pengarna är extra, då spelar det ingen roll hur de går. Och då kan man investera dem med en högre risk.

Fem årsutgifter och fyraprocentsregeln

Jan: Ungefär som jag brukar säga till människor som har vunnit det ekonomiska spelet. Då brukar jag säga: lägg fem årsutgifter på bankkontot. Sen har du resten så att du kan fylla på det där med fyraprocentsregeln. Alltså, lägg tillräckligt med kapital så att fyra procent om året täcker alla dina årsutgifter. Resten kan du göra precis vad du vill med. För då är det inte osäkerhet i den framtida konsumtionen. Och då påstår jag också att det är mycket lättare att ta risk.

Jan: Så min tes, om jag ska slipa argumenten, är att ju osäkrare år man har framför sig, desto svårare tror jag att risken är. Och att det blir mycket lättare när många andra säger så här: ja, men jag fattar inte varför man ska ha räntor som 20-åring. Nej, och det kan vara fullt rimligt givet att man inte har någon osäkerhet. Men så fort det finns en osäkerhet, så tror jag att det är en poäng med räntor.

Caroline: Ja, absolut. Jag vill gärna svara på det. Men jag tänkte, du Oliver, du är ju 23. Kan du hålla med Jan där, att du vill stävja någon slags osäkerhet i ditt eget liv? Eller har du andra argument?

Olivers lägenhetsköp och tur med börsen

Oliver: Ja, jo, dels det. Jag köpte ju lägenhet under hösten föregående år. Det hade jag väl inte planerat på något sätt heller. Jag hade en sjuk tur att det inte var en börskrasch när jag behövde pengarna. Så utifrån det perspektivet låg jag helt fel i risk, om jag hade vetat på förhand att jag skulle köpa lägenhet då. Nu hade jag bara tur. Det finns inget annat sätt att förklara det på, utan jag hade tur med hur börsen utvecklade sig.

Oliver: Så jag tror att det finns en stor osäkerhet i min ålder, om man kollar på ett kort perspektiv. Man kan ha en bild av vad man tror kommer ske, men det finns så många saker längs vägen man inte kan förutse. Så bara ur det perspektivet tycker jag att man kanske inte bör ta så mycket risk som man förmodligen gör.

Oliver: Men också ur det perspektivet, och det kanske kommer ett avsnitt om beteende. Som jag försökte föra fram i förra avsnittet är jag övertygad om att de flesta överskattar sin förmåga att hantera en ekonomisk nedgång. Och därför bör man ha lägre risk i sitt sparande.

Att justera ner risken och tappa avkastning på kort sikt tar man igen med råge på lång sikt, genom att man orkar.

Oliver: Man ger sig själv större odds att vara med även när det är som värst på börsen.

Caroline replikerar: jag är inte stagnerad

Caroline: Ska du säga någonting mer? Jag vill ha en replik på det. Jo, jag förstår precis vad ni två menar med att se att det finns risk i framtiden. Medan jag då är helt annorlunda lagd här nu. Jag är inte stagnerad i min situation.

Jan: Jag säger inte att du är det, Caroline. Det här kommer sluta i att ni har fel, Caroline har rätt.

Caroline: Jag ska ju bli sjuksköterska, och det finns ju ett stort behov av sjuksköterskor. Jag kan jobba var som helst, på något företag i Köpenhamn, läkemedel, och ha bra lön. Jag känner att det finns goda utsikter att dra in pengar i vårt hushåll. Plus att jag tänker att vi har den här teknologiska revolutionen som pågår.

Caroline: Och så håller jag alltid i åtanke det som du brukar säga: det är inte annorlunda nu. Vi lever inte i annorlunda tider nu än det har varit de senaste hundra åren, kanske. Förutom att nu kan det faktiskt vara annorlunda. Jag tänker att det inte är det. Vi kommer jobba på, mänskligheten jobbar på, helt enkelt.

Jan: Där finns ju en fantastisk bok som heter "Det är annorlunda nu, åtta sekel av finansiell dårskap". Fantastisk bok. Jag håller med dig.

Pensionssparande och att överskatta sin tålighet

Caroline: Istället för att prata om risk, prata om osäkerhet. För jag håller med, om vi ska ta ett exempel, förlåt Oliver att du blir exempel här, 23-åringen. I ditt pensionssparande är det klart att du ska ha 100 % aktier. Det är klart att du till och med ska ha belåning i det. Det är för att de pengarna är med säkerhet. Du kan inte ens ta ut dem de kommande 30 åren. Så det här makes sense.

Jan: Men jag tror att, precis som du säger, många överskattar sin tålighet i nedgång. För vi har inte haft en nedgång på 10–15 år. Sen 2008 var det på riktigt senaste gången. 2020 tycker jag inte räknas. Det gick ner i februari till mars, och sen vid midsommar var det tillbaka.

Caroline: Många sålde ju bort sig där också.

Jan: Ja, det var det också, dessutom. Så jag tror att man underskattar sin risktolerans. Nummer två, man underskattar framför allt sin tidshorisont. Det är det som jag tror du kastar så fint ljus på.

Oliver: Jag hade mitt långsiktiga sparande i aktier, och sen plötsligt insåg jag att jag behöver ett boende. Och så fick jag ta ut pengarna. Då var jag påverkad av hur börsen var just då.

Offensiv och defensiv del i ekonomin

Jan: Sen kan man säga att nästa mål är att det inte är sannolikt att du kommer bo där om tio år. Även de kommande tio åren lär det hända att du träffar någon, kanske behöver en större lägenhet. Saker händer. Och det tycker jag också att man, med den osäkerheten, inte bör vara 100 % aktieinvesterad, för att kunna ta höjd för det.

Jan: Sen kan man också argumentera, och det här tyckte jag var fint, nu missade jag vem som skrev det, att man kanske inte behöver tänka i aktier och räntor, utan man kan tänka att jag har en offensiv del och en defensiv del. Eller en aggressiv och en defensiv.

Jan: Och där tror jag också att många gånger, om jag är duktig på att spela försvar i min ekonomi, till exempel som du säger, jag har en bra utbildning, jag kan jobba extra, jag kan flytta hem till mina föräldrar om det skulle skita sig, då kan man spela mer anfall. Vi kanske inte har det på samma sätt, men vi har å andra sidan andra fördelar som är defensiva.

Jan: Men att tänka på det. Jag tror att man ska ägna det mer tanke än att bara säga att alla borde ha 100 % aktier, det är hål i huvudet.

Oliver: Och sen får man ju räkna in buffert i det också.

Jan: Exakt. Det är ju också en del av hela sparandet.

Caroline: Exakt, jättebra. Och det är det jag tänker, att bufferten kommer in i den defensiva delen.

Hur kan en offensiv del se ut?

Caroline: Men jag blir nyfiken på den offensiva och defensiva delen, hur skulle den kunna se ut? Vi kanske inte behöver gå in på det nu, vi kan ta det en annan gång.

Jan: Nej, men vi kan ta den offensiva. Det är ju det vi pratar om, en fondrobot med 100 % aktier, eller globala aktieindexfonder. Så vi pratar inget annorlunda. Och vill man spela offensivt spel med turbo, då pratar man kanske så här: jag amorterar kanske inte så mycket på huset, utan jag använder pengarna för att få lite hävstång. Eller man har till exempel en sån här globalfond med hävstång i pensionen.

Caroline: Vissa av våra lyssnare gillar ju den här fyrahinkar-principen. Där har man också olika delar av sin ekonomi.

Jan: Det är nog det som är attraktivt, att veta att jag har delat upp min ekonomi så att den passar just mig. Och det kommer vi åter till, vi kommer göra en ny revision.

Jan: Jag tycker det viktiga är, som du sa i förra avsnittet, när vi spelade in 383: det är där jag hade fel.

Caroline: Ja, det avsnittet, om ni vill gå tillbaka och screw up.

Att vilja lyckas i 990 av 1000 universum

Jan: Nej, men det är ju det att man vill ju lyckas i vad, 990 av 1000 universum. Det här kan ju låta kasst och tråkigt. Och kanske i många, många scenarier kan man bara ösa på. Men jag tycker att det är så kasst om vi skulle ha oturen och liksom, du ska köpa hus om ett år, du har investerat allt, och så faller börsen precis när du ska lägga bud. Då får du inget hus i det universumet. Och det är så mycket sämre än att vinna i 99 av fallen, men missa det här. Om vi nu skulle hamna där.

Uppsidan mot nedsidan. Man vill verkligen inte hamna i det universumet där man inte får huset.

Jan: Så det är därför man vill spela på det säkra, över ytan.

Caroline: Vad kommer du nu göra, Oliver, eller om du redan har gjort det? För du tänker en tioårsperiod, ja, då kommer det kanske hända mycket i ditt liv. Kommer du då ha en sån där defensiv del i din ekonomi, där du vet, okej, jag kanske vill flytta till en större lägenhet inom fem år?

Jan: Taskigt att säga nu när han inte ens renoverat färdigt.

