Hem » Spara och investera » Var inte rädd för risken, omfamna den!

Var inte rädd för risken, omfamna den!

Risk är inträdesbiljetten vi betalar för att få pengarna att växa

Många tycker att risk är något läskigt; att risk är något man bör undvika. Extra jobbigt blir det med risker som gäller ens pengar man lagt tid och energi att tjäna in. Men efter ha investerat i snart 30 år tänker jag att risk behöver inte alls vara så läskigt som man tror. Tvärtom är risk något att omfamna. För med risk kommer alltid en möjlighet.

Inom ekonomi och sparande är risk är på sätt och vis inträdesbiljetten vi betalar för möjligheten att låta pengar arbeta och få dem att växa. Hanterar vi risken rätt har vi oddsen massivt på vår sida och kan sova gott om natten.

Det är min upplevelse att det finns många myter och missuppfattningar om risk, särskilt i relation till pengar. Därför har jag nedan sammanställt våra och communityns bästa tips och tankar kring risk och de möjligheter risk alltid medför.

Artikeln utgår från de finansiella riskerna vi alla har att förhålla oss till.

• Oförutsedda händelser i vardagsekonomin
• Att pengarna inte räcker till det liv man vill leva
• Inflation och att pengars köpkraft minskar över tid
• Risker associerade med våra valda investeringar
• Beteenderisker till följd av eget irrationellt beetende

Självklart behöver du ta hänsyn till dina förutsättningar och din specifika situation, men du behöver inte börja från noll. Vi är många som har tänkt på dessa frågor ganska mycket. Som vanligt gäller; ta det du gillar, ställ en fråga i forumet och skriv gärna en kommentar!

Börja i rätt ände: vad är farligast just nu?

Jag är en varm förespråkare för börja med det som ger mest effekt. En av de bästa frågorna i sammanhanget är min tolkning av Jonathan Stolzenbergs budskap i avsnitt XX:

Vad är farligast just nu? När du identifierat det, då prioriterar du tillräckligt med resurser tills det inte längre är farligast just nu.

Jonathan Stolzenberg, i avsnitt XXX

Från att ha sett väldigt många frågor och ekonomier i communityn skulle jag säga att för de flesta är svaret på ovan:

• Buffert för hantering oförutsedda händelser och omställningar
• Försäkringar för större saker / händelser man inte kan casha

Det är därför jag alltid tjatar om att börja med buffert. Bufferten är det första sparmålet och ska alltid finnas på plats innan man ens börjar överväga att investera. Buffert hjälper inte bara till att hantera oförutsedda händelser, ge möjlighet att avbryta situationer man inte vill vara i och hjälper till att sova gott om natten – den bidrar även, som du kommer att se, till att hantera risker kopplade till våra investeringar.

Händelser med låga sannolikheter men med stora, framförallt ekonomiska, konsekvenser är svåra att hantera med buffert och bör istället hanteras med försäkringar. Vi har andra artiklar på ämnet, men i korthet är några relevanta försäkringar hemförsäkring, olycksfall, bil- och barn samt om man har andra personer som man är ekonomiskt ansvarig för även livförsäkring (extra viktigt om det finns barn från tidigare förhållande).

Således är det min inbjudan att:

• Brainstorma tillsammans med din partner eller en vän utifrån frågan: vad är farligast just nu?
• Se över att din buffert är av lämplig storlek i förhållande till dina förutsättningar
• Jämför om ditt försäkringsbehov och dina försäkringar matchar

Om det känns klurigt, använd oss i forumet så hjälps vi åt.

Risk saknar en tydlig definition

Som @Jonathan.S skriver är en av de intressanta sakerna att veta kring risk är att det faktiskt inte finns någon bra, entydig eller objektiv definition av risk. När den internationella organisationen Society for Risk Analysis grundades 1980 var en av deras första uppgifter ta fram en tydlig definition av vad “risk” innebär.

Efter fyra års arbete var deras slutsats att det inte gick. Istället rekommenderade de att varje gång någon använde termen “risk” skulle de även förklara vad de “risk” innebär i det specifika fallet i syfte att undvika missförstånd. För att citera Kaplan:

Theorem 1: 50% of the problems in the world result from people using the same words with different meanings.

