Fler än 5 av 10 aktier
ger en negativ totalavkastning

Den vanligaste totalavkastningen för en aktie är -100% (Bessembinder, 2018)

Hendrik Bessembinder analyserade 25,967 amerikanska aktier från 1926-2016 och fann att majoriteten av dem inte ens var bättre än räntor. Endast 42.6% av alla aktier hade positiv avkastning över sin livstid jämfört med statspapper. De bästa 4% av bolagen skapade all nettoförmögenhet på börsen – resten gav samma avkastning som statsobligationer. Mer än hälften av aktierna gav negativ totalavkastning. Det vanligaste utfallet för en aktie var en förlust på 100%.

Do Stocks Outperform Treasury bills?
Bessembinder, Hendrik (Hank), Do Stocks Outperform Treasury Bills? (May 28, 2018). Journal of Financial Economics (JFE), Forthcoming, Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=2900447 or http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2900447

Innehållsförteckning

Denna sida uppdaterades 3 månader sedan (2025-07-31) av Jan Bolmeson.

Sammanfattning och guldkorn

Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.

Sammanfattning

Forskaren Hendrik Bessembinder genomförde den mest omfattande studien någonsin av enskilda aktiers prestationer genom att analysera 25.967 amerikanska aktier från 1926 till 2016. Resultaten utmanar grundläggande antaganden om aktieinvesteringar.

Studien visar att mindre än hälften (42.6%) av alla aktier överhuvudtaget slog avkastningen på statsobligationer (amerikanska T-Bills) över sin livstid. Mer anmärkningsvärt är att de 1.092 bäst presterande aktierna – endast 4.3% av alla bolag – kollektivt svarade för hela nettotillväxten på den amerikanska börsen sedan 1926. De övriga 96% av bolagen gav tillsammans samma avkastning som om pengarna istället placerats i statsobligationer.

Denna extrema koncentration förklaras av den positiva skevheten i aktieavkastningar. Medan de flesta aktier presterar måttligt eller dåligt, kompenserar ett fåtal extremt framgångsrika aktier för alla andra. Exempelvis står de fem mest värdegenerande bolagen (Exxon Mobil, Apple, Microsoft, General Electric och IBM) för 10% av all värdegenerering.

Resultaten understryker vikten av bred diversifiering. Bootstrap-simuleringar visar att en strategi med endast en aktie underpresterade marknaden i 96% av fallen över 90-årsperioden. Portföljer med färre än 25-50 aktier riskerar att missa de få vinnarna som driver marknadens utveckling.

Vanliga frågor

Hur kan det vara så att de flesta aktier inte slår statsobligationer?
Vad innebär det att bara 4% av bolagen skapar all börsutveckling?
Hur säker är denna forskning?
Varför misslyckas aktiva fondförvaltare enligt denna studie?
Vad betyder detta för min investeringsstrategi?
Gäller resultaten även för svenska eller andra marknader?

Hittar du inte din fråga ovan? Se alla frågor här, eller ställ den i forumet.

Konkreta saker du kan göra nu

Kunskap, tips och råd är meningslösa om man inte omsätter dem i praktiken. Här får du ett par konkreta förslag som du kan göra antingen redan nu eller på lite sikt.

Sluta försöka hitta nästa Apple - satsa på hela marknaden

omedelbart

Communityns kommentarer

Nedan följer 4 av totalt 18 kommentarer. Notera att kommentarer i forumet inte kvalitetssäkras av oss på samma sätt som all annan text på denna sida. För att följa hela diskussionen, skriva en egen kommentar eller ställa en fråga, gå till forumet. Vi ses där! 🙂

  1. User avatar

    Oj, verkligen! Den här studien visar hur lätt det är att trampa fel i stock picking.

    Ska spara den här i bakfickan till nästa diskussion med någon som vill bygga en koncentrerad portfölj av en handfull aktier.

  2. User avatar

    Sorry, @Anonym hade otur när jag tänkte. :man_facepalming:

  3. User avatar

    Tack - bokför denna kunskap på kontot “4%-regeln”

  4. User avatar

    Roligt om man kidnappade det ämnet med att alltid referera till den här studien när 4%-regeln kommer på tal.

  5. User avatar

    Jag antar att den övergripande slutsatsen här är att den här typen av period vi haft nyligen när börsen bara går upp och upp och mera upp inte är något normalläge, sett över en längre tidsperiod. Det har förekommit högre räntor, mer inflation, mer skatter och andra saker som inneburit att börsen under långa perioder inte alls varit det självklara valet. Sedan har det förstås funnits bra perioder också men det är knappast så att vi nu nått historiens slut med nollränta och evig tillväxt.

Stöd RikaTillsammans

RikaTillsammans finns tack vare dig – vi ägs inte av någon bank, tar inte emot presstöd, säljer inte rådgivning och vill inte förvalta dina pengar. Det gör oss fria, men också helt beroende av dig och vår community.

Om du gillar det vi gör får du gärna supporta oss – genom att bli månadssupporter, swisha ett valfritt belopp eller bjuda oss på en digital kaffe.

Som tack får du tillgång till extramaterial, bonusavsnitt, verktyg och inbjudningar. Tillsammans blir vi både klokare och rikare. Läs mer.

Tack för att du hejar på oss!
Jan & Caroline

Bli supporter

Från 49 kr/månad

Eller stöd oss via...

Swish (123 463 53 22) BuyMeACoffee

Tillsammans blir vi både klokare och rikare dag för dag. Tack på förhand!
Jan & Caroline

Senaste nytt på RikaTillsammans

Jan och Caroline Bolmeson32

Ska jag dela upp bolånet - ja eller nej?

Korta svaret: Generellt sett är svaret nej.

Event: gör ett eget årsbokslut för 202527

Event: gör ett eget årsbokslut för 2025

6 januari 2026: digital Livsplansträff för dig som är supporter.

Snittavkastning per månad på börsen35

Snittavkastning per månad på börsen

Inget att lägga vikt vid men ändå ganska roligt. Amerikanska börsen sedan 1950.

De nya 3:12-reglerna: en genomgång med skattejuristen Anders Fridlund39
#439
1 tim 14 min

De nya 3:12-reglerna

En genomgång med skattejuristen Anders Fridlund.