Oliver: Nej, jag vet, men man måste ju hålla sig framme. Jag kommer väl förmodligen ha större buffert eller mer pengar på sparkonto än de allra flesta. Och fördela långsiktigt månadssparande på Lysa och liknande i förhållande till sparkontot.

Pengars optionsvärde

Jan: Och sen är det också så här, grejen är, pengar på sparkonto ger ett optionsvärde. Ibland blir vi också så fokuserade på absolutavkastning. Men du vet, ibland händer det, jag vågar knappt ta upp det här, men kommer du ihåg när vi fick tips om en konkursutförsäljning? Vi köpte de där globalknivarna. Det var så här, du kan köpa ett globalset för 6 000 eller 8 000 i stället för typ 15 000, vad det nu kostade. Och det är också en sån sak, har du pengar på sparkontot, då kan man köpa en sån grej. Eller när någon ringer och säger: ska du med och springa ultralopp i Rumänien? Så kan man göra det. Så pengar har faktiskt ett optionsvärde också.

Jan: Varför jag inte vågar ta upp det här med globalknivar är för att jag skänkte bort dem sen, till Carolines stora förtret, till Karolins.

Caroline: Ja, och sen har du gjort av med den minsta globalkniven.

Jan: Nej, det är inte jag som har gjort av med en kniv. Det var den stora globalkniven och den minsta globalkniven som var de bästa. Och sen, vid någon grillning, jag misstänker det, så bara försvann den säkert ut i trädgården. Men det är en sån där, ta ut lite av vinsten 2024.

Caroline: Ja, det får vara.

Svenskar älskar 100 % aktier, tyskar gillar räntor

Jan: Sen, om jag tar en annan kommentar, vi pratade också om att i Sverige är vi ett riskälskande folk. Att en 100-procentig aktieportfölj är sjukt ovanlig om man tar ett globalt perspektiv. Det är typ vi i Sverige som älskar sådana. Till och med i USA.

Caroline: Var har du fått det här ifrån? Finns det någon statistik på det, där man kan se, du nämnde Tyskland, att de gillar räntor?

Jan: Ja, precis. Man kan säga så här, hur utvecklad är finansmarknaden? Vi är ju tacksamma för att vi införde pensionssystemet på 80-talet, och allemansfonderna, och att det var skattegynnat. Så där har politiker gjort bra grejer. Men i USA pratar man jättemycket om fixed income.

Caroline: Vad är det för någonting?

Jan: Räntor. Du vet i förväg...

Caroline: Jag trodde det var inkomst.

Jan: Nej!

Caroline: Jag tänkte, ja, det kanske är inkomst som inte utvecklas.

Jan: Ja, men det är ju säkerställd kapitalinkomst. Så det är en typ av inkomst som är säkerställd på förhand.

Caroline: Ja, men det låter ju jättebra. Men.

Jan: Va?

Fixed income låter bättre än räntor

Caroline: Alltså att få en säkerställd inkomst som är för... Alltså, räntor är bra nu?

Jan: Ja, men de har ju använt helt andra ord.

Caroline: Okej. Jo, men på det viset låter det ju superduperbra, tills man granskar det lite kanske. Eller? Ja, jag känner mig helt uppspelad på läktaren. Men fortsätt du, jag ska inte hålla på och avbryta dig.

Jan: Nej, men säg.

Caroline: Nej, men jag har redan sagt det jag skulle.

Jan: Ja, alltså ur ett kommunikationsperspektiv kanske det låter, är det enklare att förstå kanske, och mer attraktivt.

Caroline: Ja, så vi skulle kalla systemet så, okej. Note to self, 2025 slutar vi kalla det för räntefonder, utan vi kallar det fast inkomstfonder.

Jan: Ja.

Caroline: Är det bättre?

Jan: Alltså i USA kallar man det för fixed income.

Caroline: Caroline bara smajlar. Jag måste låta det sjunka in lite grann. Vad skulle de annars kunna kalla det? Är det en sån kommunikationsstrategi de har tillämpat där? Vad heter det annars i USA?

Oliver: Bonds eller fixed, och det brukar kategoriseras som fixed income.

Caroline: Vi bara går vidare, jag låter det sjunka in.

Vad fixed income omfattar

Jan: Ja, alltså fixed income i USA, då pratar man om, det är ett samlingsnamn, rätta mig om jag har fel här Oliver, för bonds och certificate of deposits, med bundna sparkonton på sex eller tolv månader. Och så gillar de såna här rates också. Alltså att man investerar i fastigheter och sånt.

Oliver: Ja, precis. Real estate investment trust, som är något mitt emellan, också där du får viss förutbestämd avkastning. Du tar mindre risk.

Jan: Men det där har vi ju också i Sverige. Det är bara att vi kallar det ibland för högräntekonton, eller högräntefonder. Men jag håller med, det låter inte lika sexigt som fixed income.

Caroline: Ja, ja. Apropå tyskarna då. Matt Flink. Jag måste läsa det här, det är jätteroligt. "Anledningen till att tyskarna har så mycket räntor och till stor del är utanför börsen är att det är ett väldigt konservativt land med invånare som lever i det förflutna. Tänk så mycket avkastning tyskarna gått miste om de senaste 20 åren. Ett land på dekis."

Jan: Ja, man får ju bara hålla med. Det får man ju göra. Tänk så mycket de har missat i börsuppgång.

Caroline: Jag tror att det är mycket också kulturellt. Det var väl någon som nämnde två världskrig?

Jan: Jo, precis. Att det är jobbigt för dem.

Aggressiv och defensiv del, och hållning

Jan: Nu insåg jag att det var Sardonicus som hade skrivit det här med "tänk en aggressiv del och en defensiv del". Bra. Sen tror jag också att det handlar om vad man prioriterar, också i sitt språk. Jag är ju ofta en sån som inte värderar att mest pengar vinner. Alltså att avkastning är det viktigaste. Utan jag kan ibland tycka att det ska vara en hyfsat skön resa också.

Jan: Sen fick jag en annan kommentar här som var så här: "Jan, tänk på att du har en dålig hållning." Så bara tack. Men det har ju min PT också sagt. Han sa att det tar två år att fixa till det.

Caroline: Sa han det? Att det tar två år?

Jan: Ja, det tar två år att fixa till det. "Vad gör ni, för jag har också dålig hållning?" Bra.

Caroline: Ska vi ta lite andra frågor? Vill du kasta in någonting?

Oliver: Ja, om vi hoppar tillbaka till vad vi inledde avsnittet med. Vad ska man rekommendera till nybörjare eller kompisar? Indexfonder, global indexfond, eller ska man flytta över dem till en fondrobot?

Lottas erkännande om fondrobotar

Jan: Så var det en som hette Lotta i forumet som delade. Hon skrev: "Här kommer ett skämmigt erkännande som kanske får belysa frågan lite. Jag är smart, kompetent och modig i mycket annat, men jag är väldigt skeptisk till att använda fondrobot, för det låter som att det är något oklart ute på nätet som hanterar mina pengar. Jan, som ju är väldigt kunnig, säger det som självklart att man bör använda. Och jag har känt mig dum att ens behöva ställa frågan: vad är en fondrobot och vilken risk ska man tänka på?"

Jan: Och hon känner att det är bäst att inte göra någonting alls. Det känns som att det är för lätt, man blir lurad. Det är inte rationellt, men känslan har bromsat henne. Hon känner att rekommendationen är att öppna ISK på banken man har eller liknande, för att komma igång som start. Och sen får fondrobot och räntefonder vara överkursdel när man är varm i kläderna.

Jan: Och det här är väl också en återkommande feedback. Jag ska vara helt ärlig, jag hade inte tänkt på den feedbacken innan jag fick den i forumet första gången. För mig är det så självklart att jag inte ens har sett det. Jag har till och med varit blind för det där.

Caroline: Vad har du varit blind för?

Jan: Att det är en tillitsgrej.

Tilliten till Lysa

Caroline: Ja, precis.

Jan: För jag har gjort min egen research kring Lysa. Sen är det också så att man behöver inte sätta alla sina pengar där på en gång. Och vi har ju hängt med Lysa så mycket. Vi har investerat där sen 2019, det är ju snart sex år. Vi har träffat Patrik. Vi har träffat de anställda, vi har varit på deras kontor.

Jan: Vi har till och med, jag skojar när vi hade Patrik på middag en gång. För i början, kommer du ihåg Caroline? Freja var ju lite yngre, då var hon typ åtta år eller nåt sånt. Och så frågar hon: vem är det här? Patrik och Cecilia. Och då säger jag: ja, det är de som vi har våra pengar hos, så de tar hand om våra pengar. Och då skämtade Cecilia lite med Freja: ja, men de är hemma hos oss. Cecilia är Patriks fru som inte jobbar på Lysa överhuvudtaget. Supertrevlig och jätteduktig. Och då blev Patrik lite så här: nej!

Caroline: Alltså det var inte roligt. Det var inte ens roligt som skämt.