Theorem 2: The other 50% comes from people using different words with the same meaning.

Stanley Kaplan

@Otto1 i communityn kastar ljus denna skillnad.

• Risk i vanligt tal = sannolikhet för allvarlig skada eller totalförlust = ofta farligt.
• Risk inom finans = volatilitet, dvs. svängningar i pris baserat på vad någon är villig att betala

Det vill säga att inom finans pratar vi inte om risk som totalförlust eller ens permanent skada. På samma sätt relaterar vi till krasch olika:

• Krasch i dagligt tal = krock och förstörelse
• Krasch inom finans = lite djupare nedgång i svängningsmönstret

Många misstar att öka sin risk innebär att automatiskt utsätta sina pengar för något dåligt och mer fara. Framförallt faran för att en krasch ska totalkvadda sparandet och man måste börja om – när det egentligen bara menas att det går fort i nedgång och det vi inte vet är hur lång tid det kommer att ta för tåget att komma upp på andra sidan dalen.

Förutsättningar spelar roll eftersom risk är individuellt

Konceptet risk blir än mer komplicerat eftersom det inte bara saknas en entydig definition, utan risk beror dessutom på förutsättningar. Om vi utgår från de tre frågorna man brukar associera med risk:

• Vad kan gå fel?
• Hur sannolikt är det att går fel?
• Om det går fel, vad är konsekvenserna?

Blir det tydligt i sammanhanget av en privatekonomi att det blir kopplat till ens individuella situation. I sammanhanget av Rikedomstrappan pratade vi om att i början av den ekonomiska resan är man extremt utsatt för otur, t.ex. bilen går sönder.

För någon utan en buffert och möjlighet att låna kan en bilreparation vara en ekonomisk katastrof. För någon med 100.000 kr i buffert är det sannolikt bara en mindre olägenhet. Att bli av med jobbet upplevs sannolikt väldigt olika om man är 45 år eller 69 år.

Det vill säga relationen mellan risk, sannolikhet och konsekvens skiljer sig åt från person till person.

Risk i form av att inte kunna leva det liv man önskar

Därför tror jag att det gäller att lyfta blicken och generalisera risken enligt @Jonathan.S:

Risken att bli begränsad från att leva det liv jag önskar att leva.

Jonathan Stolzenberg, forumet 240105

Jag tror nämligen att det är anledningen till att många av oss sparar och investerar. Vi avvarar lite av våra pengar idag för att i framtiden kunna leva det liv vi önskar att leva.

För många i communityn är det att jobba mindre, resa lite mer, kanske kunna gå i pensoin lite tidigare, ha mer tid, mer pengar och mer energi. Att helt enkelt ha friheten och möjligheten att göra det man önskar när man önskar det.

I grunden handlar det om de tre frågor som @Getout definierar här:

• Hur mycket pengar behöver jag?
• När behöver jag dem?
• Hur mycket höjd ska jag ta för att det skiter sig?

Det går helt i linje med professor Kenneth French som definierar risk som:

Risk är osäkerhet i hur mycket pengar man behöver vid ett givet tillfälle i livet.

Kenneth French

Det vill säga att han omformulerar risk till en osäkerhet kring framtida konsumtion.

Osäkerhet kring den framtida pengapåsen

Hans resonemang bygger på att de flesta av oss investerar för att vi vill använda våra pengar någon gång i framtiden. Inom ramen för användning är att använda dem på oss själva för att jobba mindre, resa mer, leva ett rikare liv, ge barnen en bra start i livet eller ge bort dem i arv eller något gott ändamål. Allt ryms inom framtida konsumtion.

Det är denna osäkerhet som gör att många av oss tänker att ju större pengapåse, desto bättre. Därför gillar vi hög förväntad avkastning eftersom det också ger en större förväntad pengapåse och därmed fler möjligheter. På samma sätt föredrar vi mindre osäkerhet kring hur mycket pengar det kommer finnas där i framtiden.

Det är därför han resonerar att vi istället borde titta på risk utifrån ett helhetsperspektiv snarare än t.ex. en enskilds investerings svängningar. Det missar kopplingen till andra delar av ens ekonomi, framtida inkomster eller det man önskar att använda sina pengar till.

