Risk Ă€r âintrĂ€desbiljettenâ vi betalar för att fĂ„ möjlighet till avkastning pĂ„ vĂ„ra pengar. Det Ă€r risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde Ă„r, eller minnesregler som att âspara 1200 kr i mĂ„naden i ca 12 Ă„r för att fĂ„ ut ca 1200 kr i mĂ„naden resten av livetâ.
Historiskt har ett lÄngsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sÀtt att fÄ sina pengar att vÀxa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara sÄ Àven i framtiden, men ingen kan förutsÀga framtiden och det finns tyvÀrr inga garantier. DÀrför Àr det viktigt att man Àr medveten om de risker som Àr förknippade med sparande.
I och med att vi vĂ€ljer att spara och investera sĂ„ kommer vĂ„ra pengar variera i vĂ€rde. Det Ă€r inte en frĂ„ga om âomâ, det Ă€r snarare en frĂ„ga om âhur mycket?â. Börsens svĂ€ngningar Ă€r ocksĂ„ extrem, exempelvis mellan toppen och botten februari-mars 2020, föll vĂ€rdet pĂ„ sparande i en indexfond med nĂ€stan 30 procent pĂ„ 30 dagar. Det Ă€r en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen â inklusive vi â alltid sĂ€ger en variation pĂ„:
Allt sparande innebÀr en risk, du kan bÄde tjÀna och förlora pengar och det Àr inte sÀkert att du fÄr tillbaka hela det investerade kapitalet. DÀrför Àr det viktigt att du förstÄr vad du investerar i.
och
Historisk avkastning Àr inte en garanti för framtida avkastning.
Dessa tvÄ uttryck Àr viktiga, men i och med att de alltid nÀmns upplever jag Àven att de Àr pÄ grÀnsen att bli uttjatade och har förlorat sitt vÀrde. DÀrför Àr dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker Àr viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.
Samtidigt Àr vi vÀl medvetna om att risk Àr bland de mest komplexa Àmnena som finns. Det finns i princip ingen bra gemensam definition. Dessutom Àr risk högst personlig och tvÄ personer har helt olika risktoleranser. Risktolerans i sin tur beror pÄ ens kunskap om risk, ens ekonomiska möjlighet att bÀra risk och ens emotionella förhÄllningssÀtt till risk och mycket mer. PoÀngen Àr att nÄgot som jag upplever som riskabelt behöver inte alls upplevas som riskabelt av nÄgon annan.
I detta avsnitt har vi valt att fokusera pÄ det som vi upplever borde vara allmÀnbildning om risk kring sparande i indexfonder.
NĂ„gra av de viktigaste punkterna
Visa nÄgra av de viktigaste punkterna
NÄgra av de viktigaste punkterna som vi tycker att du ska ta med dig Àr:
Det viktigaste att veta
- Risk Àr intrÀdesbiljetten vi betalar för att över lÄng tid fÄ avkastning pÄ vÄra pengar
- Risk gÄr inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan. T.ex. genom att ha pengar pÄ bankkonto slipper du förlora till följd av svÀngningar i vÀrde, men du förlorar till inflationen. DÀrför ska pengar antingen konsumeras eller investeras.
- PÄ kort sikt Àr börsen oförutsÀgbar och kan gÄ hur som helst, men den blir mer och mer förutsÀgbar ju lÀngre sparhorisonten Àr. Tiden Àr vÄr bÀsta vÀn.
- Ett enskilt Är Àr det inget konstigt om vÀrdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann pÄ över 110 procentenheter.
- Dessutom kan börsen gÄ back flera Är i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgÄng kan var vara minus 50-60%. Det Àr inget konstigt att under en lÄng sparkarriÀr att vi sparare tappar halva vÀrdet.
- Ăven de Ă„r som börsen slutar pĂ„ plus Ă€r sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgĂ„ng. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett Ă„r, trots att den slutat pĂ„ plus 33 av 44 Ă„r.
- Den bĂ€sta strategin som vi sparare kan ta Ă€r âJust. Keep. Buyingâ enligt forskningen sĂ„ som vi beskriver det i âSpara rĂ€tt och lĂ€tt 2024 (#339)â
- Det Àr vÀrt att ta risken eftersom över tid Àr sannolikheten för att gÄ plus över 90% och vi fÄr glÀdje av minnesregler sÄsom 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefÀr vart tionde Är.
Samtidigt vill vi understryka att ovanstĂ„ende INTE Ă€r en anledning att inte investera. TvĂ€rtom. Det handlar bara om att kalla en spade för en spade, se vad det handlar om egentligen och har rĂ€tt förvĂ€ntningar. Om man vet om i förvĂ€g att ens sparande kan gĂ„ ner med 50% pĂ„ ett eller tvĂ„ Ă„r, dĂ„ kan man förbereda sig pĂ„ det och undvika det största misstaget som mĂ„nga gör. Det vill sĂ€ga att fĂ„ fĂ„ panik, freaka ut och ta ut sina pengar vilket innebĂ€r att man förlorar tvĂ„ gĂ„nger â en gĂ„ng i nedgĂ„ngen och en gĂ„ng i att man missar den kommande uppgĂ„ngen.
Det ger en ocksĂ„ möjligheten att planera genom att t.ex. anpassa sin buffert som vi pratar om i âBuffert: allt du behöver veta (#342)â. Inte bara en buffert för oförutsedda hĂ€ndelser, utan en buffert för att klara svĂ€ngningarna. Det Ă€r mycket enklare att tĂ€nka:
Det Àr okej att min högriskhink har gÄtt ner med 50% eftersom min mellanriskhink har gÄtt ner mycket mindre och min buffert Àr helt oförÀndrad. Det Àr lugnt, min vardag och mitt vanliga liv pÄverkas inte alls. Jag lÄter det vara.
Ăn att man fĂ„r panik genom att allt ens sparande, alla timmar man jobbat och sparat Ă€r borta. Den som Ă€r förberedd och medveten kommer alltid ha bĂ€ttre förutsĂ€ttningar. Vi hoppas att du tycker att det hĂ€r avsnittet Ă€r vĂ€rdefullt!
Lycka till med ditt sparande!
Jan och Caroline
PS. Vi personligen ger inte finansiell rÄdgivning utan rekommenderar dig att stÀlla frÄgor i forumet tills du kÀnner att du har koll. Om du istÀllet vill ta hjÀlp av en finansiell rÄdgivare, dÄ har vi en lista med oberoende rÄdgivare i forumet som vi tycker Àr duktiga.
Sammanfattning av hela avsnittet om risk
Visa sammanfattning av hela avsnittet om risk
Som vanligt fÄr du nedan en sammanfattning av det viktigaste:
Nedan följer ett referat av avsnittet:
I avsnittet pratar Jan och Caroline om risker med sparande, sÀrskilt i samband med sparande pÄ börsen. De diskuterar vilken risk man egentligen tar nÀr man investerar pengar och vad man kan förvÀnta sig.
Inledningsvis tar de upp varför det Àr viktigt att förstÄ risk nÀr det gÀller sparande. Enligt Jan Àr risk en intrÀdesbiljett för att fÄ möjlighet att lÄta pengarna arbeta Ät en istÀllet för tvÀrtom. I gengÀld för att ta risken fÄr man ersÀttning i form av avkastning. Det i sin tur leder att man fÄr vara med om att pengarna dubblas pÄ 10 Ärs sikt, att minnesregeln 12-12-12 kommer i spel.
De tittar pÄ historiska data för börsen och konstaterar att pÄ kort sikt Àr börsen oförutsÀgbar och slumpmÀssig. Vissa Är kan den gÄ upp 70% medan andra Är kan den gÄ ner nÀstan lika mycket. Samtidigt nÀmner de att Àven de Är som börsen gÄr upp sÄ finns det perioder under Äret dÄ den varit ned. I snitt backar börsen 14% nÄgon gÄng varje Är. Men totalt sett Àr det fler Är som slutar positivt Àn negativt.
För att hantera den kortsiktiga risken med sparande menar Jan att en bra tumregel Àr att isolera sparandet genom att ha en stor buffert. DÄ kan man sova gott om natten Àven nÀr sparandet gÄr ner eftersom bufferten gör att vardagen inte pÄverkas. De nÀmner ocksÄ att man bör vara passiv, lat och oengagerad för att inte styras av kortsiktiga svÀngningar.
Vidare diskuterar de vad som historiskt hĂ€nt med börsen och vilken risk man kan förvĂ€nta sig pĂ„ lĂ€ngre sikt. Ăven om enskilda Ă„r kan vara extrema med stora upp- och nedgĂ„ngar, sĂ„ jĂ€mnar det ut sig över tid. Ingen tioĂ„rsperiod sedan andra vĂ€rldskriget har gett negativ Ă„rsmedelavkastning. Med en investering i breda globala aktieindexfonder över tid kan man rimligen förvĂ€nta sig 6-8% avkastning per Ă„r.
Enligt Jan Àr den bÀsta strategin att spara lÄngsiktigt, gÀrna över 10-15 Är eller mer. Ju lÀngre tidshorisont, desto större chans att gÄ med vinst. Samtidigt pÄpekar han att Àven med lÄng tidshorisont sÄ kan sparandet nÄgon gÄng under perioden backa 50% eller mer. Detta Àr fullt normalt och ingÄr i spelet. Historiskt har börsen ÄterhÀmtat sig frÄn sÄdana nedgÄngar.
De lyfter ocksÄ fram vikten av att balansera risken i sitt sparande baserat pÄ tidshorisont. Pengarna man behöver inom 0-2 Är bör ligga pÄ ett sparkonto, medan pengar lÀngre bort i tiden kan ha mer aktierisk för chans till högre avkastning.
