100% aktier hela livet? Ja, säger forskningen!
Räntor kan vara farligare än aktier på lång sikt (Anarkulova, Cederburg & O'Doherty, 2025)

Trappa ned aktierna när du blir äldre och blanda alltid aktier med räntor. Så lyder två av de vanligaste pensionsråden, inbyggda i allt från AP7 Såfa till bankernas livscykelfonder. En uppmärksammad studie av Aizhan Anarkulova, Scott Cederburg och Michael O'Doherty ifrågasätter båda.
Forskarna simulerade 1 000 000 livsförlopp på verklig avkastning från 39 utvecklade länder 1890–2023. Den bästa strategin i modellen var nästan 100 procent aktier genom hela livet: ungefär en tredjedel på hemmamarknaden och två tredjedelar internationellt, i princip utan räntor.
Det låter som ett recept på magont, och delvis är det just det. Men studiens poäng är mer nyanserad än rubriken, och den förtjänar att läsas med både nyfikenhet och brasklappar.
Viktig info: Denna sida berör en eller flera olika typer av investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.
Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.
Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-07-07. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.
Innehållsförteckning
- Sammanfattning, guldkorn och citat (10 st)
- Poängen är global aktiespridning, inte maximal risk
- Räntor såg tryggare ut än de var
- En måldatumsfond krävde 63 procent mer sparande
- Det här är en simulering, inte ett facit
- Strategin kräver att du sitter still genom stora fall
- Läs vidare
- Vanliga frågor (5 st)
- Communityns tankar, tips och inspel
- Relaterade sidor och annat kul
- Senaste nytt på RikaTillsammans
Denna sida uppdaterades 5 dagar sedan (2026-07-07) av Jan Bolmeson.
Sammanfattning och guldkorn
Det viktigaste att veta. Swipa för att se fler.
Poängen är global spridning
Den optimala strategin i simuleringen var ungefär en tredjedel inhemska och två tredjedelar internationella aktier, i princip utan räntor. För svenska sparare pekar det mer mot en bred globalfond än en hemmatung portfölj. Läs mer.
Data från 39 länder 1890–2023
Analysen bygger på avkastning från 39 utvecklade länder 1890–2023 och 1 000 000 simulerade livsförlopp. Det gör den betydligt bredare än en backtest på enbart USA-data. Läs mer.
Räntor var svaga
Obligationer gav 0,95 procent real årsavkastning mot 7,03 procent för internationella aktier i datamaterialet. Den långsiktiga tryggheten var alltså mindre än den såg ut. Läs mer.
Inflation är risken
Obligationer var starkt negativt korrelerade med inflation på 30 års sikt, −0,78, medan internationella aktier låg i princip neutralt. Trygghet handlar också om att köpkraften håller. Läs mer.
63 % mer sparande
En måldatumsfond krävde 16,27 procent i sparkvot mot 10,00 procent för den optimala strategin, för samma pensionsnytta. Det är 6,27 procentenheter mer, eller 63 procent relativt sett. Läs mer.
60/40 var dyrast
Den balanserade 60/40-portföljen krävde 19,44 procent i sparkvot för samma nytta, nästan dubbelt mot den optimala strategin. Traditionell trygghet blev dyr i modellen. Läs mer.
Lägre risk att pengarna tar slut
Med 4 %-regeln tog pengarna slut i 6,7 procent av simuleringarna för den optimala strategin, mot 19,7 procent för måldatumsfonden. Den höga aktieandelen sänkte alltså risken i uttagsfasen i modellen. Läs mer.
En simulering, inte ett facit
Studien är ett working paper som simulerar på historisk avkastning, inte en prognos, och slutsatsen hänger på metodvalen. Kritiker som Cliff Asness och Karsten Jeske har invändningar som författarna bemöter men inte avfärdar helt. Läs mer.