Min upplevelse är dock att problemet är större än så. Elefanten i rummet är att de flesta inte har funderat på vilket liv det är man önskar leva. Än mindre har man satt en prislapp på det. Än färre har därefter tittat på ett helhetsperspektiv på nuläget och därefter skapat en plan för att brygga gapet mellan nuläget och det önskade läget.

Från tid till annan har jag mycket åsikter om personer som vill göra uppnå ekonomisk frihet / FIRE, men jag får ge dem att de alltid har full koll på livet de önskar leva, vet exakt vad det kostar, hur mycket pengar de har idag och när de kommer att nå sitt mål. Något vi är flera som borde kunna inspireras av.

En bra start för alla är:

• Sammanställ alla dina tillgångar för att få en rättvisande bild av din risk, t.ex. genom fyra-hinkar-kalkylen
• Börja brainstorma med din partner eller vän: vilket liv skulle du vilja leva och när i tid skulle önska leva det?
• När ni gjort det, försök uppskatta prislappen för det livet
• När du enligt ovan har både önskat läge och ett ekonomiskt nuläge, blir spelet – hur bryggar vi gapet?

Om du vill ha hjälp med ovan, häng med på Livsplans-eventen vi har för dig som är supporter. På årsbasis är det i princip det vi gör.

Flexibilitet är underskattat

Det leder också till slutsatsen att en av de bästa sakerna man kan göra för att hantera risk är att försöka sätta sig i en situation där man har flexibilitet. Community-medlemmen @axr skriver om i denna tråd som kan sammanfattas nedan:

• Flexibilitet i hur mycket pengar du behöver – t.ex. att kunna anpassa sina omkostnader, att t.ex. kunna skjuta på ett inköp, en resa eller något i tiden. Därav att buffert är viktigt.
• Flexibilitet i när du behöver pengarna – att t.ex. kunna jobba ett år mer eller mindre gör stor skillnad. Pensionsmyndigheten själva uppskattar t.ex. att tre års extra jobb höjer pensionen med 20%.
• Flexibilitet genom försäkringar – genom t.ex. en bil- eller hemförsäkring betalar man bort risken för stora oväntade kostnader. Andra exempel t.ex. livförsäkring, inkomstförsäkring etc.
• Flexibilitet genom överkurs – på högre nivåer i rikedomstrappan (3+) kan man även köpa sig flexibilitet genom t.ex. värdepapperskredit, kreditkort och belåning.

För som @mpj skriver i här:

Det är få, om än några, saker som hänt i mitt liv med mer än 2 års horisont. Sen har man ingen aning om vad som kommer hända i framtiden som i praktiken börjar imorgon, kvällen kanske jag kan överblicka.

@mpj i forumet

Det vill säga att det många av oss önskar är att vårt sparande / kapital ska ge oss möjlighet att hantera händelser eller möjligheter som inträffar, som kan vara både positiva och negativa.

Pengarna ska finnas där i bakgrunden för att hjälpa oss lösa vissa problem och skapa möjligheter. Inte minst att vara ett frihetskapital som ger oss möjligheten att avbryta situationer vi inte vill vara i.

Slutsats; genom att ha både en buffert och flexibilitet kommer man väldigt långt för att kunna hantera osäkerhet. Det i sin tur gör att man kan unna sig en högre investeringsrisk, som i sin tur ofta gör en rikare över tid.

Behöver man vara rädd för osäkerhet?

Som du märker gillar jag att relatera till risk som osäkerhet. Det är lätt att associera risk till något dåligt som ska undvikas. Men vi glömmer bort att risk i form av nedsida nästan alltid är kopplad till en uppsida i form av en eller flera möjligheter.

Essentially, risk says we don’t know what’s going to happen. We walk every moment into the unknown. There’s a range of outcomes, and we don’t know where the actual outcome is going to fall within that range. Often, we don’t even know what the range is.

Peter Bernstein

Risk is the possibility that from the range of uncertain outcomes, an unfavorable one will materialize.

Howard Marks

Det vill säga att vi har en situation i framtiden där 10 saker kan hända. Vi vet inte vilken av dessa tio händelser som kommer inträffa, risk är att en händelse som vi inte gillar kommer inträffa. Det vill säga att i sammanhanget av denna artikel kan man lika gärna se risk som osäkerhet.