Sammanfattningsvis handlar sparande och risk pÄ lÄng sikt mycket om att ha is i magen och inte lÄta sig skrÀmmas av kortsiktiga svÀngningar. Genom att spara regelbundet, löpande och lÄngsiktigt i enlighet med forskningen kan man fÄ bra avkastning över tid, samtidigt som man har en buffert för att hantera ovÀntade utgifter eller nedgÄngar pÄ börsen.
De nÀmner ocksÄ att framtiden Àr oviss och att historisk avkastning inte alltid Àr en garanti. Men Jan motiverar varför han ÀndÄ tror att indexfonder sannolikt kommer ge bra avkastning framöver, dels pÄ grund av mÀnniskors inneboende drivkraft och dels för att olika tillgÄngsslag historiskt sett har gett riskpremier baserat pÄ risknivÄ. Om aktier ska betraktas som en riskfylld investering mÄste de rimligen ge högre ersÀttning Àn rÀnteplaceringar som i sin tur mÄste ge högre ersÀttning Àn bankkonto.
De berör mÄnga viktiga aspekter sÄsom buffert, lÄng tidshorisont för utjÀmning av svÀngningar samt mÀnsklig drivkraft och riskpremier som grund för framtida avkastning. Sammantaget ger det en bra bild av hur man bör resonera kring risk vid lÄngsiktigt sparande.
Tiden Àr vÄr bÀsta vÀn nÀr det gÀller risk
LÀs mer om mina tankar kring att tiden Àr vÄr bÀsta vÀn nÀr det gÀller risk.
Jag tÀnker ibland att sparande Àr som att dra fÀrgade kulor ur en pÄse. En röd kula innebÀr att jag förlorar pengar och en grön kula innebÀr att jag tjÀnar pengar. I pÄsen finns det fler gröna kulor Àn röda (givet att man sparar i breda, billiga, globala och passiva aktieindexfonder). I exemplet betyder inte framgÄngsrikt sparande att varje kula man drar ur en pÄse ska vara en vinstkula. Det gÄr inte att investera utan att periodvis dra en förlorarkula.
MÄlet Àr snarare att om man drar tillrÀckligt mÄnga kulor över tid, dÄ ska summan av alla kulorna vara positiv. Det handlar om att vinna spelet, inte loppet. Det handlar om att komma i mÄl i maratonloppet, inte skjuta ut sig ur loppet eller hur det gick kilometer 27 till 28. Det Àr ganska ointressant.
Vi brukar sammanfatta vÄr bild av forskningen i följande formulering.
Konsensus om sparande
MÄnadsspara regelbundet, lÄngsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond hos din bank eller en fondrobot.
Balansera risken med ett sparkonto med insÀttningsgaranti eller en billig, bred, och valutasÀkrad rÀntefond baserat pÄ din sparhorisont.
Sitt dÀrefter still i bÄten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 Är, sannolikt ha tjÀnat mer pengar Àn de flesta.
GÄ och titta pÄ fotboll, det Àr bÀttre för dig och ditt sparande.
Det har vi skrivit om i flera avsnitt och vi rekommenderar dessa varmt:
99
1 januari, 2024
Spara och investera rÀtt och lÀtt 2024! | Kom-igÄng guide 
De flesta av oss har lĂ€rt oss hur man jobbar hĂ„rt för pengar, men fĂ„ av oss har fĂ„tt lĂ€ra sig hur man lĂ„ter pengarna jobba hĂ„rt för en sjĂ€lv. I dagens avsnitt fĂ„r du vĂ„ra, forskningens och communityns guldkorn för ett framgĂ„ngsrikt och lĂ„ngsiktigt sparande pĂ„ ett enkelt, inspirerande och konkret sĂ€tt. Det Ă€r [âŠ] LĂ€s mer.
Nedan följer nÄgra grafer som illustrerar det pÄ ett mer konkret sÀtt. Nedan ser du Stockholmsbörsens utveckling varje enskilt Är mellan 1870 och 2023. Varje stapel visar vilken avkastning du fick det Äret mellan 1 januari och 31 december. Det syns vÀldigt tydligt att det gÄr bÄde upp och ned.
Dessutom rĂ€cker det inte att titta pĂ„ bara staplarna som gĂ„r ner. Man behöver lĂ€gga ihop staplarna som gĂ„r ned om de ligger efter varandra. Det kallas âdrawdownâ och du kan se det i bilden nedan. Det Ă€r inte ovanligt att Stockholmsbörsen i perioder faller ned mot -50% eller till och med -60%.
Nedan ser du en sammanstÀllning pÄ nedgÄngar pÄ amerikanska börsen sedan andra vÀrldskriget. Den amerikanska börsen Àr relevant eftersom ungefÀr 50% av en global aktieindexfond Àr investerad i USA. Dvs. om du investerar 100 kr sÄ kommer ca 50 av dem gÄ som USA.
NedgÄngar sedan andra vÀrldskriget pÄ den amerikanska börsen som motsvarar ca 50% av en global aktieindexfond. KÀlla: AWealthOfCommonSense
DÀr kan man utlÀsa att fallet i genomsnitt Àr 32% och det tar ungefÀr 1 Är att falla och dÀrefter ungefÀr 2-3 Är för att ÄterhÀmta fallet.
NedgÄngen kan dessutom gÄ i raketfart -30% pÄ 30 dagar
Dessutom kan det gÄ snabbt. Mellan februari och mars 2020 föll Stockholmsbörsen med nÀstan 30 procent pÄ 3 veckor mellan till följd av Corona-pandemin och den oron som fanns.
Corona-kraschen 2020 dÀr börsen föll med nÀstan 30 procent pÄ tre veckor.
Det Ă€r dĂ€rför vi avrĂ„der frĂ„n att investera pĂ„ kort sikt. För det vore trist om man har pengar för att man gĂ„r pĂ„ visningar för att köpa ett boende, och sedan kommer en Corona-krasch och man förlorar 30 % av pengarna och inte lĂ€ngre kan köpa ny bostad. Ăn vĂ€rre stĂ„ utan en bostad. Vi pĂ„stĂ„r att ens sparande bör inte bör ha en negativ pĂ„verkan pĂ„ ens vardag. Det Ă€r ocksĂ„ det hĂ€r som vi menar med att börsen pĂ„ kort sikt Ă€r slumpmĂ€ssig.
Det gĂ„r ner Ă€ven de Ă„ren det gĂ„r uppâŠ
En sak man kanske inte tÀnker pÄ nÀr man ser grafen ovan som bara visar Ärsutvecklingen Àr att vi har svÀngningar Àven inom Äret. NedanstÄende graf visar Ärsutvecklingen för den amerikanska börsen (SP500) i form av de av de blÄ staplarna. Det vill sÀga utvecklingen 1 januari till och med 31 december.
Men de lila prickarna visar den största nedgĂ„ngen inom det Ă„ret, frĂ„n toppen till botten. Som du ser sĂ„ har börsen haft en nedgĂ„ng nĂ„gon gĂ„ng under Ă„ret, alla enskilda Ă„r mellan 1980 â 2023. Snittet för nedgĂ„ngen Ă€r ca 14% pĂ„ Ă„rsbasis, trots att 33 av 44 Ă„r slutade pĂ„ plus med en snittavkastning pĂ„ 9%.
Vill man titta pÄ det pÄ Ànnu kortare perspektiv sÄ visade Vanguard att 11 av de 20 vÀrsta dagarna pÄ börsen var Är som faktiskt slutade pÄ plus.
MÄnga av de bÀsta och sÀmsta dagarna pÄ börsen hÀnger ihop. T.ex. skedde 11 av de 20 sÀmsta börsdagarna pÄ Är som faktiskt slutade pÄ plus. Samtidigt som 10 av de bÀst dagarna nÄgonsin var pÄ Är som slutade pÄ minus. KÀlla. Vanguard för perioden 1980 till och med 31 december 2022.
PÄ samma sÀtt var 10 av de 20 bÀsta dagarna Är som slutade pÄ minus.
PÄ lÄng sikt Àr börsen mer förutsÀgbar
Men nÀr vi börjar titta pÄ lÀngre tidsperioder, dÀr vi sÀger att vi investerar pengarna pÄ 10 Är istÀllet, det vill sÀga frÄn 1 januari till och med 31 december 10 Är senare, dÄ fÄr vi en graf som nedan. NedanstÄende graf visar alla svenska rullande 10 Ärs perioder frÄn 1879. Exempelvis visar 2023 stapeln Ärsmedelavkastningen för perioden 1 januari 2014 till och med 31 december 2023.
HÀr syns det tydligt att ingen 10-Ärs period sedan andra vÀrldskriget har haft en negativ Ärsmedelavkastning. Det kan man ocksÄ se utifrÄn ett annat perspektiv nedan. NedanstÄende graf visar att ett enskilt Är har Stockholmsbörsen slutat mellan -40% och +70%. Det Àr ett spann pÄ 110 procentenheter(!). Vilket för övrigt borde vara ett svar pÄ frÄgan:
Hur kommer börsen sluta 2024? Med lite över 90% sannolikhet nÄgonstans mellan -40% och +70%.
Det grafen visar Ă€r att ju fler Ă„r vi lĂ€gger pĂ„ i sparhorisont, desto âsmalareâ blir intervallen. Det vill sĂ€ga att över tid gĂ„r avkastningen mot snittvĂ€rdena.
Exempel pĂ„ hur tiden Ă€r smĂ„spararens bĂ€sta vĂ€n eftersom varje Ă„r i sparhorisont âjĂ€mnarâ ut avkastningen. Data Ă€r Stockholmsbörsen (SIXRX) 1870-2023 via Fondbolagens Förening, Riksbanken och egna berĂ€kningar.
För den amerikanska börsen (som Àr 50% av en globalfond) ser motsvarande graf ut som följer:
Ă
rlig avkastning för olika sparhorisonter mellan 1950-2023. KÀlla: JP Morgan.