Jan: Alltså pengarna är på ett förvaringsinstitut hos Danske Bank. Och det var liksom jätte... Det var jättenoga.

Korrekthet som ett fint tecken

Jan: Och för mig var det ett så himla fint tecken. För du vet, om man inte ens i en privat miljö kan skämta om att vi har alla era pengar.

Caroline: Ja, så är det. Då inser jag hur viktigt det är att det är korrekt.

Jan: Ja, precis. För Patrik.

Caroline: Ja, men det är väl tilliten, tror jag, som hon hakade upp sig på.

Jan: Ja, och det har ju du också sagt, Oliver, när du har suttit och klippt Patrik-avsnittet. Det kommer komma ett avsnitt, kan jag säga också för er på Patreon, som heter "Lär känna Patrik", där vi var så här: Patrik, nu vill vi prata om dig. Och då var din kommentar: alltså, gud vad han är korrekt. Även när det gäller honom själv och personliga grejer.

Oliver: Men han överraskar. Det är saker han säger som jag aldrig hade kunnat få för mig.

Jan: Ja, precis. Han har sålt krabbor. Det var hans första jobb.

Oliver: Jag såg din reaktion, du bara: ja, det kan man göra. För du väntade dig något helt annat. Sen sa han: ja, det är klart man kan.

Förvaringsinstitut och tillit som gräns

Jan: Sen har vi också en helt annan kompetens kring hur det här funkar. Vi sätter aldrig in pengarna på Lysa, utan de går till Danske Bank för att de är förvaringsinstitut. Jag vet vilket ansvar ett förvaringsinstitut har. Jag har inte fattat den invändningen. Om man inte har tillit, då är det klart att man inte ska göra det. Men då får man ju sen bestämma sig: är det värt att göra den här researchen? Eller är jag nöjd med att ha pengarna i ett ISK? Är man fine med det, à la bonheur.

Jan: Om jag skulle vara tuff och utmana Lotta, så kan man också säga så här. Om det är så att man har ett kontrollbehov, nu säger jag inte att Lotta har det, men jag ser det ibland i forumet, så kan det vara: var tar tilliten slut, var drar man gränsen? För där kan man ju också vara, varför skulle till exempel Avanza vara säkrare än Lysa? Det kommer vi ju bara avgöra på mer eller mindre en känsla.

Jan: Sen kan man visst argumentera, Avanza har längre historik, men det blir ju ganska arbiträra eller subjektiva åsikter. Att jag litar mer på Swedbankfonden än på den här fonden. Ja, men varför det? Reglerna är ju desamma.

Tre slutsatser om fondroboten

Jan: Så det är inte ett argument för att man måste ha en fondrobot, utan tvärtom. Ett, att jag har missat det. Två, att man behöver skaffa sig kunskap. Och nummer tre, att gå på det som känns bra. Det är ändå det som till syvende och sist är viktigt.

Jan: Jag tycker också, vi pratar lite så här fixed income, hur man bättre kan förmedla saker. Jag tycker inte fondrobot är ett jättebra namn. Robot tycker jag att de gärna hade kunnat byta ut mot något bättre.

Caroline: Robot är lätt att associera till teknik, AI är det många som antar.

Jan: Ja, det tangerar liksom bitcoin-känsla.

Caroline: Jag har inget bättre förslag. Men var kommer det namnet ifrån? Är det de själva som har hittat på det?

Jan: Nej, det kommer från en tidningsartikel. Och jag tror det kommer från USA, där kallar man dem för robot-advisers.

Fondroboten som en stop loss

Jan: För det är egentligen det, om jag ska vara helt ärlig, en av grejerna varför jag också gillar Lysa, och det här kan jag erkänna på Patreon, är att genom att skicka folk till en fondrobot så finns det en nivå av, vad ska man säga, en stop loss. Som kan säga: nej, du borde inte investera i aktieindexfonder, du borde bygga en buffert. Ännu mer, det finns en utvärdering, medan om du bara går in på ditt ISK och köper en global fond, så kommer inte banken hindra dig från det.

Jan: Så för mig, som inte vill att folk gör fel, eller som egentligen handlar om att jag inte vill att folk ska bli sura på mig, för jag vill att folk ska tycka om mig, så blir det så här: okej, du lyssnade på mig, men du har också klickat dig igenom 25 frågor, och du går på deras tillstånd, och det finns en massa grejer. Så jag gillar den här rådgivningsbiten som man får med en fondrobot, för det blir någon reality check.

Jan: Och det var så det började i USA, att man gick från att ha de personliga mötena, till att du hade möte med en robot-adviser.

Caroline: Alltså att man klickade igenom sig?

Jan: Ja, och sen gav robot-advisern dig förslag på hur du skulle investera. Och sen var det ganska nära att man dessutom kunde klicka här, så investerar vi på det sätt som vi har kommit fram till i robot-advisern.

Robot väcker AI-misstro

Jan: Så kanske "robotrådgivare" hade varit bättre, men det låter kanske ännu sämre.

Caroline: Ja, bara ordet robot.

Jan: Ja. Det behöver inte vara en robot, det kan vara en robot.

Caroline: Alltså det är någonting med att vi misstror AI. Man tror att det har med AI att göra, och vi misstror ju det i hela samhället.

Jan: Ja, fast AI fanns ju inte för sex år sen.

Caroline: Nej, jag vet, men det spelar ingen roll för associationsleken idag.

Jan: Ja, precis. Intressant samtal det här. För övrigt kan jag säga att Sam Altman gick ut idag, nu spelar vi in den 7 januari.

Caroline: Vem är nu Sam Altman? Jag glömmer alltid.

Jan: Ledaren på OpenAI, den som räknas bland de bästa på AI. Han har idag gått ut med att nu vet vi hur vi ska göra sån här superintelligens. Vi har inte löst det, men vi vet vad vi måste göra, vilka steg vi ska ta. Så hela idag är hela AI-världen uppe. Hela nätet. Så vi får se.

Magnus Högbergs invändning mot fondrobotar

Caroline: Bra. Ska vi ta en fråga här då, relaterad? Magnus Högberg, ska du läsa här, Caroline?

Caroline: Ja. "Det är svårt att ta ert prat om fondrobotar på allvar. Kanske kan de fylla en funktion för någon. Men jag upplever att ni har för tajt samarbete för att jag ska kunna ta till mig er diskussion. Jag är skeptisk till att släppa kontrollen till någon som jag inte har förtroende för."

Jan: Och då är vi tillbaka där.

Caroline: Ja, men jag håller med om att, jag har nog sett den kommentaren innan, att folk tycker att vi har för tajt samarbete, att vi är såna kompisar med Lysa och Opti och så.

Jan: Ja, men det är vi också för att vi gillar de produkterna, kan man väl säga. Så då är det lätt hänt att man blir kompis också.

Caroline: Ja, men det är också ett sätt. Det är svårt att kringgå.

Jan: Ja, men sen är det också så att vi sätter ju vårt varumärke på spel, inte bara våra pengar. Och där upplever jag att det jag hade önskat att fler visste var: man kan göra reklam för grejer och få betalt utan att använda dem själv. Det är fullt möjligt.

Vi har våra egna pengar i Lysa

Jan: Vi hade inte behövt ha våra egna pengar, våra barns pengar, min mammas pengar, alla syskonbarnens pengar. Det här är lätt verifierbart, att vi har det. Så det hade vi inte gjort om det bara var: ni får det för att ni får betalt.

Jan: Då ska jag också säga så här, Lysa ger sämst betalt av alla fondrobotar, fondbolag, nätbanker. Så om jag var lite pengakåt, om jag överdriver, så är Lysa ungefär de sista man hade rekommenderat. Så många andra eventuella samarbetspartners som vi skulle kunna ha, som vi inte väljer.

Jan: Men det är ju, som Magnus kastar ljus på, precis som Lotta också, det handlar om tillitsgrejer. Återigen, hur man är som person. Jag tycker det är jättebra, vi har fått den kommentaren och tagit upp den nu. För vi har ju ett tajt samarbete.

Caroline: Ja.

Jan: Och samma sak också när man kommer och frågar: är ni oberoende? Då säger jag: nej. Vi är inte oberoende. Alltså, SVT, det är så roligt, när man är med i SVT eller Sveriges Radio, då får man typ inte nämna någonting, och det ska vara så objektivt. Inga varumärken och så.

Vi är inte oberoende, vi tar ställning

Caroline: Nej, och det är till och med så, jag kan tycka att det går till överdrift. "Nej, vi kan inte prata illa om Putin, att han är en idiot, för han är inte här och kan försvara sig." Jo, han är en idiot.

Jan: På samma sätt har jag åsikter om hur man borde investera. Jag investerar själv på ett visst specifikt sätt. Vi är inte en konsumentorganisation. Så det kan också vara så, att jag försöker inte utge mig för att vi är oberoende, utan snarare tvärtom.

Jag försöker inte utge mig för att vi är oberoende. Snarare tvärtom.