Som @savecake skriver; det är naturligt att vara rädd för risk, men man kanske inte behöver vara lika rädd för osäkerhet. Särskilt inte om man är helt okej med 9 av de där 10 möjligheterna och den sista faktiskt är hanterbar och inte påverkar ens vardag i någon större utsträckning.

Sidospår: har du vunnit spelet, sluta spela!

Om du är i den goda ekonomiska situationen att du har tillräckligt med pengar för att kunna leva det liv du vill, då finns det ingen ekonomiskt rationell anledning att investera dessa och ta risk bortom att ha dem att bevara sitt värde över tid enligt principen:

Varför riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver?

Lite enligt devisen ”När du har vunnit det spelet, sluta spela.” eller mer korrekt; ta inte mer risk än du behöver. Du kan fördjupa dig i förvalta-fasen i Fyra-hinkar-modellen eller vårt artikel om uttagsstrategier där vi går genom skiftet och lika förslag på tillgångsallokering och risk.

De flesta av oss är inte i den lyckosamma situationen att vi har alla pengar vi behöver och därför behöver vi jobba ihop dem. Problemet med att jobba ihop dem är att det inte är någon smart strategi. Pengar är nämligen mycket bättre på att jobba än vad vi är.

Därför har det historiskt – och sannolikt kommer det vara även så i framtiden – varit smart att investera en del av sina pengar. Att låta pengarna jobba lika hårt för dig som du jobbar för dem.

Men ingen kommer ge oss pengar för ingenting. Ingen risk eller osäkerhet, ingen avkastning. Därför brukar jag säga att risken eller osäkerheten är inträdesbiljetten vi tar för att få avkastning.

För att t.ex. kunna njuta av 12-12-12-principen (som säger att om du sparar X kronor/mån i 12 år kommer du kunna få ut samma belopp i månaden resten av livet) behöver jag bära en osäkerhet att jag vid ett givet tillfälle i framtiden inte vet vad min investering är värd.

Risk kan inte undvikas: en risk kan bara bytas mot en annan risk

Vi har redan varit inne på att en av riskerna med att investera på börsen är värdet svänger. Hundralappen man satte in kan ena dagen vara värd 90 kr och en annan 120 kr. Många definierar denna volatilitet som en risk.

Även om det har sina fördelar, leder det ofta till en missuppfattning att investeringar utan volatilitet är riskfria. Trots att de egentligen kan ha en större risk för att totalkvadda ens ekonomi genom bedrägeri, bankkrasch eller en garanterad inflation.

Låt oss ta exempel med bankkontot. Många anser att det är riskfritt eftersom värdet på bankkontot inte svänger. Sätter vi in 100 kr idag då kommer vi garanterat ha 100 kr där även i framtiden. Staten till och med garanterar belopp på upp till strax över en miljon.

Problemet är att värdet av pengarna minskar eftersom köpkraften urholkas. Det vill säga att mängden bananer jag kan köpa för mina 100 kr blir färre och färre ju längre tiden går.

Grafen nedan visar hur köpkraften på 100 kr har minskat över tid. I snitt kan man säga att en hundralapp minskar med 2 kr per år. Det vill säga att 100 kr i doppresent som gav 10 bananer (=10 kr/banan) kommer bara vara värt ca 80 kr i köpkraft, eller 8 bananer eftersom priset på bananer kommer öka till 12.50 kr per banan. Något förenklat, men ändå.

Så bara för att vi inte har någon volatilitet – variation i pris – så betyder det inte att en investering är riskfri. Tvärtom påstår jag att det inte finns något sätt att inte ta risk. Vi kan inte undvika risk. Vi kan bara byta och balansera olika risker mot varandra.

Med bankkonto slipper jag risken att mängden kronor varierar, men jag får en urholkningsrisk i form av inflation. På börsen slipper jag urholkningsrisken eftersom företag (=aktier) ofta är de som höjer priserna för att kompensera för inflationen, däremot får jag både bolags- och marknadsrisk som gör att jag aldrig vet vad min hundralapp är värd i framtiden.