Ett annat sÀtt att illustrera det Àr genom följande bildserie:
DĂ€r syns det tydligt att ju lĂ€ngre tidshorisonten blir, desto âjĂ€mnareâ bli avkastningen.
Sannolikheten för att gÄ plus ökar över tid
Tittar man pÄ det statistiskt och gör en sÄ kallad Monte Carlo-simulering dÀr man slumpar 10.000 utfall utifrÄn historisk data (som fortfarande inte Àr en garanti) sÄ ser man i staplarna nedan sannolikheten för att gÄ plus pÄ olika tidsperioder. Som du ser sÄ ökar den tydligt ju lÀngre sparhorisonten blir. DÀrav mitt pÄstÄende om att tiden Àr vÄr bÀsta vÀn.
För varje Är som man lÀgger pÄ i sparhorisont ökar sannolikheten för att sluta pÄ plus. PÄ en sparhorisont om 10 Är har man över 90% sannolikhet att gÄ plus. Notera att historisk avkastning inte Àr en garanti för framtida avkastning och att ovan Àr sannolikheter och odds, inte garantier. BerÀkningen Àr gjord med hjÀlp av en Monte Carlo-simulation pÄ historisk data för Stockholmsbörsen (SIXRX) mellan 1870 och 2023. Data frÄn Fondbolagens förening och Riksbanken. Egna berÀkningar.
HÀr Àr en liknande graf för amerikanska börsen (real avkastning) mellan 1871 och 2012.
Ju lÀngre sparhorisont, desto större sannolikhet för att du fÄr en positiv avkastning.
Egentligen Àr det inget konstigt att det Àr som ovan. I grafen nedan har jag sorterat alla svenska Ärsavkastningar mellan 1870-2023 frÄn minsta till största.
Det visar ju att vi har mÄnga flera positiva Är Àn vad vi har negativa. Ju fler Är vi investerar, desto fler positiva Är kommer vi att samla pÄ oss.
Det enskilda Äret Àr avkastningen fortfarande extrem
Men samtidigt Àr det viktig att komma ihÄg att det enskilda Äret kan det fortfarande gÄ hur som helst. NedanstÄende bild visar de enskilda Ärens avkastning mellan 1980 och 2023. Som du ser sÄ har inte ett enda Är slutet pÄ de ca 9% som Stockholmsbörsen har haft som snitt historiskt. TvÀrtom Àr det mycket vanligare med extrema Ärsavkastningar.
FörvÀnta dig inte att snittavkastningen pÄ ca 8% intrÀffar ett enskilt Är. TvÀrtom. Avkastningen enskilda Är Àr extrem, Ät bÄda hÄllen. KÀlla: Stockholmsbörsen (SIXRX) innan inflation. Data frÄn Fondbolagens förening och Riksbanken. Inspirerat av en Nordnet-illustration för mÄnga Är sedan.
Notera dock att det enskilda Äret kan gÄ hur som helst och att risken det enskilda Äret Àr helt oberoende av hur lÀnge du har sparat. LÀs mer nedan:
Sparhorisont â det bĂ€sta sĂ€ttet att tĂ€nka
Det Ă€r dĂ€rför vi anser att sparhorisont Ă€r det bĂ€sta (eller minst dĂ„liga) sĂ€ttet att bedöma risk. Att alla pengar som behövs i nĂ€rtid, 0 â 2 Ă„r, bör placeras pĂ„ bankkonto med insĂ€ttningsgarantin. DĂ€refter kan man öka risken i takt med att sparhorisonten blir lĂ€ngre.
Illustration av fördelning av bankkonto, rÀntefonder och aktiefonder baserat pÄ sparhorisont. Det Àr en variation och förenkling av den klassiska tumregeln 10% i aktieandel per Är i sparhorisont.
Det hÀr Àr ocksÄ svaret pÄ frÄgor som vi ofta fÄr sÄsom:
Hur ska man tÀnka kring fördelningen mellan aktier vs rÀntor pÄ exempelvis Lysa?
Följaren Linda pĂ„ förelĂ€sningen âSpara rĂ€tt och lĂ€ttâ
eller
Jag Àr 16/21/23/63 Är har ni nÄgra tips pÄ hur jag ska investera i framtiden?
eller
FortsÀtta med indexfond 100% som pensionÀr eller gÄ över till rÀntefonder?
Birgitta Z
Det vill sÀga att det beror pÄ din sparhorisont frÄn varje givet tillfÀlle. Det vill sÀga att om du idag vet att du inte behöver pengarna pÄ 10+ Är, dÄ kan du unna dig en hög riskexponering. Har du en kort sparhorisont dÄ bör risken vara mindre. Sedan Àr detta ingen naturlag, utan det behöver naturligtvis t.ex. korrigeras för buffert, risktolerans och andra faktorer. Har du t.ex. en stor buffert (se avsnitt #342) sÄ kan du unna dig en högre risk Àven om sparhorisonten Àr kortare.
Sparhorisont â det sĂ€msta sĂ€ttet att tĂ€nka
Samtidigt som vi ovan skriver att sparhorisont Àr det bÀsta sÀttet att tÀnka kring risk, sÄ Àr finns det ett antal uppenbara nackdelar med det. Dessa diskuterar vi i trÄden:
För att ta nÄgra uppenbara citat, sÄ illustrerar Martin Johnsson det extremt bra med:
Har gÄtt och funderat pÄ denna trÄd i helgen, ordet sparhorisont har i mÄnga Är skavt för mig. Vet inte hur mÄnga gÄnger jag fÄtt den frÄgan och vad man sparar till frÄn olika personer/rÄdgivare de senaste >30 Ären utan att kunna ge ett vettigt svar. Hur ska man veta nÀr man behöver pengar? Det Àr svÄrt att spÄ och dÄ sÀrskilt om framtiden.
Lite saker frÄn mitt liv som hÀnt med kortare tid frÄn tanke till handling:
- Börjat plugga pÄ högskola med mindre Àn 2 mÄnaders varsel
- Sagt upp mig utan att ha nytt jobb, frÄn tanke till handling <6 mÄnader
- Startat företag
- Blivit sambo
- Byggt till huset med 100% och renoverat resten, 14-15 mÄnader frÄn idé till fÀrdigt
- Lagt ned företag och startat nytt
- Köpt extra lÀgenhet
- Nu senast ska det tydligen bytas kök, trodde jag skulle Ă„ka till Ă„tervinningscentralen, men tydligen lĂ„g köksaffĂ€ren granneâŠ
Det Àr fÄ, om Àn nÄgra, saker som hÀnt i mitt liv med mer Àn 2 Ärs horisont. Sen har man ingen aning om vad som kommer hÀnda i framtiden som i praktiken börjar imorgon, kvÀllen kanske jag kan överblicka.
Det jag vill att mitt sparande/kapital ska ge Ă€r att hantera hĂ€ndelser/möjligheter som intrĂ€ffar, bĂ„de positiva och negativa. Kapitalet ligger i bakgrunden som en sĂ€kerhet, men det innebĂ€r inte att kapitalet inte Ă€r investerat. Exempelvis sĂ„ har jag inget buffertkonto, det har jag löst med kreditkort och belĂ„ningsavtal pĂ„ depĂ„n. Samma sak med belĂ„ning pĂ„ boendet som ligger strax under 50% belĂ„ningsgrad, varför binda mer kapital Ă€n nödvĂ€ndigt? DĂ„ vet jag att jag har tillgĂ„ng till relativt mycket pengar pĂ„ kort varsel, sen fĂ„r man finjustera nĂ€r âdammet har lagt sigâ
och anvÀndaren GetOut:
Ganska ofta kan jag ha svÄrt att följa trÄdar i detalj för att det blir för tekniskt avancerat, denna har jag istÀllet svÄrt att följa för att det nÀstan blir för abstrakt. 
HÄller dock med om att det helt klart Àr önskvÀrt med en gemensam definition av risk och jag hÄller helt med om att:
âRiskâ = begrĂ€nsad frĂ„n att leva de liv jag önskar att leva.
Med denna definition upplever jag att volatilitet (upp och nedgĂ„ng) i isolation inte Ă€r ett ekonomiskt problem utan det Ă€r nedgĂ„ng i kombination med försĂ€ljning som kan begrĂ€nsa frĂ„n âatt leva det liv jag önskar levaâ.
Om man kommer fram till att man faktisk Ă€r ganska beroende av sparkapitalet för att âleva det liv man önskar levaâ torde nyckeln vara att fokusera pĂ„ att begrĂ€nsa behovet av att sĂ€lja tillgĂ„ngsslaget(aktier) som gĂ„tt ner. Det gör man enl mig lĂ€mpligen genom att bygga en buffert i ett tillgĂ„ngsslag som förhoppningsvis inte följer med aktier ner.
Jag tycker egentligen det Àr ointressant att prata om 50/50 eller 70/30 eller liknande gÀllande en total portfölj, det som Àr av vikt Àr att tÀnka efter kring:
- Hur mycket pengar behöver jag?
- NÀr behöver jag dem? (anpassa sin risknivÄ till detta, högre risk lÀngre bort i tiden)
- Hur mkt höjd ska jag ta för att nÄgot skiter sig?
Med det sagt kan jag inte se hur denna trÄden ska komma fram till nÄgot annat Àn att det i slutÀndan handlar om sparhorisont och risktolerans!?
Det vill sÀga att sparhorisont Àr inte ett perfekt verktyg utan har sina uppenbara nackdelar. Samtidigt Àr det ocksÄ det minst dÄliga verktyget som vi har. SÄ man kan sÀga att diskussionen fortsÀtter.
Det Àr vÀrt att ta risken⊠
Samtidigt Ă€r det ocksĂ„ vĂ€rt att komma ihĂ„g att det Ă€r vĂ€rt att ta risken om man har möjligheten. Ăver tid har man oddsen pĂ„ sin sida att fĂ„ en fin avkastning. NedanstĂ„ende graf visar vĂ€rdeförĂ€ndringen för 1 kr per generation.