Jan: Och sen sista, jag kan också ge en kommentar. Jag vet inte vem det var som skrev, men varför nämner ni Opti? Opti går ju emot det, för de är dyrare. Varför rekommenderar ni dem? Och där är jag också så här, för att det känns bättre att kunna ge alternativ när man pratar om fondrobot. Att säga i avsnittet: men Lysa eller Opti. Och så att man kan välja.

Jan: Sen är det vissa småskillnader som vissa gillar. Opti har med råvaror, Opti har mindre i Sverige, medan Lysa inte har några råvaror och har 20 procent i Sverige, Opti har bara en procent.

Lysa och Opti har olika fokus

Jan: Och sen skulle jag väl säga, jag vet inte om du håller med här, Oliver, att jag upplever att Lysa är mycket mer produktfokuserade, teknikfokuserade, medan Opti är mer på beteende, de mjuka värdena.

Oliver: Jo, men det är absolut så. Och vissa gillar ju Opti mer på grund av det. Opti är väl också så att de kommunicerar med sina användare i olika tidsperioder, när börsen går ner till exempel. Du behöver inte ta ut dina pengar nu, det är okej. Alltså att de är noga med att man inte ska ägna sig åt beteende som sabbar förräntningen på pengarna.

Jan: Det gillar jag jättemycket.

Oliver: Ja, exakt.

Jan: Och det finns ju en fantastisk fråga, som är så här: vad gör mest för en snittsparare? En snittsparare sparar typ runt en tusenlapp i månaden, har runt 50 000 kronor. Då kan man ställa sig frågan: på ett antal års sikt, vad gör mest skillnad, 1 procent lägre avgift eller 100 kronor mer i månadssparande? Är ni med på frågan?

Caroline: Jag vet inte, jag zonade ut precis när du sa det. Jag började tänka på något annat, just med Opti. Förlåt mig.

Skatteåterbäring och nudging

Jan: Vänta, jag ska formulera frågan helt rätt. Det finns en forumtråd. Tänka på mina skattepengar, skatteåterbäringen. Har jag investerat dem, eller vad har jag gjort med dem?

Caroline: Ja, Jonas hade ju det.

Jan: Ja, jag tycker det är jättebra faktiskt. Nu kommer snart återbäringen, den är bra.

Caroline: Samma som, jag får ta den här, Niklas kommer hit nästa vecka. För han skrev en artikel om det nyligen, på sin Substack, en mejlprenumeration. Att det finns ett gammalt experiment, de vill få fler att spara till pensionen i USA. Folk är ju bättre på att skjuta upp saker. De erbjuder typ en löneförhöjning: är det okej att vi sätter av så här mycket till din pension? Och det var ju väldigt många som klickade i det. Alltså med nudging, att få dem dit. Så fick de ordning på folks pensionsinbetalningar över tid.

Jan: Det tycker jag Opti borde göra också. För Jonas idé med skatteåterbäring är ju bra, men jag tycker att den borde vara inne i appen. Han borde pusha hårt på den.

Caroline: Jag tänkte att vi skulle klippa, men vi bara kör på.

Jan: Du satt med din telefon.

Caroline: Ja, men jag ska kolla.

Frågan: 100 kronor mer eller 1 procent lägre avgift?

Jan: Så här låter frågan exakt. Vad tror du ger högst slutbelopp efter tio år? Det vill säga, vi har en normal sparare som sparar 1 500 kronor i månaden. Och den här spararen, borde den fokusera på att öka sparandet med 100 kronor eller sänka sin fondavgift med 1 procent?

Caroline: Sänka sin fondavgift, tror jag. Vad tror du?

Oliver: Det är väl det jag spontant hade gissat.

Jan: Det är det 71 procent svarar. Grejen är att det är fel.

Caroline: Nej!

Jan: Det är faktiskt 100 kronor mer varje månad. Så 1 600 i stället för 1 500. Över en tioårsperiod kommer det ge ett större resultat än att sänka avgiften med 1 procent.

Caroline: Är det stor skillnad mellan resultaten?

Jan: Nej. Efter tio år pratar vi om att det är 242 000 mot 246 000. Och det här är en sån här ointuitiv grej. Och det här är ju sånt som Opti, det här exemplet kommer ju från Jonas på Opti. Och jag menar, såna här grejer tycker jag kan motivera det. För återigen, den vanliga spararen har under 50 000 kronor. Så jag tycker att det motiverar det med Opti.

Oliver: Ja, håller med.

Lysas app som symbol

Oliver: Och just det som jag tycker vi visar det tydligaste på, är hur lång tid det tog för Lysa att skaffa en app.

Jan: Jag vet inte hur mycket krigande det var. Lysa hade ingen app. Och jag vet, du höll en föreläsning för en lite yngre publik. Och så sa du, ja, men man kan använda Lysa till exempel. Så gick väl alla in i Appstore och liknande. Och så bara, det finns ju inte. Och för dig var det så här: ja, just det. Men nu har Lysa en app.

Oliver: Men jag tycker det ändå symboliserar.

Jan: Exakt. Bra. Det var lite om fondrobotar där. Det vi också pratade om var de här olika nivåerna. Alltså, vad borde man rekommendera? Om vi ska komma in på det.

Jan: Vad jag har läst, jag har inte läst så många, jag har inte fått så många inputs på det. Men Anna Gaudlin, Jesper, skrev i forumet. För hans del tyckte han att det bästa var att rekommendera att öppna ISK på banken du har. Storbanken var det allra enklaste steget. Och därefter fondrobot. Och så pratade vi väl om att tredje nivån var fondrobot, och började prata om räntor. Och det var väl det jag argumenterade för.

Nivåerna och att bara komma igång

Jan: Sen har jag inte sett så många som kommenterat på just den diskussionen. Men det var väl en del som höll med Jesper i det, kring den ståndpunkt jag hade. Har du fått någon annan?

Oliver: Nej.

Jan: Nej, men jag är så här... Skitsamma, kom igång! Men jag gillar nivåerna. Jag gillar faktiskt det. Och jag tror att att inte så många kommenterat på det är nog bara för att man inte behöver sätta sig in i, eller emot det, särskilt mycket.

Jan: Men jag tycker också det är intressant. Någon skrev att de skulle flytta från Avanza till Lysa, just på grund av beteendemisstag. Det var en person som köpte det resonemanget i alla fall. Hon skrev att den något högre avgiften kommer att kompenseras med att man inte kan göra särskilt mycket fel. Hon hade tidigare kämpat på Avanza, men upplever att det är svårare där, med fler fallgropar. Så där har vi ett exempel på en person som upplever det.

Jan: Vem var det? Var det Jensa?

Caroline: Jensa, ja.

Jan: Som är Patreon-medlem också. Och sen kan man väl också titta, jag har ju självklart kollat det här lite med Jimmy, Jonas och med Patrik. Och de är ju så här: vi ser ju, vi har fler som flyttar från Avanza till Lysa än vad vi har som flyttar från Lysa till Avanza. Så det passar inte alla, utan det passar några.

Mega Jonssons kommentar om räntor

Jan: Bra. Jag vet att det var ytterligare en här. Mega Jonsson var också så här: "Caroline frågar varför hon ska ha räntesparande i sin portfölj och förklarar att hon har lärt sig att inte sälja i nedgång och tror sig kunna hantera det. Tycker inte hon får relevanta svar." Det är ju inte över. Det låter ju nästan som att hon dumförklaras, när det är övriga som inte förmår förklara. Synd.

Jan: Okej, bra. Men vi ska ta här om börsen kraschar. Så Amsepamse skriver, du också. Ja, men det här är YouTube. Ska du läsa där?

Caroline: Ska jag läsa Amsepamses kommentar? "Om börsen kraschar 50 procent kommer en portfölj med räntor att krascha 30 procent. Jan kommer sälja allt i panik i alla fall. Carolines 100-procentiga aktieportfölj kommer att vara mer värd efter 50 procents nedgång än Jans 60/40-portfölj med 30 procents nedgång. Jan kommer ändå ha sålt allt i panik, medan Carolines portfölj är helt återhämtad två år senare."

Jan: Det ligger ju någonting i det här, Amsepamse. Någon som har gjort sina beräkningar.

Caroline: Men håller du inte med Jan?

Jan: Nej.

Caroline: Varför inte?

Caroline räknar på 60/40 mot 100 procent

Caroline: För att vi skulle ju faktiskt kunna räkna på det.

Jan: Vadå?

Caroline: Det där med att om man har en 60/40-portfölj. Ja, då kommer man ha mindre nedgång, man kommer gå mindre ner än börsindex. Men man har ju inte varit med i marknaden på samma vis som en 100-procentig portfölj.

Jan: Ja, på uppgång med.

Caroline: Som det har gått upp, och sen kanske det kraschade. Men då blir det ju mindre kvar i den portföljen.