Det är därför vi behöver både bankkontot och investeringar i andra tillgångar. De löser olika problem och hanterar helt olika risker.

Var extremt försiktig med investeringar utan svängningar i pris de blir ofta allt-eller-inget-investeringar

En personlig reflektion efter många år på investeringsarenan är att jag idag är extremt skeptisk till alla former av investeringar som inte säger sig ha någon variation i pris eller volatilitet. Det är ofta olika typer av investeringar där avkastningen är förutbestämd på något sätt. Bankkonto med insättningsgaranti undantaget så klart.

Min upplevelse är att dessa typer av investeringar är att de ofta i längden blir allt-eller-inget-investeringar. Det vill säga investeringar som antingen fungerar eller blir värda mer eller mindre noll. Även om det inte behöver vara något lurt med dem, så innebär brist på svängningar att det inte finns särskilt många köpare och säljare som kan komma överens om pris, därmed finns det ingen likviditet och därmed kan man inte sälja dessa investeringar när och hur man vill.

Risken blir därför ofta att man blir sittande med dessa över tid utan att kunna sälja dem – även om de egentligen har ett värde. Men eftersom de inte går att sälja påstår jag att det egentliga värdet är mer eller mindre noll.

Exempel på den här typen av investeringar är olika former av onoterade aktier, alternativa investeringar och komplexa produkter. Det finns aldrig några garantier och den här typen av investeringar fungerar tills den dagen de inte gör de längre och ofta kommer den tidigare än man tror.

Sidospår 1: Här har jag sett många fula trick i finansbranschen och vi kommer nog se skandaler framgent för det är många t.ex. VC- och PE-fonder som sitter på innehav de inte kan sälja, men som de inte värderat ned.

Sidospår 2: Undviker man dessa typer av investeringar, då undviker man ofta majoriteten av bedrägerier på samma gång. De utnyttjar ofta vår ovilja att acceptera osäkerhet genom att lova garanterade avkastningar, som ofta fungerar första gången man gör dem, men inte andra eller tredje gången.

Sammanfattningsvis: prioritera hellre likvida investeringar som prissätts ofta där det finns många köpare och säljare (noterade aktier, fonder och räntor). Även om det medför att priset kan variera stort, så innebär det att du alltid kommer att kunna sälja den. Det är i de flesta fall mycket bättre än allt-eller-inget-investeringar som ofta lovar mycket men håller lite och oftare än man tror exploderar och blir värda noll.

251126 – UPPDATERING PÅGÅR NEDAN

Börsen är världens bästa casino

Från tid till annan får jag höra att börsen är som ett casino som ska undvikas eftersom man bara förlorar pengar. Då brukar jag tänka:

Om börsen är ett casino, då är det världens bästa casino. Ju längre tid man spenderar där, desto större sannolikhet att man tjänar pengar.

Åsikten om att börsen är som ett casino stämmer bara om man tittar på hur börsen går på dagsbasis. Då är sannolikheten att gå plus ungefär som att singla slant. Sannolikheten är ungefär 50-50. Men för varje dag vi lägger på i sparhorisont så ökar sannolikheten för att gå plus. Se graferna ned som illustrerar det, t.ex. att ingen 20 års period har gått back eller ingen 10 års period på svenska börsen sedan andra världskriget är back.

För att vara mer formell kring graferna ovan för dig som är bevandrad i matematik. Den enskilda risken att ett år går back och att man kan förlora 30% på t.ex. 30 dagar som hände under Corona-kraschen 2020 är samma varje enskilt år. Det vill säga den relativa risken minskar inte med tiden. Men sannolikheten att få tillbaka kapitalet ökar eftersom väntevärdet flyttas uppåt med tiden.

Men som nybörjare behöver man bara komma ihåg tumregeln:

Ju längre sparhorisont desto större sannolikhet att gå plus

Den kommer man tillräckligt långt med.

Ju längre sparhorisont, desto större förutsägbarhet

Tiden är verkligen spararens bästa vän. För inte bara gäller att ju längre sparhorisont, desto större sannolikhet att gå plus. Dessutom gäller att ju längre sparhorisont, desto jämnare och mer förutsägbar blir både avkastningen och risken.