VÀrdet pÄ 1 kr efter inflation baserat pÄ sparhorisont. BerÀknat pÄ Stockholmsbörsen (SIXRX) mellan 1953 och 2023. Data frÄn Fondbolagens förening, Riksbanken och egna berÀkningar.
Vilket vÀl hÀnger ihop med tumregeln att pengarna dubblas ungefÀr vart 10 Är om man investerar dem passivt, brett, regelbundet och lÄngsiktigt.
Vid 8% avkastning dubblas pengarna ungefÀr vart 10 Är.
Du kan gÀrna lÀsa mer och prova vÄr rÀnta-pÄ-rÀnta-kalkylator. 
Om du har nÄgra frÄgor eller funderingar, Äterkom gÀrna med en kommentar!
TÀnk pÄ att du inte kan undvika risk!
En vanlig missuppfattning bland mÄnga mÀnniskor som inte sparar Àr att man kan undvika risk med pengar. Problemet Àr att det Àr vÀldigt knepigt. Visst, man kan ha pengarna pÄ bankkontot och dÄ undviker du risken med de svÀngningar som en investering i aktieindexfonder innebÀr.
Men Ă„ andra sidan tar du pĂ„ dig en annan risk â inflationsrisken. Det vill sĂ€ga att vĂ€rdet pĂ„ dina pengar urholkas över tid. Den risken Ă€r i princip garanterad eftersom Riksbankens uttalade mĂ„l Ă€r att vĂ„ra pengar ska minska i vĂ€rde med 2% per Ă„r. NedanstĂ„ende graf visar vĂ€rdeminskningen av 100 kr nĂ€r du föddes fram till och med idag.
Grafen Àr lite klurig att förstÄ initialt, men den börjar med 100 kr idag och gÄr bakÄt i tiden. Jag Àr född 1981 och det betyder att om jag fick 100 kr i doppresent och lade dem pÄ ett bankkonto utan rÀnta, dÄ skulle den 100-lappen vara vÀrd ca 22 kr idag. Det vill sÀga en vÀrdeminskning pÄ 78% pÄ 42 Är. Du kan ju se vad vÀrdeminskningen Àr för ditt födelseÄr.
Se diskussionen kring ovanstÄende graf i forumet hÀr. Man kan Àven illustrera det med följande bild:
Risken förÀndras ocksÄ för olika tillgÄngsslag över tid. Aktier har en hög risk pÄ kort tid, men över tid ökar sannolikheten att gÄ plus. PÄ samma sÀtt Àr kontanter pÄ ett bankkonto sÀkra pÄ kort sikt, men dÄliga pÄ lÄng sikt dÄ de garanterat förloras mot inflation.
Historisk avkastning Ă€r inte en garanti â hur vet vi att börsen kommer göra ca 7% Ă€ven i framtiden?
Avsnittet inspirerades till stor del av en frÄga frÄn communityn:
Det hĂ€r med att historisk avkastning inte sĂ€ger nĂ„got om framtida â kan man, om man vill spela djĂ€vulens advokat, hĂ€vda samma om indexfonder ocksĂ„? Forskningen pĂ„ indexfonder/globala finansiella system Ă€r ju Ă€ndĂ„ i sammanhanget ganska ung. VĂ€l?
Charlotta à man pÄ Instagram
Jag tycker det Ă€r en spĂ€nnande frĂ„ga. För man sĂ€ger ju alltid âhistorisk avkastning Ă€r inte en garanti för framtida avkastningâ och sedan kör vi ett resonemang som ovan baserad pĂ„ just ⊠historisk avkastning. Fast saken Ă€r att det Ă€r det egentligen inte. För att svara pĂ„ frĂ„gan ovan tycker jag nĂ€mligen att man ska backa ett par steg och titta pĂ„ vad den finansiella marknadens uppgift Ă€r.
Jag anser att en av de viktigaste uppgiften för finansmarknaden Àr att hjÀlpa oss mÀnniskor att dela pÄ risk och flytta pengar framÄt och bakÄt i tiden. LÄt oss anta att vi har en person Anna, som Àr Àldre och har 100 kr som hon inte behöver. Martin Ä andra sidan Àr ung och behöver 100 kr för att t.ex. köpa bostad eller ett projekt.
Anna behöver inte sin hundralapp och har hon den stÄende pÄ ett bankkonto sÄ kommer vÀrdet pÄ det urholkas (kom ihÄg, pengar ska anvÀndas eller investeras). Förutom att ha pengarna pÄ bankkontot kan hon vÀlja att dela risken med Martin genom att:
- LÄna ut pengarna till Martin. Risken Àr ganska lÄg eftersom hon fÄr ett pantbrev i bostaden och sköter inte Martin sina betalningar sÄ tar hon hans bostad och kan sÀlja den och fÄ tillbaka sina pengar. à andra sidan har hon ingen del i uppsidan om Martins bostad ökar i vÀrde.
- Investera och samÀga bostaden med Martin. Risken Àr hög eftersom hon inte har nÄgon sÀkerhet, men Ä andra sidan fÄr hon en del av uppsidan.
Om vi antar att rĂ€ntan eller avkastningen Ă€r priset pĂ„ pengar, sĂ„ blir det ganska naturligt att Anna kommer att vilja ha âmer betaltâ för att investera Ă€n att lĂ„na ut. Dessutom kan vi ocksĂ„ anta att risken, i alternativ 1, ökar ju lĂ€ngre tidshorisonten Ă€r. Att lĂ„na ut pengar pĂ„ kort sikt Ă€r mindre riskfyllt Ă€n att lĂ„na ut pengarna pĂ„ lĂ„ng sikt.
PÄ det hÀr sÀttet fÄr vi en risktrappa, dÀr vi för varje ökat steg i risktrappan vill ha mer betalt. Det Àr det hÀr som man normalt brukar kalla för riskpremie. Vad vill jag ha betalt för att ta ett ytterligare ett steg pÄ trappan?
Riskpremie-trappan med de olika tillgĂ„ngsslagen och deras reala utveckling i perioden 1802 â 2021. Data frĂ„n Jeremy Siegels bok, âStocks for the long run.â
Priset vad man vill ha betalt beror naturligtvis pÄ mÄnga faktorer och skiljer sig nÀstan timme frÄn timme pÄ finansmarknaden. T.ex. nÀr vi fick pandemin 2020 dÄ kastades allt upp i luften och ingen vill ta nÄgon risk, dvs. man fick betala jÀttemycket pengar för att nÄgon skulle ta pÄ sig risken att Àga aktier (dÀrav att de föll i vÀrde, för nÀr en aktie blir billigare blir ju risken att Àga den lÀgre).
Det vi kan göra dÀremot Àr att titta över lÄnga tidsperioder och uppskatta vad ligger ett jÀmviktspris pÄ för de olika trappstegen. VÀn av ordning kan dÄ invÀnda att dÄ Àr vi Äterigen inne pÄ historisk avkastning. Absolut, men Ä andra sidan kan vi nog vara överens om att t.ex.
- Bankkonto utan risk bör ge en avkastning i linje med eller strax under inflationen
- LÄn pÄ kort sikt med en högre risk Àn bankkonto bör ge mer avkastning Àn bankkonto.
- LÄn pÄ lÄng sikt med en högre risk Àr korta lÄn bör ge mer avkastning Àn lÄn pÄ kort sikt.
- Aktier med en högre risk Àn lÄn pÄ lÄng sikt bör ge mer avkastning Àn lÄn pÄ lÄng sikt
Det vill sÀga att Àven om storleken pÄ trappstegen i form av rÀnta kan variera, sÄ bör vi ha en trappa. För varje skulle jag ta pÄ mig risken att Àga aktier nÀr jag skulle kunna fÄ samma avkastning pÄ att lÄna ut pengarna med sÀkerhet?
Tittar vi pĂ„ hur marknaden â det vill sĂ€ga massor av mĂ€nniskor â har vĂ€rderat riskpremien genom historien sĂ„ kan vi titta pĂ„ lĂ„nga tidsserier som nedan mellan 1900-2017 frĂ„n Robecos rapport âLong term expected returnsâ. NedanstĂ„ende tabell visar historisk inflation och real avkastning samt överavkastningen â dvs. riskpremien â mellan lĂ„n (âbondsâ) och aktier (âequitiesâ).
Inflation och real avkastning för bankkonto, rĂ€ntor och aktier för perioden 1900-2017 för olika lĂ€nder och vĂ€rlden. KĂ€lla: âRobeco Long term expected returnsâ
Notera att man i snitt har velat ha 1% mer betalt för rÀntor Àn att ha pengarna i kontanter och ca 4% mer per Är i snitt för aktier Àn för kontanter, eller 3% mer Àn rÀntor. Notera att detta Àr utöver inflationen pÄ ca 3%. Det Àr sÄ vi ofta kommer fram till att aktier ska ge ungefÀr 8% avkastning över tid för en global aktieindexfond (2,9 + 5,1) och lite mer för en svensk om 9% (=3,4+5,9).
Det ter sig stĂ€mma Ă€ven om vi tittar pĂ„ lĂ€ngre tidsperioder. NedanstĂ„ende graf kommer frĂ„n Jeremy Siegels bok âStocks for the long runâ och visar ocksĂ„ real avkastning (dvs efter inflation). Den visar att historiskt har âtrappstegenâ ocksĂ„ varit ungefĂ€r 3% per steg.
Betyder det hÀr att man ska rÀkna med 3% Àven framgent? Nej, det kan man sÄ klart inte. Men om man lÀgger ihop alla faktorerna Àr det inte orimligt att tÀnka att den borde ligga nÄgonstans i hÀraden av 2 % över lÀngre tidsperioder. För sjÀlvklart har det historiskt, och kommer Àven i framtiden finnas perioder, dÄ t.ex. det ett enskilt Är har varit smartare att ha pengar pÄ bankkontot Àn i aktier.