Jan: Ja, men du vet att du är så himla fin, Caroline. För nu argumenterar du precis mot det som man fick Nobelpriset för 2002, som kallas för prospektteorin. Som säger att vi värderar en förlust värre än vad vi värderar en vinst. Är du med? Så att tjäna 100 kronor eller förlora 100 kronor, det känns ju mycket jobbigare att förlora 100 kronor än vad det är roligt att tjäna dem.

Caroline: Du har tagit diskussionen någon helt annanstans. Jag pratade om siffrorna, och nu börjar du hålla på med känslorna.

Jan: Ja, men jag vet, jag känner mig så uppsnurrad på läktaren idag. Men grejen är att jag och du har varit tillsammans i 20 år. Vi kan varandras argument.

Caroline: Ja, så vad är din poäng?

Hur Caroline skulle agera i en krasch

Caroline: Jag tror inte jag kommer sälja en 60/40. Jag kommer känna mig ganska nöjd. Så hur jag kommer reagera är att jag kommer få flytta upp andelen aktier i den nedgången. Det är det jag har gjort de senaste gångerna, och det är det som kommer kännas bra. Sen kommer jag dessutom titta och tänka: index har gått ner 50 procent, jag är bara ner 30 procent. Nu gasar vi.

Jan: Ja.

Caroline: Jag hade nog stannat kvar där i min portfölj. Jag hade chattat med Lysa och sagt: kommer ni göra en sån... ombalansering?

Jan: Ombalansering nu.

Caroline: Och så säger de: ja, det kommer vi göra.

Jan: Caroline, det roliga med dig är att du inte ens hade varit medveten om att du har fallit.

Caroline: Nej, det hade jag inte.

Jan: Ja. Bra. Men jag tänker, ska vi ta någon... Det var lite fråga här också, eller kommentar, kring det här med Länsförsäkringar.

Caroline: Ja, här. Magnus Olsson, 867, skriver så här: "Köp Länsförsäkringar USA istället. Mycket högre avkastning, 41 procent plus under 2024. Tack för en bra video."

Länsförsäkringar USA och geografisk spridning

Jan: Vad tänker vi där, Oliver?

Oliver: Ja, det är ju ett av de vanligaste argumenten eller påståendena man hör i forumet och liknande. Och personligen tycker jag inte... man kan göra mycket sämre saker, det kan man. Men det finns ju ändå en anledning till att de flesta brukar argumentera för globalfonder. Inte bara Rikatillsammans, utan fondrobotar och andra sparinstitut. Och det är för att man vill ha den geografiska spridningen. En globalfond är ju till stor del USA, men du vill ändå ha med de andra. Vem vet vad framtiden har att erbjuda? På samma sätt som jag inte vet om jag ska köpa en ny lägenhet om några år.

Det är väldigt lätt att titta i backspegeln och säga all in USA. Men vi vet ju inte hur det ser ut framgent.

Oliver: Det är tyvärr inte så lätt.

Jan: Jag tänker precis likadant. Jag tänker att jag skulle vilja veta, ofta när sådana här kommentarer kommer, så blir jag också nyfiken, förutom allt det du sa. Det är mitt första svar. Mitt andra svar är: hur ser processen ut för att man har kommit fram till det här? Och oftast, nu säger jag inte att det är så i Magnus fall, men oftast är svaret: men den gick ju bra förra året.

Historisk avkastning är ingen garanti

Jan: Ja, fast både forskningen säger att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Och det här är så viktigt, det här är en så vanlig fälla, att fonder måste ha med det i sin riskdokumentation. Det är därför det står överallt: historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Det finns ingen korrelation mellan hur det har gått historiskt och hur det kommer gå framgent. Så jag blir alltid försiktig med det där.

Jan: Sen kan man, som du säger, göra mycket värre val än att köpa just Länsförsäkringar.

Oliver: Ja, just i det här exemplet. Men det finns ju ofta, för något år sedan var det Handelsbanken Hållbar Energi. Man kollar på, Avanza har ju de väldigt fina graferna de presenterar, man kan följa antalet ägare. Och där är ju de flesta snett på det. Man kommer till festen när den är slut. Att ha det som process är ju inget lyckat.

Jan: Det finns ju några studier om det, som jag vet att du har tagit upp någon gång. Man kan ibland använda det som kontraindikator, hur folk köper och säljer fonder. Man borde göra tvärtom.

Peter Lynch och Magellan Fund

Jan: Och det finns ju Peter Lynch, en av de bästa investerarna någonsin, som hade en fond, Magellan Fund, på 70-talet. Då var det ju jättehög inflation, avkastningen i procent var väldigt hög. Men han hade väl 29 procent i årlig avkastning under de år han förvaltade den, i 13 år. Det låter jättehögt, men index var väl typ 17–20 procent. Men det var ändå en otrolig överavkastning. Men snittinvesteraren gick ändå minus under den här perioden, i Magellan Fund. Trots att den gjorde 29 procent.

Jan: Man makade med sina pengar. Nu går det dåligt för Peter, och så säljer man. Man missar hela tiden, man var fel på det hela tiden.

Det här var de bästa fonderna 2024, så köper folk dem. Ja, fast de var ju bäst. Det är inget som säger att de kommer vara bäst 2025.

Jan: Så det är där folk ofta hamnar fel. Nu kan man säga, återigen, Länsförsäkringar USA är mindre fel än många andra. Men där finns ju ARK-fonden med Cathie Wood, det är också ett sånt fantastiskt exempel. Har man varit med ett tag så ser man det här, att det går upp och sen går det ner.

ARK Innovation och rätt case, fel tajming

Jan: Vet du hur det går för ARK Innovation?

Oliver: De sålde väl Nvidia precis innan de gjorde 3 000 procent upp, eller vad det var. Så de var helt rätt på det, men det är ju det som är så svårt med marknaden. Du kan ha rätt i ditt case och fel i tajmingen, och då spelade det ingen roll.

Jan: Frågan var varför de gjorde det. De får ju typ handfängsel på sätt och vis. För det jobbiga är ju som förvaltare att där sitter du och tänker: ah shit, nu har börsen gått ner jättemycket, vilka möjligheter att köpa mer av mitt favoritcase. Men det kan du ju inte när pengarna flödar ut. Det är ju ofta det, att de blir bakbundna på ett sätt som gör det jobbigt för dem att prestera så bra som de förmodligen hade kunnat.

Oliver: Ja, exakt.

Jan: Ja, intressant. Jag ska göra ett separat avsnitt om det där, för det är så återkommande.

Caroline: Vill du göra ett separat avsnitt?

Jan: Nej, men det här med risk och att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Vi borde ha ett avsnitt som heter så.

Handelsbanken och fondstorlekens betydelse

Jan: Minns bara det där med Handelsbanken som exempel. De var ju med i Avanza-podden därefter och pratade med förvaltarna: vi har anställt flera analytiker och vi måste bredda hur vi investerar nu. Det är också en av de här faktorerna, att fondstorleken spelar väldigt stor roll. När man kommer med på en sån här lista så är det ju...

Jan: Det är som att man skulle säga att man vinner SM-guld i fotboll och sen vill alla komma och kolla på matcherna. Vi bygger en ny arena, och så måste vi byta ut hela laget. Och sen råkade man bara ha lite tur också det året där man vann.

Oliver: Jag känner mig så illamående över det. Lyssnar man på det avsnittet så tänker man: de ska förändra arbetsprocessen, de måste bredda. Man kan inte bara trycka in alla pengar i innehavet de redan har. Då förändrar man en fungerande investeringsprocess. Om man antar att de skapade den med skicklighet, så måste man ändå förändra den, för det kommer in så mycket kapital.

Jan: Och det är också tydlig forskning att ju större en fond blir, desto sämre avkastning får den. Tyvärr.

Caroline: Kan man inte sätta tak, eller finns det fonder som säger att vi tar inte in mer nu?

Jan: Då tjänar man ju inte pengar.

Att capa en fond och olika spel

Caroline: Så ni verkar kunna ganska mycket om det här. Det här är frustration.

Oliver: Man blir ju frustrerad på det.

Jan: Ja, man blir frustrerad, absolut. Men vi borde göra ett separat avsnitt där ni får liksom: varför funkar inte fonder?

Oliver: Ja, men vi är där nu.

Jan: Ja, vi skriker över ytan på det lite. Handelsbanken är ju en av Sveriges största banker. Då får man ju starta egen firma i så fall. Du kan ju inte gå till din chef på Handelsbanken och säga: jag vill capa fonden.

Caroline: Vad är nu capa?

Jan: Att sätta tak.

Caroline: Okej.

Jan: Och det där är också, återigen, man behöver komma ihåg, vi och finansbranschen spelar inte samma spel. De förvaltar inte den fonden för att det egentligen ska vara superbra avkastning. De får ju sin lön oavsett hur fonden går. Banken tjänar sina pengar oavsett hur fonden går.

Caroline: Men de får mer pengar om den går bra ju.

Jan: Ja, eller får höga inflöden.

Caroline: Ja, det är sant.