55 % nedgång i snitt
Den optimala strategin hade i genomsnitt 55 procent maxnedgång under yrkesåren, och i de värsta utfallen 77 procent eller mer. En människa måste klara det för att strategin ska fungera. Läs mer.
Ditt beteende avgör
En simulering säljer inte i panik, men en sparare kan göra det. Den bästa portföljen är den du faktiskt kan hålla fast vid när det faller. Läs mer.
"2 600 års data från 39 länder stödjer nästan 100% aktier"
Poängen är global aktiespridning, inte maximal risk
Den viktigaste detaljen i resultatet är inte "aktier" utan spridningen. I modellen blev den bästa strategin ungefär en tredjedel inhemska aktier och två tredjedelar internationella, med i princip 0 procent räntor.
Att det är diversifieringen som bär resultatet syns i siffrorna. En portfölj med enbart inhemska aktier krävde 16,42 procent av inkomsten i sparande för samma pensionsnytta som den globala blandningen nådde med 10,00 procent, nästan lika illa som en klassisk 60/40-portfölj. Samtidigt var nyttan flack runt optimum: alla blandningar mellan 11/89 och 55/45 hemma/ute låg inom en halv procentenhets sparkvot från det bästa utfallet. Även när forskarna tog bort USA-data helt ur panelen stod all-aktie-slutsatsen kvar, då med 45 procent hemma och 55 procent internationellt.
Studien säger alltså inte "ta maximal risk". Den säger att internationell aktiespridning historiskt gav en bättre kombination av förmögenhet, uttag och risk att pengarna tog slut än både måldatumsfonder och 60/40-portföljer.
För svenska sparare blir den rimliga översättningen inte att ha en tredjedel svenska aktier. "Hemma" i studien är USA, världens största aktiemarknad, medan Sverige är omkring en procent av världsindex. Den rimligare tolkningen är att en bred global aktiefond ligger närmare studiens poäng än en hemmatung portfölj.
Räntor såg tryggare ut än de var
Studien är provocerande eftersom den ifrågasätter räntor som trygghet på riktigt lång sikt. I datamaterialet gav obligationer 0,95 procent real avkastning per år, mot 7,03 procent för internationella aktier.
Ännu viktigare är att obligationsrisken såg annorlunda ut på lång horisont än på kort. En obligation kan dämpa svängningar från månad till månad, men över 30 år blev inflationen den centrala risken. Obligationernas varians per år steg till 2,3 gånger ettårsvariansen på 30 års horisont, medan de internationella aktiernas sjönk till 0,75 gånger. Obligationer var dessutom starkt negativt korrelerade med inflation på lång sikt, −0,78, medan internationella aktier låg i princip neutralt.
Det betyder inte att räntor är fel för alla. Har du kort horisont, kända utgifter eller svårt att hantera stora fall kan räntor fortfarande fylla en viktig funktion. Men resultatet utmanar idén att räntor automatiskt gör en pensionsportfölj säkrare bara för att du blir äldre.
Min reflektion: trygghet är inte alltid samma sak som låga svängningar i år. Ibland är trygghet att köpkraften håller i 30–50 år.
En måldatumsfond krävde 63 procent mer sparande
I studien behövde en sparare i en måldatumsfond, alltså en fond som automatiskt trappar ned aktieandelen mot pensionen, sätta av 16,27 procent av inkomsten för att nå samma förväntade pensionsnytta som den optimala strategin nådde med 10,00 procent. Det är 6,27 procentenheter mer i sparkvot, eller 63 procent mer relativt sett. Den balanserade 60/40-portföljen krävde 19,44 procent, nästan dubbelt så mycket.
| Strategi | Sparkvot för samma nytta |
|---|---|
| Optimal global aktiestrategi | 10,00 % |
| Måldatumsfond | 16,27 % |
| Balanserad 60/40 | 19,44 % |
Skillnaden syntes också i uttagsfasen. Med 4 %-regeln tog pengarna slut före döden i 6,7 procent av simuleringarna för den optimala strategin, mot 16,9 procent för den balanserade portföljen och 19,7 procent för måldatumsfonden.