Lyssna eller titta pÄ avsnittet
Precis som vanligt sÄ kan du lyssna eller titta pÄ avsnittet.
Avsnittet finns dÀr poddar finns, leta efter avsnitt 343.
Bildspelet vi anvÀnder i avsnittet finns nedan:
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Nedan följer transkribering av hela avsnittet. Notera att den Àr gjord delvis med hjÀlp av en virtuell AI-assistent, vilket betyder att den inte Àr ordagrann och kan innehÄlla fel.
Jan: VÀlkommen till RikaTillsammans! Detta Àr dagens avsnitt.
Caroline: Idag pratar vi om risken att förlora pengar i ditt sparande.
Jan: Vi fick en intressant frÄga frÄn en av vÄra lÀsare som undrade vad risk egentligen innebÀr nÀr man sparar sina pengar. Vi kommer att utforska detta Àmne och ge dig en grundlÀggande förstÄelse för vad risk innebÀr inom ekonomi. Vi kommer ocksÄ betona att risk Àr en naturlig del av investeringar och likna den vid en intrÀdesbiljett till möjligheten att lÄta dina pengar arbeta för dig istÀllet för att du mÄste arbeta hÄrt för dina pengar. SÄ, det blir en blandning av grundlÀggande kunskap och en touch av avancerad information, precis som vi brukar.
Caroline: Varmt vÀlkommen till RikaTillsammans-kanalen, dÀr vi utforskar allt som Àr spÀnnande inom privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vÄra erfarenheter, vÄra livshistorier, vÄra framgÄngar och vÄra misstag för att hjÀlpa dig att göra din ekonomi och ditt sparande, samt ditt liv, lite rikare. Vi som driver denna kanal heter Caroline och Jan Bolmeson.
Jan: I dagens avsnitt nummer 343 Àr vi osÀkra pÄ om det blir kort eller lite lÀngre, men vi gÄr med flödet.
Caroline: Precis, du nÀmnde att vi börjar med grundlÀggande kunskap och sedan gÄr vi vidare till mer avancerade Àmnen. Jag sjÀlv kÀnner att jag Àr mest bekant med de grundlÀggande aspekterna av risk och ekonomi.
Jan: Absolut. Det Àr vÀrt att pÄpeka att risk Àr ett mycket komplext Àmne, och det finns inte ens en entydig definition. Vi kommer att utforska det frÄn olika perspektiv, sÀrskilt nÀr det gÀller sparande. Vi kommer Àven ta upp vad som vanligtvis finns i fondfaktablad. Dessutom kommer vi att diskutera risk utifrÄn en konversation som Àgde rum i RikaTillsammans forum.
Caroline: Jag minns att vi tidigare pratade om risk i ett avsnitt om buffert. Du tog upp begrepp som riskattityd och risktolerans, och det kÀndes verkligen som om Àmnet var komplicerat.
Jan: Exakt, det Àr ett Àmne som verkligen kan vara knepigt. Vad som gör det Ànnu mer komplicerat Àr att risk kan variera mycket mellan olika personer. VÄr tolerans för risk kan skilja sig Ät beroende pÄ vÄr ekonomiska kunskap, vÄr ekonomiska situation och vÄrt personliga perspektiv.
Caroline: Det Àr helt sant, och det Àr viktigt att komma ihÄg att vi alla har olika förhÄllningssÀtt till risk. Det Àr en individuell bedömning. Vi kan ocksÄ vara mer benÀgna att ta risker i vissa situationer Àn i andra, beroende pÄ hur viktiga och brÄdskande de Àr.
Jan: Precis, och det Àr dÀrför vi kommer fokusera pÄ det som Àr mest relevant för den genomsnittlige spararen. Vi kommer att ge dig grundlÀggande kunskap om risk och dess olika dimensioner. Samtidigt kommer vi att ta upp nÄgra frÄgor som vi har fÄtt frÄn vÄra tittare och lyssnare. SÄ det blir en givande diskussion om detta viktiga Àmne.
HÄller resonemanget Àven nÀr börsen kraschar?
Jan: Inspiration till detta avsnitt kom frÄn frÄgan:
Risk att vadÄ? Vad Àr det man riskerar nÀr man sparar?
Caroline: Andra frÄgor var:
HÄller resonemanget Àven nÀr börsen kraschar?
Ăr det inte risk att Ă€ven indexfonder tappar mycket i vĂ€rde nu nĂ€r börsen har gĂ„tt sĂ„ bra sĂ„ lĂ€nge och Ă€ven i slutet av 2023?
Jan: Det Àr nÄgot som ofta nÀmns, och för mig Àr det ungefÀr samma frÄga som vi ska diskutera hÀr. DÀr mÄste vi förtydliga att allt sparande innebÀr en risk, och att det finns möjlighet att förlora en del eller hela det investerade kapitalet. Dessutom mÄste vi pÄpeka att historisk avkastning inte garanterar framtida resultat. Jag anser att detta Àr viktigt, men ibland kan det förlora sin innebörd nÀr det upprepas om och om igen, och folk kan börja ignorera det.
Caroline: Det kan bli uttjatat, och mÄnga kanske inte riktigt förstÄr vad det egentligen innebÀr lÀngre.
Jan: Precis, det Àr exakt vad jag tÀnker. Dessutom diskuterade vi detta nÀr vi pratade om de bÀsta fonderna för 2024 och nÀmnde de nya fondfaktabladen. Kommer du ihÄg det?
Caroline: Jo, jag minns att det handlade om nÄgon ny lagstiftning.
Jan: Precis, det var EU som standardiserade hur dessa fondfaktablad ska se ut, vilken information som mÄste finnas med, och framför allt vilken information som inte fÄr inkluderas. Jag Àr mycket entusiastisk över dessa fondfaktablad, eftersom de enbart innehÄller fakta om risker och fonden.
Marknadsföringsmaterial Àr inte tillÄtet dÀr. Inom fondbranschen anvÀnder man ofta en standardiserad skala frÄn 1 till 7, kÀnd som KIID-skalan, dÀr 1 representerar lÄg risk och 7 hög risk. Man bedömer helt enkelt hur mycket vÀrdet kan variera. Till exempel, om en fond har en betyg 1 pÄ denna skala, innebÀr det att den högst kan variera med 0,5 % i vÀrde under 97 av 100 Är.
Var ska jag placera bufferten?
Jan: För att förklara det enkelt, om jag investerar 100 kr i en sÄdan fond, bör den vara vÀrd mellan 99,50 kr och 100,50 kr i 97 av 100 fall under ett enskilt Är.
Caroline: Det innebÀr att risken anses vara mycket lÄg i detta fall.
Jan: Ja, medan om vi anvÀnder en skala med betyg fem, kan vÀrdet variera med upp till -30 %. Om vi tar exemplet med en hundralapp i en investering med risk fem enligt denna skala, kan vÀrdet variera mellan 70 kr och 130 kr i majoriteten av fallen, med en tillförlitlighet pÄ 97,5 %.
Caroline: Jag vill inte avbryta dig mitt i detta resonemang, men vi pratar mycket om risk utan att gÄ djupare in pÄ det. Ska vi ge en mer grundlÀggande förklaring till vad risk faktiskt innebÀr? Till exempel, om du investerar i en global indexfond och vÀrdet minskar, beror det pÄ att vissa aktier i fonden gÄr ned. Vissa aktier kan gÄ upp och andra kan vara oförÀndrade. Men om de som gÄr ner bidrar till att vÀrdet pÄ din hundralapp minskar, eller hur ska vi förklara det?
Jan: Precis. NÀr du Àger en global indexfond, Àger du faktiskt andelar i mÄnga olika företag. Om ekonomin gÄr dÄligt och mÀnniskor handlar mindre, kan till exempel Apple sÀlja fÀrre telefoner. Om sÄ Àr fallet kommer de som tidigare trott att Apple skulle vara vÀrt mycket att Àndra sin bedömning eftersom Apple inte förvÀntas tjÀna sÄ mycket pengar i framtiden.
NÀr du Àger en aktie innebÀr det att du Àger en del av de framtida vinsterna. Om de framtida vinsterna förvÀntas bli lÀgre, kommer du inte vara villig att betala lika mycket för aktien. Du kanske sÀger att du Àr beredd att köpa den, men bara till ett lÀgre pris eftersom den kommer generera mindre inkomst i framtiden. DÀrmed minskar vÀrdet pÄ aktien eftersom efterfrÄgan pÄ dess nuvarande prisnivÄ minskar.
Caroline: Det Àr viktigt att klargöra detta, sÀrskilt för nybörjare, för att förstÄ var risken uppstÄr och hur den pÄverkar investeringar.
PÄ kort sikt Àr marknaden slumpmÀssig
Jan: HÀr vill jag förtydliga nÄgot. LÄt oss ta en historisk titt pÄ hur börsen har utvecklats och vad vi kan förvÀnta oss nÀr det kommer till risk. Om vi tittar pÄ Stockholmsbörsen som ett exempel, har jag skapat en graf som visar hur börsen presterade frÄn 1870 till 2023, Är för Är. För att illustrera detta, lÄt oss sÀga att om du investerade 100 kr den 1 januari, sÄ var den vÀrd 170 kr den 31 december 1999. Detta innebar en ökning pÄ 70 % under det Äret. à r 2008, Ä andra sidan, om du investerade en hundralapp den 1 januari, var den vÀrd 60 kr den 31 december.
PÄ kort sikt Àr börsen slumpmÀssig. Stockholmsbörsens utveckling enskilda Är mellan 1870-2023. Varje stapel visar hur det gick det enskilda Äret, dvs. frÄn 1 januari till och med 31 december. Data frÄn Riksbanken och Fondbolagens Förening.