Det värsta året på Stockholmsbörsen slutade på -40%. Det bästa året slutade på lite drygt +70%. Det innebär 110%-enheters skillnad mellan det bästa och det sämsta enskilda året. Men titta på graferna nedan som visar hur skillnaden mellan bästa och sämsta året krymper ju längre sparhorisonten blir.

Det syns kanske ännu tydligare i den här bildserien som visar snittavkastningen för de enskilda åren på Stockholmsbörsen (svarta prickar) och sedan hur årsmedelavkastningen blir jämnare och jämnare för varje år i sparhorisont vi lägger till*. Någon beskrev det som ”från berg-och-dalbana till veteranbilar”

Det är därför jag brukar tjata om att spara långsiktigt och regelbundet men också att nej, det är ingen ”chansning” att spara klokt. Sannolikheten att gå plus på en 10 års horisont är över 90%. Det är inte att chansa, det är att ha oddsen på sin sida. Självklart finns det inte garantier, men om man har flexibiliteten ovan och man slutar på en dålig 10 års period, lägg på ett par år till. T.ex. har ingen 20 års period har haft negativ avkastning på amerikanska börsen och ingen 10 års period har haft negativ årsmedelavkastning sedan andra världskriget på den svenska börsen.

Det enskilda året kan fortfarande gå hur som helst

Det är viktigt att återigen betona att det enskilda året kan gå hur som helst, även om din sparhorisont är lång. Även de år som slutar på plus tenderar ha haft en nedgång på mellan -14 och -18% vilket syns tydligt i graferna nedan.

Det är därför vi brukar tjata om att ”sitta still i båten (givet att man har en bra båt)” för det ingår i priset att det gungar och svänger. Tvärtom brukar jag säga att man ska förvänta sig en extrem avkastning på börsen – det är inte ovanligt att börsen vart femte år faller med mer än 20% (eller går upp med +30% för den delen).

Det vill säga att om du börjar spara, var beredd på att uppleva nedgångar. Precis som jag ovan säger att du har över 90% sannolikhet att gå plus på 10 år, så har du också över 90% sannolikhet att uppleva en börskrasch på 20% eller mer under en tioårsperiod, en nedgång på mellan -10 till -20% sker relativt ofta. Jag brukar säga att på en 15 års period ska man räkna med att vara back -50% minst en gång. Det värsta fallet i historien hittar du här. Trots all detta är det också viktigt att komma ihåg att börsen slutar på plus i 70% av alla år:

En risk att ha koll på – särskilt när man närmar sig pension eller ekonomisk frihet FIRE är den som brukar kallas för ”sequence of returns”. Det vill säga vilken ordning man får de bra och dåliga åren i. Även om snittavkastningen per år kan vara samma, kan slutresultatet skilja mycket åt beroende på om man får de dåliga åren tidigt eller sent. Något vi tar upp i avsnitt 257.

En av de största riskerna för dina pengar: du själv

Allt text ovan handlar om marknaden och risken för nedgång. Den är viktig, men vi ska inte underskatta beteenderisken. Det vill säga risken för att vi gör något dumt och irrationellt med våra pengar till följd av rädsla (eller girighet). Studier och olika rapporter uppskattar denna risk till nästan 1-3 procentenheter per år, vilket motsvarar upp till 30% av årsavkastningen.

Graferna nedan visar hur mycket sämre avkastning som småsparare får än en vanlig indexfond och hur dyrt det faktiskt är.

Det vill säga att många sparare får en sämre avkastning än investeringen de investerar i. Det kan bara förklaras av att man t.ex. försöker tajma marknaden, man köper när man läst om saker i tidningen (=när det är dyrt) och säljer i panik krascher (=när det är billigt). Se grafen nedan som visar kostnaden för att tajma fel och missa de bästa dagarna som ofta sker i anslutning till dåliga tider:

Det är därför vi tjatar om att man ska vara lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad samt sitta still i båten. Det minskar risken för att man loggar in vid fel tillfälle och gör fel sak. Till och med nobelpristagaren Richard Thaler har sagt: ”Gå och titta på fotboll. Det är bättre både för dig och dina pengar.”. 😂

Guldet finns vid regnbågens slut

Trots att jag kanske målar upp en ganska negativ eller tuff bild, vill jag verkligen understryka att det är värt att ta risken. Guldet finns vid regnbågens skull. Trots att kriser kommer och går, tenderar börsen att gå upp. Börsen är nämligen summan av människor drivkraft och önskan om att få det bättre. Att inte tro på börsen är som att inte tro på en bättre morgondag.