Det här är kanske studiens mest konkreta sätt att visa priset för en falsk trygghetskänsla: om nedtrappningen till räntor sänker den förväntade nyttan behöver den kompenseras med betydligt högre sparande.
Samtidigt ska vi vara försiktiga med översättningen. Studien modellerar ett amerikanskt par med amerikansk socialförsäkring och amerikanska pensionsprodukter. AP7 Såfa, det svenska premiepensionsförvalet, följer visserligen samma logik som studien kritiserar, med 100 procent aktiefond till 55 års ålder och därefter nedtrappning till ungefär en tredjedel aktier vid 75. Men Såfa har också hävstång på aktiedelen och en mycket låg avgift på 0,05 procent, vilket mildrar jämförelsen. Poängen är inte att varje svensk pensionsprodukt är fel, utan att den automatiska nedtrappningen förtjänar en ärlig genomlysning.
Det här är en simulering, inte ett facit
Studien är ett working paper, alltså ännu inte publicerad i en peer-review-granskad tidskrift, även om den belönats med ICPM:s forskningspris 2025 och presenterats på finansforskarkonferensen AFA. Den bygger dessutom helt på historisk avkastning. Att internationella aktier slog obligationer 1890–2023 är ingen garanti för framtiden.
Slutsatsen hänger också på metodval. Forskarna använder en block-bootstrap som bevarar långsiktiga samband i avkastningen; med den vanligare ansatsen, där avkastningar dras oberoende av varandra och bara ur USA-data, rekommenderar samma modell betydligt mer räntor. Kritiker har invändningar: Cliff Asness menar att en diversifierad portfölj med hävstång är en bättre väg än 100 procent aktier, och FIRE-analytikern Karsten Jeske har påpekat att 39 länder över 130 år ändå ger få oberoende 30-årsperioder, vilket kan överdriva aktiernas långsiktiga fördel. Författarna bemöter kritiken, bland annat med att Asness strategi enligt deras modell motsvarar en sparkvot på 19,14 procent, men invändningarna är inte avfärdade en gång för alla.
Rimliga antaganden, välbyggd simulering, stora datamängder. Men just det: antaganden och simulering, inte ett framåtblickande facit.
Strategin kräver att du sitter still genom stora fall
Studien får inte läsas som att 100 procent aktier är tryggt i vardaglig mening. Genomsnittlig maxnedgång under yrkesåren var 55 procent i den optimala strategin, och i de värsta 5 procenten av utfallen var fallet 77 procent eller mer.
Det är där många kalkyler går sönder. En simulering säljer inte i panik. En människa kan göra det. Säljer du efter en halvering är strategin inte längre strategin. Författarna lyfter själva beteenderisken som en öppen fråga.
För mig blir rådet därför tvådelat. Har du lång horisont, klarar stora nedgångar och äger brett globalt finns det starka argument för en hög aktieandel längre än de traditionella tumreglerna säger. Vet du med dig att du inte klarar fallet är en teoretiskt optimal portfölj fel portfölj för dig.
Det viktigaste är inte att se tuff ut i allokeringen, utan att äga något du faktiskt kan hålla fast vid när det känns som mest fel.
Få guldkornen direkt i din inkorg
Häng med 70 000+ andra prenumeranter som varje vecka får våra bästa tips, guldkorn och idéer om privatekonomi, sparande och investeringar — direkt i mejlen.
Läs vidare
- Modell för att investera genom hela livet – motpolen kring klassisk livscykelallokering.
- All historisk avkastning 1870–2015 – lång historik över avkastning.
- 4 %-regeln: andelen av din portfölj du kan ta ut – uttagsregeln studien relaterar till.
- 85 % nedgång i aktier är vanligt – brasklappen om stora fall.






