SÄ börsen kan vara mycket volatil och det Àr dÀrför vi sÀger att den pÄ kort sikt Àr slumpmÀssig. Men om vi gÄr tillbaka till grunden, vad Àr egentligen globala aktieindex? Det Àr en samling av företag. Och vad Àr ett företag? Ett företag bestÄr av mÀnniskor som sÀljer produkter eller tjÀnster. MÀnniskor har en inneboende drivkraft att utvecklas, vÀxa och förbÀttra saker. Denna drivkraft inom företagen leder till att det finns fler positiva Är Àn negativa pÄ börsen. Det finns alltsÄ en underliggande drivkraft.
Caroline: Jag förstÄr, börsen kan variera upp och ner under Äret.
Det gÄr ner Àven de Ären det gÄr upp. Grafen visar hur det enskilda Äret slutade, dvs 1 januari och 31 december (blÄ staplarna). Prickarna i grafen den största nedgÄngen inom det enskilda Äret. Det visar tydligt att Àven de Ären som vi slutar pÄ plus, sÄ gÄr börsen ned och kan göra det ordentligt.
Jan: Precis, detta kallas för âintra year draw downâ. Det innebĂ€r att vĂ€rdet kan minska och öka under Ă„ret. Om du tittar pĂ„ den bilden, hur mĂ„nga av de 43 Ă„ren sedan 1980 ser du dĂ€r stapeln Ă€r över noll?
Caroline: LÄt mig rÀkna. Nej, det Àr inte sÄ mÄnga staplar som Àr över noll, det ser ut som majoriteten Àr under noll.
Jan: Precis, av de 43 Ären har majoriteten, nÄgon gÄng under Äret, haft negativa perioder. Det Àr dÀrför jag ibland tÀnker att nÀr vi sÀger att du kan förlora delar eller hela ditt kapital, skulle jag vilja understryka att ditt kapital kommer att variera i vÀrde och gÄ ner ibland. Det Àr en naturlig del av investeringar.
Och det Àr ocksÄ en av anledningarna till varför vi ibland sÀger att det Àr bra att vara passiv, lat, oengagerad och inte logga in och kolla portföljen för ofta. Under dessa 43 eller 44 Är har börsen gÄtt upp 33 gÄnger. Men Àven under de positiva Ären har det funnits perioder dÄ vÀrdet varit negativt nÄgon gÄng under Äret. Om man Àr oengagerad och inte loggar in och tittar, kan man undvika onödig oro.
Det gĂ„r ner Ă€ven de Ă„ren det gĂ„r uppâŠ
Caroline: Det Àr verkligen onödigt, och det Àr nÄgot vi Àr medvetna om. Vissa mÀnniskor verkar tycka att det Àr en slags prestige att vara stÀndigt orolig och involverad i sitt sparande. Jag tÀnker sluta med det. Vi har rÀtt. Om jag har loggat in och sett att vÀrdet har minskat, beter jag mig som om jag vore vÀldigt bekymrad om hur det gÄr för min portfölj, och det tycker jag Àr onödigt.
Jan: Var snÀll nu, du utgÄr frÄn dig sjÀlv. Det finns mÄnga som loggar in varje dag och tycker att det Àr viktigt.
Caroline: Ja, det Àr sant. Jag tror det beror pÄ att jag nÀstan aldrig loggar in. Jag föredrar att inte göra det, och nÀr jag vÀl gör det kÀnns det jobbigt.
Jan: Ja, det Àr intressant att du sÀger det, för du Àr den som fÄr e-post frÄn Avanza som pÄminner dig om att logga in.
Caroline: Ja, jag fÄr sÄdana pÄminnelser frÄn Avanza, men jag bryr mig inte sÄ mycket.
Jan: Det Àr bra. Vi har en trÄd i vÄrt forum som Melva startade, tror jag. Den handlar om att se hur lÀnge man kan lÄta sitt sparande vara i fred utan att pilla med det. Inte bara att logga in, utan verkligen att inte röra det. Vad Àr vi nu? Den 25 januari, och nÀstan hÀlften av deltagarna har redan brustit och pilar med sina investeringar.
Caroline: Jag har inte deltagit i den tÀvlingen.
Jan: Nej, du Àr inte med eftersom du skulle vinna den.
Caroline: Jag vill inte framstÄ som överlÀgsen, det Àr inte min mening. Men jag försöker undvika att pilla för mycket.
Jan: Exakt, och det Àr klokt. Det vi försöker förklara med den hÀr grafen och diskussionen Àr att det Àr onödigt att vara stÀndigt orolig och aktiv med sitt sparande. Om du lÄter det gÄ lite lÀngre tid mellan inloggningarna, ökar sannolikheten för att du kommer att se att ditt sparande har ökat i vÀrde, Àven om det har gÄtt ner emellanÄt. Det Àr poÀngen vi försöker förmedla. Jag vill ocksÄ nÀmna att det Àr faktiskt Ànnu vÀrre Àn sÄ hÀr ibland. Ibland kan det vara flera Är i rad dÄ börsen gÄr ned.
Det kan gÄ ner flera Är i rad. Grafen visar maximal nedgÄng, dvs den ackumulerade nedgÄngen flera Är i rad. Grafen Àr baserad pÄ egna berÀkningar pÄ Stockholmsbörsen (SIXRX) mellan 1870-2023. Data frÄn Riksbanken och Fondbolagens Förening.
Till exempel, under Ären 2000, 2001, och 2002, hade vi tre Är i rad med nedgÄngar. à r 2007 och 2008 var ocksÄ negativa. SÄ om du förlorar 10 % ett Är och det fortsÀtter att gÄ ned nÀsta Är, ackumuleras förlusten. Vi har bara tittat pÄ maximala förluster under ett enskilt Är hÀr, men vi borde Àven titta pÄ ackumulerade förluster över flera Är. Det Àr extremt sÀllsynt att börsen tappar 50 % pÄ ett enskilt Är.
Caroline: Ăven under covid-19 pandemin tappade den inte sĂ„ mycket, eller hur?
Jan: Jag tror att 2008 var ett av de vÀrsta Ären om vi talar om den amerikanska börsen. DÄ tror jag att vi var nere ungefÀr 30 % Àven om den maximala nedgÄngen var 49 %. Men om vi ackumulerar förlusterna över flera Är, tror jag att runt 1930 tappade börsen ungefÀr 50 % och Àven 2008 var det en liknande siffra. Det har hÀnt, men det Àr inte den vanliga situationen.
Det kan gÄ ner ordentligt pÄ kort sikt
Jan: Den vanliga nedgÄngen brukar ligga nÄgonstans mellan 10-25 %. Men det har hÀnt att börsen har sjunkit med hela 50 %. DÀrför brukar jag sÀga, som en allmÀn regel:
Om du investerar lÄngsiktigt, sÀg fem, tio eller 15 Är, bör du vara beredd pÄ att nÄgon gÄng under den perioden se ditt investerade kapital minska med 50 %.
Det Àr inget ovanligt eller konstigt att vara i en sÄdan situation. Det Àr som jag sa i början: detta Àr intrÀdesbiljetten för att delta i investeringar och tjÀna pengar pÄ dina pengar.
Jag vill betona att det inte Ă€r nĂ„got att bli panikslagen över nĂ€r ditt kapital Ă€r i minus, kanske -20 % eller till och med -40 %. Det Ă€r hĂ€r principen som Jack Bogle, grundaren av Vanguard och en pionjĂ€r inom indexfonder, föresprĂ„kade kommer in i bilden: âDonât just sit there, do somethingâ.
Han vÀnde pÄ det och sa istÀllet:
âDonât do anything, just sit thereâ.
Jack Bogle
Det handlar om att ha tÄlamod och inte agera impulsivt nÀr marknaden Àr i nedgÄng. à terigen, detta Àr en anledning till att vara passiv, lite lat, oengagerad och undvika att stÀndigt kolla pÄ portföljen eller logga in. FörstÄr du?
Caroline: Ja, det gör jag.
PÄ lÄng sikt Àr den mer förutsÀgbar
Jan: Nu nÀr vi har diskuterat risken, lÄt oss prata om hur man hanterar den.
Caroline: För ditt eget sparande, menar du?
Jan: Ja, precis, i mitt eget sparande. Hur hanterar jag risken? Det bÀsta sÀttet att göra det Àr att isolera din portfölj. Med isolera menar jag att du bör ha en ordentlig buffert. I det förra avsnittet pratade vi om en buffert pÄ 342 dagars utgifter. MÄnga tror att bufferten bara Àr till för ovÀntade hÀndelser som att bli uppsagd eller sjukdom.
Men bufferten spelar faktiskt en viktig roll Ă€ven för dem som har en stor investeringsportfölj. Om du tĂ€nker pĂ„ det sĂ„ hĂ€r: Om min indexfond plötsligt gĂ„r ner med 50 %, och jag tĂ€nker, âoj, min portfölj har förlorat hĂ€lften av sitt vĂ€rde,â kan jag fortfarande kĂ€nna mig lugn om jag har en ordentlig buffert.
Illustration av syftet med Fyra-hinkar-principen dÀr de olika hinkarna har olika syften. Genom att ha buffert och en portfölj med rÀntor kan man unna sig en högre risk i högrisk-hinken.
Den bufferten gör att jag kan fortsÀtta med mina vanliga planer och aktiviteter. Jag kan fortfarande Äka pÄ resor och göra de saker jag hade tÀnkt, eftersom min vardag inte pÄverkas av den tillfÀlliga nedgÄngen i portföljen. Det Àr en klassisk tumregel att om du oroar dig för svÀngningarna i ditt lÄngsiktiga sparande, istÀllet för att minska risken dÀr, vilket oftast Àr felaktigt ur matematisk och rationell synvinkel, bör du istÀllet öka ditt sparande med kortare tidsramar för att skapa en trygghet.