Dessutom är ränta-på-ränta-effekten enorm. En krona har på 50 år växt till 813 kronor nominellt och mer än 25 kr realt. På samma period har en krona på bankkontot förlorat en majoritet av sitt värde.

Samtidigt som det inte finns några garantier och historisk avkastning är inte en garanti för framtida, är sannolikheten stor för att utvecklingen kommer vara liknande även i framtiden. Det baserar jag något slarvigt på det som kallas för riskpremie. För ju högre risk vi tar, desto mer vill vi ha betalt och aktierisken är högre än både bankkonto och räntor.

Gäller brett sparande i indexfonder

Det är alltid viktigt att ange under vilka förutsättningar vissa saker gäller. Alla grafer ovan utgår från ett sparande i breda, passiva och globala indexfonder. De gäller t.ex. inte investeringar i enskilda aktier (något vi avråder från!), inte alternativa investeringar, temafonder eller motsvarande. Anledningen är att forskningen är tydlig med att det som ger bäst odds för en småsparare är just ett brett, billigt och passivt sparande.

Som exempel kan vi se att professionella förvaltare som jobbar på bankerna med att välja vinnare och undvika förlorare misslyckas stort. Nedan ser du hur många aktiva fonder som är sämre än en indexfond på 10 år.

Det är dessutom siffror som är relativt konstanta över tid. SPIVA som är en organisation som håller räkningen mellan de som är aktiva och oss som är passiva konstaterade efter 20 år att;

• De flesta aktiva förvaltare underpresterar – för det mesta.
• Historisk överavkastning förutsäger inte framtida överavkastning.
• Tendensen till underprestation ökar vanligtvis ju längre mätperioden är.
• När goda resultat förekommer tenderar de att inte bestå.
• Brutto före avgifter underpresterar de flesta aktiva förvaltare – för det mesta.
• De flesta institutionella förvaltare underpresterar – för det mesta.
• Efter riskjustering underpresterar de flesta aktiva förvaltare – för det mesta

Om inte det är en sågning, så säg. 🙈 Vi har även gjort en intervju med Craig Lazzara som skrivit rapporten i Avsnitt 302. Indexfonder kommer ha bäst odds även i framtiden. Jag brukar även sammanfatta SPIVAs material under etiketten SPIVA.

Slutord

Det finns mycket mer att säga om risk, men jag hoppas att du via ovan har fått i alla fall en liten känsla för att man inte behöver vara så rädd för risken. Tricket är inte att undvika risk, utan att ta rätt risk som är avvägd i förhållande till de mål som man har för sitt sparande i kombination med den risk man objektivt kan bära (riskkapacitet) och den man subjektivt upplever är okej (risktolerans).

Det är inget man kan lista ut utan är något man måste prova sig fram till. Det är okej att låta det ta tid. Jag påstår att få, om ingen har rätt risk i sitt sparande. Antingen har man för hög risk, eller som i mitt fall för låg risk eftersom jag hela tiden bär på en ekonomisk oro. Till och med vår finansiella rådgivare skojade med mig i ett avsnitt om att jag skulle ”släppa taget om handbromsen i vårt sparande”.

Du är alltså inte ensam om att tycka att risk är klurigt. Jag brukar skoja att, som en vän sa, vi gör alla så gott vi kan och fattar så fort vi hinner. Vi kommer alla freaka ut, tycka det är jobbigt och bli rädda när marknaden kraschar. Vi kommer ångra oss att vi inte investerade mer när marknaden går upp och vara giriga. Men förhoppningsvis är vi lite klokare och kan ta stöd i alla graferna och studierna ovan. (Varför tror du jag har samlat dem alla här? Det är lika mycket för min skull som för din. 😂🙈)

Med det sagt, lycka till med ditt sparande!
Jan Bolmeson