Det enda statistiskt säkerställda sambandet

Jan: Och där finns ju det enda samband som är riktigt statistiskt säkerställt kring fonder: hög avgift, dålig avkastning, stor fond, sämre avkastning. Det är ju inte rocket science. Sen är det ju många som sliter och kämpar, men man har oddsen emot sig på många sätt.

Caroline: Ja. Bra. Om vi ska fortsätta där då, på lite samma tema. Vilken globalfond, alltså jag tänker inte ens läsa användarnamnet, det ljuder TQ4JG3VC4U. Vilken globalfond föredrar ni, och vilken globalfond kan förmodas ge bäst avkastning mellan Länsförsäkringar Global, DNB Global Indeks, Nordea Passiv Tillväxt? Stort tack på förhand.

Jan: Och jag är så här, ingen aning.

Caroline: Passiv Tillväxt, vad är det för nåt?

Jan: Det är någon Nordeafond. Jag vet faktiskt inte. Återigen, när det gäller globalfonderna, det är så hugget som stucket. Hur jag väljer mellan dem är att jag väljer inte vad jag tror kommer ge bäst avkastning, utan jag väljer oftast: vad är bredast? Vad har lägst avgift?

Länsförsäkringar då och nu

Jan: Och sen, det jag ogillar med Länsförsäkringar är att Länsförsäkringar från, nu blir det nördigt, men Länsförsäkringar från 2016, som vi började investera i, inte är samma fond som Länsförsäkringar 2025. Där är liksom en annan inriktning. Det är fortfarande en global indexfond, men där är en annan hållbarhetsinriktning, en annan typ av bolag.

Jan: Det var samma sak som Perja 72 kommenterade när jag sa Avanza Global, då sa jag att den gick från 1 000 bolag till 700, och det stämde inte, utan den gick från 1 400 bolag till 800. Kommer ni ihåg att vi pratade om det där, när förvaltare får feeling? Och det är det jag ogillar. Så jag väljer ju hellre, jag gillade ju Avanza Global bättre med 1 400 bolag än Avanza Global med 800 bolag.

Jan: Är det någonting du vill lägga till där, Oliver?

Oliver: Nej, men det är ju det tråkiga. Det är som jag brukar säga, bra sparande ska vara som att se färg torka.

Bra sparande ska vara som att se färg torka. Och det är ofta inte det man vill ha.

Globalfond med belåning och tråkigt sparande

Oliver: Det var som jag såg en kommentar på Instagram på det här inlägget om de bästa fonderna 2025. Det var någon, en rolig kommentar att läsa, som uppskattade speciellt de här överkurstipsen, att man kunde ha en globalfond med belåning. Instinktivt tänker jag: ja, men det var ju kul, man kanske borde ge fler sådana tips. Men samtidigt är det så, likt det här exemplet med Jonas på Opti, förmodligen borde han inte bry sig om det. Han borde kanske bara öka sitt månadssparande. Men det är ju inte det svaret man vill ha, för det är inte lika coolt och fräckt.

Oliver: Men det är väl det jag upplever är återkommande här. Sparar du i en global indexfond, så har du gjort mycket mer rätt än de flesta andra. Du borde bara fortsätta med det. Gör något annat som du tycker är kul.

Jan: Nej, men det är det som är så himla klurigt med slump. Så jag tänker, kan inte ni läsa här, ni har varsin kommentar som är relaterad till det.

Atalitans invändning: tur eller skicklighet?

Caroline: Så Atalitan skriver här: "Motsägelsefullt. Ni hävdar ju att aktiva fonder kan slå index vissa år, men inte över tid. Enligt det resonemanget borde det ju indikera att det inte handlar om tur. Ni redogör ju för att om det berodde på tur skulle resultatet bli bra över tid och inte enskilda år. Det skulle också tala för egen förvaltning i stället för indexfonder. Bli bra på investeringar och få bra resultat tillsammans med tur över tid."

Jan: Nu är jag inte riktigt med på hur Atalitan tänker här, det här hade varit en jättespännande diskussion. Men jag tänker så här, att det är några faktorer som gör det här med tur och slump klurigt. Och för det första är det så att vissa perioder kan hela marknaden gå upp.

Jan: Så till exempel, även om du, nu kan jag säga fel på tidsperioderna för jag har inte kollat upp det, men säg att du var en superskicklig investerare 2000 till 2010, och du slog index och fick kanske 10 procent avkastning. Medan om du var en kass investerare på 80-talet och börsen gick kanske 20 procent upp, så fick du kanske 15, 16, 17 procent.

Branscher, fel bolag och skev fördelning

Jan: Men för det första, hur går hela marknaden? Det andra man behöver titta på är hur går då specifika branscher? För vi hade till exempel en period av ny teknik som gick jättebra, och där finns ju klassiska fonder, som ny teknik-fonder, som startade under den perioden precis när det hade gått bra. Så där är ju en faktor, och då vill man många gånger gärna tro att det handlar om ens egen skicklighet, när det egentligen handlar om att hela branschen gick upp.

Jan: Det är därför många, nu vet jag inte hur det har gått för TIN Ny Teknik de senaste åren, men jag vet att de har haft det ganska kämpigt. Inte för att jag tror att de plötsligt har blivit mycket sämre, utan för att den delen av marknaden har omvärderats.

Jan: Sen är den andra faktorn att du kan ha rätt om till exempel AI, som är jättestort nu, men du investerar i fel bolag inom AI, så då missar du uppgången, för att det var ett annat bolag som fick ordern eller fick genomslaget. Och det här hänger också ihop med att det är ett fåtal bolag som står för hela uppgången.

Jan: Det är en sån här skev fördelning, att majoriteten av alla aktier har en sämre avkastning än vad index har i snitt, på grund av att det är ett fåtal aktier som går jättebra och drar upp snittet. Och det är de som är svåra att välja.

TSGG9DK kommer till motsatt slutsats

Jan: Och tittar man, aktier gick bra 2024, och skulle man lista det, så påstår jag att de tio översta bolagen har man aldrig ens hört talas om. Så att jag tror att många... Här var en kommentar som också var så här: nej, men jag håller inte med dig, det räcker ju med att välja de fyra bästa. Hade du inte någon sån kommentar där, Caroline?

Caroline: Jag har någon här från TSGG9DK. "Jan, i ditt resonemang, 14 minuter och en minut framåt, så kommer jag till motsatt slutsats. Jag tänker att det då borde vara bättre att äga bara de aktier som står för uppgången och inte alla de andra som tynger ner. Det är min huvudsakliga faktor mot indexfonder. Plus att man inte lärt sig något om aktier med det. Men det såg jag att ni kommer till senare."

Jan: Och jag håller helt med. Om man visste vilka de här fåtal aktierna som står för hela uppgången var i förväg, då är det självklart bättre att bara äga dem. Men jag påstår ju att det är omöjligt att träffa dem i förväg. Och visst, man kan träffa dem en gång, men då är vi tillbaka på det som du sa: jag vill ju vara i ett universum där jag lyckas 990 av tusen gånger. Inte där jag hade tur ett enskilt år.

Det är lätt att vara klok i efterhand

Jan: Jag vet inte, Oliver, vill du...

Oliver: Jag känner att jag behöver läsa, eller jag vill ha bättre argument för det här. Det här sista, så tänker jag att det är väl väldigt lätt att tänka så, men det är ju så otroligt svårt att lyckas med det. Det gäller alla delar av livet. Det är så lätt att kolla på historik och säga att det var klart att andra världskriget skulle startas på grund av det här och det här. Men det är först i efterhand, när man har resultatet. Det är så lätt att säga "ägg Apple, ägg Amazon" och så vidare. Eller "Tyskland kommer att invadera Polen". Man sitter ju på den höga tronen av att kunna se tillbaka. Och alla de alternativa utfallen är ju inte där.

Oliver: Medan vi nu, när vi står här, till exempel i början av januari 2025, så har vi ju hundra sätt hur börsen kan gå det här året. Men när vi kommer sitta här i slutet av december, så kommer alla de hundra sätten vara borta och vi kommer ha facit bara kring ett enda. Och då kommer vi säga: det var ju klart det skulle bli så här. Det kunde ju alla förstå att börsen skulle backa, det var dags för en korrigering. Eller så kommer man säga: gud, vad bra börsen gick även i år.

Osäkerheten är det vi får betalt för

Oliver: Och det är återigen den här osäkerheten. Att vi inte vet, det är ju det vi får betalt för. Hade det varit säkert, så hade vi ju inte tagit någon risk, och då hade vi inte fått betalt för den.

Osäkerheten är det vi får betalt för. Hade det varit säkert hade vi inte tagit någon risk, och då inte fått betalt.

Caroline: Men det som stör mig är att du sa att de bolagen som drar upp index är sådana som vi inte ens har hört talas om. Det hade varit en annan sak om det hade varit Google, Apple, Amazon, Netflix, vilka det nu är. Då hade jag bara köpt dem, år efter år.

Jan: Historiskt har det varit så de senaste åren. Men det finns ju gigantiska bolag, som du tog upp, Jan. Flyg, till exempel.