Det Àr naturligtvis viktigt att hantera kortsiktiga risker ocksÄ, men om du sÀnker risken för mycket kan du hamna i andra problem, som att inte slÄ inflationen och inte ha tillrÀckligt med pengar för din pension. Det finns ingen perfekt lösning utan att investera pÄ lÄng sikt Àr nödvÀndigt för att de flesta av oss ska kunna uppnÄ vÄra ekonomiska mÄl.
Caroline: Ja, vi pratar om investeringar pÄ lÄng sikt, inte att ha fyra olika individuella aktier i din portfölj. Det Àr helt galet.
Jan: Ja, det Àr verkligen konstigt.
Caroline: Vi pratar om att placera ditt lÄngsiktiga sparande i en global indexfond.
Jan: Vi pratar om de investeringsprinciper som vi diskuterade i avsnitt 339. SÄ det Àr bra om lyssnarna har hört det avsnittet först. Det hÀr Àr bara en fördjupning av riskaspekten som vi pratade om dÀr. Men sammanfattningsvis, det viktigaste Àr att hantera de emotionella svÀngningarna i ditt sparande. Ha en större buffert och öka ditt sparande med kortare tidsramar för att skapa en kÀnsla av trygghet. Det finns ocksÄ en matematiskt mer avancerad metod att hantera risken. Om vi erkÀnner att börsen Àr slumpmÀssig pÄ kort sikt, kan den vara mer förutsÀgbar pÄ lÄng sikt.
PÄ lÄng sikt Àr den mer förutsÀgbar. 10 Ärs rullande sparhorisonter pÄ Stockholmsbörsen (SIXRX). Dvs. 2023-stapeln visar Ärsmedelavkastningen mellan 1 januari 2014 och 31 december 2023. Ingen 10 Ärs rullande sparhorisont sedan andra vÀrldskriget har varit negativ. Data frÄn Riksbanken och egna berÀkningar.
IstĂ€llet för att bara titta pĂ„ Ă„rliga avkastningar, kan du titta pĂ„ tioĂ„rsperioder eller Ă€nnu lĂ€ngre. Det innebĂ€r att istĂ€llet för att titta pĂ„ hur börsen gick under ett enskilt Ă„r, tittar du pĂ„ snittavkastningen över tio Ă„r, inklusive de dĂ„liga Ă„ren. Det Ă€r det som kallas för ârolling periodsâ eller ârullande sparhorisont.â
Om du gör det kommer du att mÀrka att trots nÄgra dÄliga Är Àr den genomsnittliga avkastningen ofta fortfarande bra. Det Àr som att springa ett maratonlopp; det spelar inte sÄ stor roll hur det gÄr mellan kilometer 23 och kilometer 24. Det viktigaste Àr om du nÄr mÄllinjen.
Caroline: Jag hÄller med. Det Àr verkligen det viktiga, om du kommer i mÄl eller inte.
Hur ser det ut historiskt?
Jan: Absolut. Om vi tar en titt pÄ de hÀr rullande tioÄrsperioderna, sÄ kan vi se att sedan 1939 har ingen tioÄrsperiod haft en negativ Ärsavkastning. Det Àr faktiskt sÄ att alla tioÄrsperioder sedan andra vÀrldskriget har varit positiva. Det Àr en intressant observation som ger en kÀnsla av stabilitet och tillförsikt.
Om vi nu övergÄr till att diskutera förvÀntad avkastning, brukar jag sÀga att om man investerar i breda globala billiga indexfonder enligt forskning, kan man förvÀnta sig nÄgonstans mellan 6-8 % avkastning. Visserligen har historiskt avkastningen varit nÄgot högre, men jag föredrar att vara försiktig i mina berÀkningar. SÄ om vi rÀknar med 7 %, tycker jag att det ligger nÀra sanningen. Men nÀr vi bryter ner det pÄ Ärsbasis, ser vi att det varierar kraftigt.
FörvÀnta dig inte en jÀmn avkastning. Stockholmsbörsens avkastning enskilda Är mellan 1980-2023. Data frÄn Fondbolagens förening.
Om vi tar svenska börsen mellan 1980 och 2023, sÄ finns det faktiskt inget Är dÀr avkastningen exakt har landat pÄ 7 % eller 8 %. 1994 stÀngde börsen pÄ 7 %. Alla andra Är har den avslutats med andra siffror. Till exempel, 2003 var avkastningen +19 %, medan 2008 var den -39 %, och 2011 var den -15 %.
SÄ det Àr viktigt att förstÄ att avkastningen varierar kraftigt frÄn Är till Är. Detta Àr ytterligare ett argument för att inte fokusera för mycket pÄ Ärsavkastning utan att ha tÄlamod och lÄta snittavkastningen över tid gynna ens portfölj. Det Àr dessa extremt volatila Är som ibland fÄr mÀnniskor att tvivla pÄ sin investeringsstrategi och bli oroliga.
Caroline: Ja, det Àr verkligen sÄ att de dÄliga Ären kan vara utmanande.
Jan: Precis, som -39 % Ă„r 2008, det var verkligen ett tufft Ă„r. Det Ă€r hĂ€r vi mĂ„ste skilja pĂ„ resultatet, dvs. Ă„rsavkastningen, och sjĂ€lva investeringsprocessen. Av de senaste 44 Ă„ren har 33 av dem visat positiv avkastning, vilket understryker vikten av att förstĂ„ att det generellt sett gĂ„r upp mer Ă€n det gĂ„r ner. Ăven om vi kommer att uppleva Ă„r dĂ€r vi hamnar pĂ„ minusavkastning pĂ„ Ă„rsbasis, sĂ„ Ă€r det en del av investeringsresan.
Caroline: Jag tror att det du egentligen sÀger Àr att nÀr man har en lÄngsiktig investeringshorisont, vilket vanligtvis Àr tio Är eller lÀngre, behöver man inte oroa sig för enskilda mÄnader eller Är. Det du visar Àr att lÄngsiktighet Àr nyckeln, och att man inte behöver överanalysera de korta svÀngningarna pÄ marknaden.
Jan: Exakt, det Àr precis vad jag försöker förmedla. Forskningen ger oss följande rÄd:
Spara automatiskt och regelbundet, investera lÄngsiktigt i breda, billiga globala passiva aktieindexfonder, balansera risken med ett sparkonto med insÀttningsgaranti eller en bred, billig valutasÀkrad rÀntefond, och framför allt, vara tÄlmodig och passiv i din investeringsstrategi över tid. FortsÀtt köpa regelbundet. Och du vet vad, jag har faktiskt lagt till en mening i detta rÄd nyligen: GÄ och titta pÄ fotboll. Vet du varför?
Caroline: Jag har ingen aning, faktiskt. Det Àr inte direkt din vanliga rekommendation. Ska man utgÄ frÄn dina egna intressen nu?
Jan: Nej, det handlar inte om mina egna intressen. Jag fann en intressant video med Richard Thaler, en ekonomiprofessor som fick Nobelpris. Han sa precis detta: Spara lÄngsiktigt, diversifiera, och gör det billigt. Och sedan tillade han nÄgot extra: GÄ och titta pÄ fotboll. Det Àr bÀttre för dig och bÀttre för dina pengar. Jag tycker det Àr en bra pÄminnelse om att ibland Àr det bra att fokusera pÄ andra saker som Àr mer njutbara och lÄta investeringarna sköta sig sjÀlva.
Caroline: SÄ du menar att vi bör hitta andra roliga sÀtt att leva livet pÄ istÀllet för att stÀndigt oroa oss över investeringarna. Det lÄter som en sund instÀllning.
Tiden Àr din bÀsta vÀn
Jan: Ja, precis sÄ Àr det. GÄ och njut av fotboll, eller vad Àn som gör dig glad i livet. Titta nu pÄ tiden, vÄr bÀsta vÀn nÀr det kommer till sparande. Vad jag gjorde hÀr Àr att jag tog historisk data frÄn amerikanska och svenska börsen och genomförde en statistisk simulering, kallad Monte Carlo-simulering, som modellerar hur börsen har betett sig under de senaste 150 Ären.
Jag tittade inte pÄ sannolikheten att fÄ exakt 7 % avkastning, utan istÀllet sannolikheten att göra en vinst överhuvudtaget. Jag tÀnkte mig att jag investerar mina pengar vid öppningen av börsen och tar ut dem vid stÀngning, som om det vore en vanlig arbetsdag.
För varje Är som man lÀgger pÄ i sparhorisont ökar sannolikheten för att sluta pÄ plus. PÄ en sparhorisont om 10 Är har man över 90% sannolikhet att gÄ plus. Notera att historisk avkastning inte Àr en garanti för framtida avkastning och att ovan Àr sannolikheter och odds, inte garantier. BerÀkningen Àr gjord med hjÀlp av en Monte Carlo-simulation pÄ historisk data för Stockholmsbörsen (SIXRX) mellan 1870 och 2023. Data frÄn Fondbolagens förening och Riksbanken. Egna berÀkningar.
Denna simulering visar att sannolikheten att gÄ plus pÄ en dag Àr 54 %, vilket Àr ungefÀr som att slÄ mynt. Det Àr viktigt att förstÄ att detta Àr statistik och ingen naturlag, men det visar att det finns en liten fördel för investeraren, liknande hur kasinon tjÀnar pengar med en liten fördel. Om jag investerar över tolv mÄnader, frÄn 1 januari till 31 december, ökar sannolikheten att göra vinst till 72 %. Det Àr ganska nÀra historiska observationer.