Oliver: Det är ju ingen som vill äga flygbolag längre.

Jan: Nej, absolut inte. Och sen var det ju tåg på 1800-talet, och Yahoo var ju jättestort då, vid 2000.

Oliver: Ja, precis. De fick väl något bud på sig, tror jag, av Google. Men då skulle ju alla äga det, och det har ju inte varit så kul.

Avanzas tio bästa aktier 2024

Jan: Men låt oss ta, nu har jag medan ni pratar tagit fram min telefon. Och så tar vi de aktier som har gått bäst på Avanza. Vi tar de tio bästa nu. Utveckling ett år. Det här är från 7 januari 2024 fram till nu. Vill ni gissa något bolag?

Caroline: Ja, men jag tänker... Amazon, tror jag.

Jan: Vi kan ta så här, den första vinnaren. Vad tror ni att den aktien som har gått bäst under 2024, eller senaste året, är?

Oliver: Är det Nvidia?

Jan: Det är något amerikanskt medtechbolag.

Caroline: Du är inte ens i rätt land.

Jan: Och inte ens i rätt bransch. Det vet jag i och för sig inte, om det är ett medtechbolag.

Caroline: Men är det inte något med teknologi, kiselchip och sånt?

Jan: Alltså ni är så jäkla roliga, jag vet inte vad jag ska säga om det. Det står inte ens en beskrivning om vad det är för bolag. Nej, det är ett kanadensiskt bolag. Spacman Equities Group Incorporated, 9 875 procent upp.

Caroline: Vad gör de för någonting?

Jan: Nej, jag vet inte. Spacman Equities Group. Det står inte vad det är på Avanza.

Listan med okända kanadensiska bolag

Jan: Nästa bolag. Tablas Venture Corp, 5 700 procent upp. På de här sju dagarna 2025 har den gått 70 procent upp. Quantum eMotion Inc, kanadensiskt bolag, 3 400 procent upp. Additon Resources Corporation, 3 200 procent upp. Första amerikanska bolaget kommer på femte plats, Gene DX, 3 200 procent upp.

Jan: Alltså, jag lovar, jag bläddrar ner, jag känner inte igen ett enda. Paladin AI.

Caroline: Det låter läskigt.

Jan: Det här är de 20 toppbolagen. Om vi ska ta, vi tar ett filter här, så tar vi bara Sverige. Ska ni gissa vilka av Sveriges 1 035?

Caroline: Jag inser ju hur dum i huvudet jag är som tror att Amazon är den bästa.

Jan: Aion Group, 75 procent upp. O-Dash Group, 643 procent upp. Eon Group har också dessutom gått upp 28 procent i år, på sju dagar. Precise Biometrics, 408 procent upp på ett år.

Caroline: Just Precise Biometrics var faktiskt det enda jag kände igen.

Oliver: Jag känner också igen det.

Precise Biometrics över tid

Jan: Det roliga är att jag vill veta hur Precise Biometrics har gått de senaste fem åren. Sådär. Minus 66 procent. Vi tar sedan start 2000. Hur har Precise Biometrics, som alltså är vinnaraktien, en av de mest kända vinnaraktierna förra året med över 400 procents avkastning, gått på 20 år?

Caroline: Är det minus 97?

Jan: Hur fan visste du det? Minus 96,3 procent. Det är det som är det roliga. Man kommer inte med i någon lista över sämsta aktierna det senaste decenniet, det är ingen som vill läsa det, men den kommer ju med på bästa aktierna.

Caroline: Vad har hänt i det bolaget? Man kan säkert se aktiens ägartrend.

Jan: Ja, ja. Vi kan ta fram Precise Biometrics. Cybersäkerhet och biometri.

Oliver: Vilken?

Jan: Precise Biometrics. Men här kan man se, naturligtvis, 15 000 ägare hos Avanza. Men om du klickar där på ägarna, så kan du väl se en graf också?

Caroline: Ja, ja, såklart.

Jan: Sky high nu. Nu är den poppis för att den har gått super.

När började ökningen?

Caroline: När började det gå upp?

Jan: Det ökade som mest i april 2024. Då började ökningen.

Caroline: Då måste vi kolla, när började ökningen?

Jan: Precis. Exakt. Där började den gå upp. Spännande.

Jan: Så grejen är så här, det är ju de här aktierna som är roliga att äga. På det sättet att, åh, titta, det går upp, jag tjänar pengar. Det går ner. Man kan följa det, det börjar pratas om det. Majoriteten av ägarna här har tillkommit. Men det är ju inte det som kommer göra dig rik över tid. För på en 20-årsperiod har du förlorat 97 procent av pengarna.

Jan: Och det här är egentligen en demonstration av, tyvärr, vad jag tror många har i sin process. Och då bör man ju ändå kunna komma fram till att det kanske inte är så genomtänkt.

Caroline: Ja, precis. Bra.

Köp Investor, säger lyssnarna

Jan: Sen var det många som gillade det här med Investor. "Köp Investor. Noll procent avgift. Man får alltid utdelning. Investor har slagit index nästan oavsett vilken tidsperiod du väljer. Nej tack, indexfonder är inte det bästa."

Jan: Men där är jag ju så här, det här ska jag vara helt ärlig med. Jag tycker att investmentbolag, det här har vi tagit upp i separata avsnitt, investmentbolag är det jag har svårast att argumentera mot. Om jag inte fick investera i indexfonder, hade jag investerat i investmentbolag. Investmentbolag är ju delvis små indexfonder, de äger ju en massa andra bolag.

Jan: Men jag sålde ju allting för typ två år sedan, alla våra investmentbolag som vi hade haft jättelänge. För jag har fortfarande inte fått någon bra förklaring, och jag hittar inte någon bra förklaring till mig själv, till processen. Vad är det som talar för att Investor skulle gå bättre än index de kommande åren?

Oliver: Ja, det har gjort det historiskt. Går inte att argumentera mot.

Jan: Det är ju också Investor som är anledningen till att Spiltan Aktiefond Investmentbolag har gått superbra, eftersom typ halva den fonden är Investor.

Investmentbolag utomlands och i Sverige

Oliver: Och när jag tittar på investmentbolag utomlands, går de inte supermycket bättre än index heller.

Jan: Men är det inte ett svenskt fenomen lite grann?

Oliver: Ja, delvis. Men även andra svenska investmentbolag. Vi hade ju Ratos för 20 år sedan, det har inte gått fantastiskt. Kinnevik upplever jag har kämpat ganska mycket på sistone, et cetera.

Jan: Så att, ja. Som du sa innan, jag tyckte det var en så bra kommentar du sa, Oliver. Du sa, när jag läser, man kan göra värre val, Länsförsäkringar USA. Man kan göra sämre val än Investor.

Caroline: Men Investor ägs av Wallenbergstiftelsen. Och de äger ju väl också en hel del i vårt samhälle.

Jan: Absolut.

Caroline: Och det är inte samma sak med de andra investmentbolagen, väl?

Jan: Det beror på vilket det är, men där är ju Industrivärden och Lundbergföretagen. De är lite korsägande. De äger också många kända svenska bolag. Latour också, till exempel. Sen finns det mindre investmentbolag som känns som att de ibland åker räkmacka på hur hajpade investmentbolag är.

Investmentbolag är klurigt

Oliver: Jag tycker också att investmentbolag är jätteklurigt. Och det har gått extremt bra, speciellt i Sverige. Men nej, jag är väl inte alltför för att satsa på investmentbolag heller. För det finns ju Ratos. Det är så här bara: ja, men har du inget bättre? Men det är fortfarande ett bolag som är mitt framför ögonen. Och du vill ju inte ha det bolaget bara i portföljen, om du sen ska köpa hus. Det handlar också om att ge sig själv de bästa oddsen.

Oliver: Sen också, om man går in på Lysa och kollar svenska innehav, vilket är ett av de största? Ja, men det är Investor.

Caroline: Kommer det börja gå dåligt för Investor om ett tag?

Oliver: Ja, men då kommer det ju fasas ut. Det utgör en mindre del av andelen. Samma som alla andra typer av svenska fonder. Det är ju därför vi också gillar indexfonder. Du blir av med det dåliga, och så kommer det in mer av det nya. Ur ett perspektiv av att ge sig själv bättre odds, så skulle jag säga, bara köp mer indexfonder.

Om Investor verkligen var så duktiga

Jan: Nej, men det är därför vi kommer in på det. Vet du vad, vi måste göra ett avsnitt med André. För det som också skaver för mig med Investor, eller med investmentbolag, är så här: om de nu skulle vara så himla duktiga, då borde ju det vara inprisat. Då borde ju aktiekursen redan återspegla det här. Det är ju inte som att man bara kan köpa Investor så kommer det gå bättre än index. För då borde ju...

Jan: Vad är det som händer när det blir inprisat? Aktierna blir dyrare.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Om förväntningarna ökar, då ökar ju priset på aktien, och då sjunker ju avkastningen. Men det får vara en sån här fråga till André, det finns ju mycket att prata om.

Oliver: Det är ju delar av att de har onoterade innehav. Tar man in onoterade innehav i en noterad miljö, så får du ju ofta en multipelexpansion som inte är förklarlig. Det är svårt att inprisa.

Jan: Ja, men där kan jag också argumentera, det fanns ju ett bolag som hette Storskogen som hade det här som affärsidé, som också skulle vara mer eller mindre ett investmentbolag. Det har ju gått skitdåligt för dem.

Storskogen och rationaliseringar i efterhand

Oliver: Pratar man inte om att de hade väldigt många bolag, att det var därför?

Jan: Ja, de hade många bolag. Sen kan det vara att de hade finansieringsproblem och att räntan ökade och då funkade inte affärsmodellen, och det var för aggressiv tillväxt. Alltså, grejen är att storyn kan du alltid hitta på i efterhand. När du har verkligheten, så kan du alltid hitta på en rationaliseringsmodell. Där finns ju också någon studie som är så här, att även i efterhand kan man inte förklara alla händelser på börsen.

Jan: Så jag tror att problemet i diskussionen många gånger är: vad är ens referensram? Och jag upplever ibland att min referensram är längre, för nu har jag snart investerat i 30 år. Din referensram är också väldigt stor. Du är med i Unga Aktiesparare, du tycker det här är roligt, du har påläst kring det och du har varit i diskussionen. Så du vet till exempel vad Ratos är, eller att Ratos gick dåligt.

Jan: Det är jättemånga som äger Investor som inte har en aning om att det fanns ett liknande bolag som var ännu mer populärt än vad Investor var. Det var bara det att det var 20 år sedan. På liknande sätt. Så nej, jag tycker, men återigen, det finns sämre aktier man kan äga än Investor.

En bok om Investor och avgiften

Jan: Det finns ju en bok om Investor, jag vet inte vad den heter, men det är Marcus Fridell som har skrivit den. Du har säkert läst den.

Oliver: Nej, den har jag faktiskt missat.

Jan: Tobias Schildfat skrev "Vägen till din första miljon" som handlade om Investor, men det var ju typ 2006.

Oliver: Ja, men då är den här lite nyare. Han har blivit lite så här investmentbolagsexpert. Så det är många historiska, intressanta perspektiv på det. Men det är svårt.

Jan: Men ska vi bjuda in honom till ett Patreon-avsnitt?

Oliver: Ja, det hade ju absolut varit intressant. Jag tror ändå att det är en hel del som känner till honom.

Jan: Ja, men kan du inte göra det? Så får det vara en Patreon-perk. För Investor har ju inte noll i avgift heller. De har ju en förvaltningsavgift. Den är inte hög, men de sitter ju några stycken på ett kontor i Stockholm.

Oliver: Det är hög i förhållande till hur mycket de äger.

Jan: Men man blir ju inte fattig av att jobba på Investor eller EQT, om man ska vara utmanande. Det är ännu en sån myt som folk skriver i kommentarerna, att de inte har någon avgift.

Brist på process bakom valen

Caroline: Nej, det är ju faktiskt inte så.

Oliver: Ännu en gång tycker jag att det visar brist på en process. Även om man köper Investor, och man kan göra mycket sämre val, så har man ju fortfarande kanske inte, i min mening, kunskapen bakom som gör att man kan sitta tryggt i båten om det skulle börja skaka.

Jan: Ja, men precis. Jag tänker, det ska bli jättespännande. Jag har massor av åsikter i frågan. Dessutom känner jag att jag borde vara lite mer påläst. Men det får vara till nästa gång.

Caroline: Snyggt! Är det någonting mer? Någon kommentar som du hade, Oliver?

Oliver: Jag kan ta en Patreon-kommentar längre tillbaka, från Andy, som var på avsnitt 314 om Sparfällan. Han upplevde ofta ångest när han handlade. Även fast, vad jag tror, han har det rätt så bra ekonomiskt ställt. Så det var liksom frågan: hur tänker ni inför köp av en ny höstjacka, när den gamla är åtta år gammal och ni vet att ni kanske borde byta ut den, men det tar ändå emot i det ekonomiska hjärtat?

Att slå ut kostnaden per användning

Jan: Ja. Hur tänker vi, Caroline?

Caroline: Alltså när jag köper kläder så är det så här, det ska vara 100 procent perfekt och bra, och jag ska känna att jag kan ha det skitlänge. Så åtta år är inte så lång tid för mig, tyvärr.

Jan: Jag gillar också att slå ut grejer över tid. Och att räkna i användning. Det är ju därför jag hatar att köpa Lego.

Caroline: Hatar du att köpa Lego?

Jan: Jag hatar att köpa Lego. Av två anledningar.

Caroline: För att du tänker att det används en gång, byggs ihop, och sen är det inget mer med det?

Jan: För det första har jag jobbat ett tag som managementkonsult, och då hade vi rätt många plastföretag som kunder. Jag kan säga så här, det är inte jättedyrt att spruta fram de här klossarna till en Lego-grej. Det kostar inte många kronor, knappt en krona skulle jag säga.

Caroline: Så det är det du menar.

Jan: Nummer två är just det, man bygger det på en timme. Sen händer det ingenting mer med det. Och sen hamnar det i en låda någonstans och plockas sönder. Och då kostar ju ändå Lego flera hundra spänn. Så min betalning per användningstimme är skitlåg.

iPad och datorspel som bra köp

Jan: Däremot har jag väldigt lätt att köpa datorspel, eller köpa...

Caroline: Alltså att du tycker det är lätt att köpa datorspel?

Jan: Eller en iPad. Kommer du ihåg att vi köpte en iPad till Elsa? Vad kostar en iPad, 5 000 spänn? Jag kollade nu, den är från 2018, den har alltså gått sex år, och hon använder den mycket. I timmar per dag har den använts. Och då är det så här, utslaget per använd timme är det inte många kronor.

Caroline: Nej.

Jan: Så det är så jag tänker.

Caroline: Så jag är väl också i ditt läger. Hellre köpa kvalitet, köpa det dyrare, ha det länge, ha någonting som kan repareras, än att det är slit och släng. Ja, alltså jag tycker det är så deprimerande med kläder som är dålig kvalitet. Det är så deppigt. Man tvättar det en gång, och sen bara, ja, där försvann passformen. Men nu var det inte det vi skulle prata om.

Jan: Jo, men jag tycker det är ett svar på frågan. För jag köpte ju en Fjällräven för 6 000 kronor, en sån här parka. Jag har ju haft den i 10 år nu. Och då är den utslagen 600 spänn per år. Det är inte många, så det är knappt 100 kronor per använd månad, 3 kronor per dag. Är det värt 3 kronor per dag? Ja, absolut.

Olivers råd till Andy

Jan: Vad tänker du, Oliver? Vad skulle du ge för råd till Andy?

Oliver: Nej, men jag kan förstå att det smärtar. Men som du säger, jag gillar att se det ur ett längre perspektiv. Jag brukar också vara lite mer så, ja, det behöver göras. Man vet ändå innerst inne att det är dags nu. Och kvalitet brukar ju gynna, det brukar löna sig över tid.

Jan: Det brukar det. Och sen ska jag säga så också, det är bra att hålla stilen. För det glädjer också andra som ser en, inte bara en själv.

Caroline: Ja, man mår bra.

Jan: Jag tänker så här, har ni fler frågor på Patreon, skriv, så gör vi fler sådana här avsnitt. Och vet du vad jag tänker, nästa gång vi ska göra ett sånt här Patreon-avsnitt, då tror jag till och med att vi kan göra det live live, så vi kan ta in frågor under tiden. Om ni på Patreon tycker det är kul, eller ni kan lyssna med, så får vi ha en dator här med Patreon i.

Caroline: Absolut. Och det har ju säkert varit en del frågor vi inte tagit nu, men vi gör vårt bästa.

Tack och kommande gäster

Jan: Det kommer. Så ett fantastiskt stort tack för att du hänger på Patreon. Och jag tänker att vi ses väl i chatten, vi ses i kommentarsfälten, vi ses i utskicken. Kanske vi behöver planera in någon sån här fika tillsammans, ett live-event för 2025. Det har vi inte gjort.

Caroline: Det har vi på gång. Vi har ju, beroende på när det här släpps, men det är ju med André, som vi nämnt någon gång.

Jan: Precis. Den 15 januari. Och sen vet jag också att det har kommit önskemål om att Eric Strand ska komma tillbaka. Vi tänkte prata om råvaror, vet jag också, och det har varit frågor kring det. Sen om vi kan få, vad hette han? Marcus. Pinsamt att jag inte kan. Och sen kan vi säkert hitta några gäster till.

Jan: Så, är det någon gäst, om du tänker att det här hade varit roligt för Patreon, så provar vi tillsammans. Jag ser hur mycket Patreon är samskapande. Det är ju för oss att göra tillsammans.

Caroline: Snyggt!

Jan: Ett fantastiskt stort tack för idag. Och vi ses!