Om vi förlÀnger tidsramen till fem Är, ökar sannolikheten till ungefÀr 86 %. Om vi tÀnker oss en investeringshorisont pÄ tio Är, Àr sannolikheten nÀstan 90 %. SÄ jag brukar sÀga tio Är, eftersom i nio av tio fall kommer du att göra en vinst. Det Àr dock viktigt att notera att den individuella sannolikheten att gÄ back det tionde Äret Àr lika stor som den första Äret.
Caroline: FörstÄr, det lÄter logiskt.
Jan: Precis, det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g. Börsen Ă€r fortfarande volatil, men med en lĂ€ngre investeringshorisont ökar chansen att uppnĂ„ positiv avkastning. Det Ă€r en rimlig strategi för att undvika att bli skakad av kortsiktiga svĂ€ngningar. Det finns ocksĂ„ en annan risk, som kallas âsequence of riskâ, som Ă€r viktig att förstĂ„. Det innebĂ€r att om du har dĂ„liga Ă„r tidigt i din investeringsresa kan det pĂ„verka dina resultat negativt.
Till exempel, om du har en -50 % avkastning efter att ha sparat 10 000 kr, förlorar du bara 5 000 kr. Men om samma -50 % intrÀffar nÀr du har ackumulerat 20 000 kr efter tio Är, förlorar du 10 000 kr, vilket kan pÄverka din förmÄga att anvÀnda de pengarna nÀr du behöver dem, som pension. SÄ det Àr en annan aspekt att tÀnka pÄ. Om du nÀrmar dig mÄlet att anvÀnda dina pengar bör du gradvis minska risken i din portfölj och se till att du har en sÀkerhetsbuffert.
Caroline: LÄter komplicerat, finns det nÄgot specifikt man kan göra Ät det?
Jan: Det finns faktiskt nÄgot du kan göra. Om du nÀrmar dig anvÀndningen av dina pengar, som pensionering, kan du successivt minska risknivÄn i din portfölj. Det innebÀr att nÀr du har tio Ärs sparhorisont, bör du inte ha 100 % aktier lÀngre.
Du kanske vill minska till 50 %. NÀr du nÀrmar dig 2033, ungefÀr tvÄ Är innan du planerar att anvÀnda pengarna, bör du se till att en del av dina pengar finns pÄ ett bankkonto med hög sÀkerhet. SÄ det finns strategier för att hantera detta. Det Àr dock nÄgot som vi kan diskutera mer detaljerat vid ett annat tillfÀlle. Det Àr viktigt att ha i Ätanke, men inte nödvÀndigtvis nÄgot som du behöver oroa dig för om du har en lÄngsiktig investeringshorisont.
Caroline: Jag förstÄr, jag tror att vi behöver diskutera vÄr lÄngsiktiga sparhorisont och hur vi vill hantera det. Tack för förklaringen.
Sedan 1970 har börsen ökat med 160xâŠ
Jan: Precis, det Àr helt rÀtt. DÀrför har vi valt att investera fullt i aktier, specifikt genom indexfonder. VÄrt resonemang bygger pÄ att vi, jag Àr 42 Är gammal, har minst 20 Är kvar till pensionen. Enligt den tumregel vi följer, innebÀr det att vÄr portfölj ska vara 100 % aktier.
Trots alla osÀkerheter och svÀngningar pÄ börsen, inklusive Ärliga nedgÄngar pÄ i genomsnitt 14 % och elva av 44 Är med negativ avkastning, Àr det viktigt att komma ihÄg en viktig sak. Sedan 1970 har vÀrdet av en investerad krona, som var vÀrd 1 kr 1970, vuxit till 160 kr Är 2021. Detta har skett trots alla de ekonomiska utmaningar och kriser som har intrÀffat, frÄn krig i Ukraina och Irak till Svarta mÄndagen 1987, IT-bubblan 2001 och finanskrisen 2008.
OPTI baserat pÄ: MSCI ACWI FM IMI SEK frÄn 2002-06 till 2021-12, MSCI ACWI IMI SEK 1994-2006, och MSCI World Standard SEK frÄn 1970-2001. Indexdatan Àr frÄn MSCI, dollarkurs frÄn Riksbanken.
Med andra ord, om man har haft tÄlamod och hÄllit fast vid sin investeringsstrategi, har avkastningen varit imponerande. Vi har tidigare diskuterat hur pengar fördubblas ungefÀr vart tionde Är, och detta mönster verkar hÄlla i sig. SÄ, jag brukar sÀga att det Àr vÀrt att hÄlla fast vid sin investeringsstrategi och inte vara rÀdd för att ta vissa risker.
Vad vi inte har inkluderat i detta resonemang Àr inflationens pÄverkan, dÀr pengar halveras ungefÀr vart 30:e Är om inflationen ligger pÄ 2 %. SÄ att bara ha pengarna pÄ ett vanligt bankkonto sedan 1970 skulle troligen ha resulterat i en förlust pÄ cirka 80 % av deras köpkraft. SÄ det finns egentligen inget sÀtt att undvika risk helt och hÄllet. Du byter helt enkelt mellan olika typer av risker.
Caroline: Det Àr viktigt att förstÄ att inte placera pengar pÄ ett bankkonto heller Àr att undvika risk.
Jan: Exakt.
Caroline: TyvÀrr tror mÄnga att det Àr riskfritt.
Jan: Ja, mÄnga har den missuppfattningen. SÄ det finns egentligen ingen helt riskfri plats att placera sina pengar. Du vÀljer helt enkelt vilken typ av risk du Àr villig att ta.
Caroline: Det Àr en viktig insikt.
Jan: Det var en bra poÀng, och det finns faktiskt en till frÄga som kom in.
Risken att förlora pengar i en indexfond
Caroline: Borde inte risken att förlora pengar i en indexfond vara relativt lÄg?
Jo ja, för vi har ju lagt den i högrisk hinken.
Jan: Ja, det Àr helt rÀtt.
Caroline: Fast jag förstÄr att det kan vara svÄrt att greppa vad risken faktiskt innebÀr.
Jan: Jag tolkar frÄgan lite annorlunda. TyvÀrr kunde jag inte se vem som stÀllde den, men jag vill försöka belysa det. SÄ, nÀr vi pratar om risk inom investeringar, handlar det frÀmst om risken att förlora pengar. Men risken att förlora hela din investering Àr ganska lÄg nÀr du investerar pÄ ett diversifierat sÀtt.
Om du vÀljer en global aktieindexfond, fÄr du indirekt Àgande i tusentals företag, inklusive mÄnga av vÀrldens största. Om vi tar exempelvis en fondrobot, kan den inkludera upp till 10 000 av de största företagen globalt. Totalt finns det cirka 15 000 noterade företag att investera i globalt, Àven om de flesta Àr för smÄ för att vara relevanta för större investerare.
Caroline: SÄ, vad du sÀger Àr att om ett enskilt företag, som Wire Card i Tyskland, gÄr i konkurs, skulle det ha minimal inverkan pÄ en global indexfond pÄ grund av dess breda diversifiering.
Jan: Precis, du har fÄtt poÀngen. För att förlora hela din investering i en global diversifierad aktieindexfond skulle krÀva att en extrem hÀndelse intrÀffar dÀr en betydande del av alla företag i fonden gÄr i konkurs samtidigt. Det Àr mycket osannolikt och nÀstan omöjligt att förestÀlla sig ett sÄdant scenario. SÄ, om nÄgon har ett teoretiskt scenario dÀr detta skulle kunna hÀnda, Àr jag intresserad att höra det. För mig verkar det vara en högst osannolik hÀndelse.
Caroline: Jag undrade bara om det fanns nÄgot realistiskt scenario dÀr detta skulle kunna intrÀffa, Àven om det Àr högst osannolikt.
Jan: Jag förstÄr din tanke, men jag har svÄrt att se ett realistiskt scenario dÀr en global indexfond skulle förlora hela sitt vÀrde. Det verkar vara sÄ avlÀgset och osannolikt att det inte Àr nÄgot jag oroar mig för i mitt investeringsliv.
Balansera risken per sparhorisont
Jan: För att hantera ditt sparande pÄ lÄng sikt Àr det viktigt att ha en trygg buffert som ger dig möjlighet att klara av de svÀngningar som kan uppstÄ pÄ marknaden. En balans mellan risk och sparhorisont Àr avgörande. Om du har en kort sparhorisont, till exempel 0 till 2 Är, bör du placera dina pengar pÄ ett sÀkert bankkonto med insÀttningsgaranti för att undvika pÄverkan av kortsiktiga marknadssvÀngningar.
Detta Àr sÀrskilt viktigt om du har specifika ekonomiska mÄl inom den nÀrmaste framtiden, som att köpa en bostad. à andra sidan, om du har en lÀngre sparhorisont, över fem eller tio Är, kan du övervÀga att investera i aktieindexfonder för att potentiellt öka din avkastning. En anvÀndbar riktlinje Àr att ha 10 % i aktier i indexfonder per Är i sparhorisont. Genom att anpassa din investeringsstrategi efter din sparhorisont kan du uppnÄ en balans mellan sÀkerhet och tillvÀxt.
NÄgra lÀsarfrÄgor
Caroline: Jag Àr 16, 21, 23 eller 63 Är och har ni nÄgra tips pÄ hur jag ska investera i framtiden?
Jan: Ă ldern Ă€r ofta en vanlig faktor nĂ€r man tĂ€nker pĂ„ sparande, men jag vill hĂ€vda att Ă„lder i sig egentligen inte Ă€r avgörande. Vad som verkligen betyder nĂ„got Ă€r din sparhorisont, det vill sĂ€ga nĂ€r du planerar att anvĂ€nda dina pengar. Det spelar ingen roll om du Ă€r 63 Ă„r och planerar att anvĂ€nda pengarna inom ett Ă„r för en resa med barnbarnen eller om du Ă€r 16 Ă„r och ska ta körkort om tvĂ„ Ă„r â bĂ„da har en kort sparhorisont och bör ha sina pengar pĂ„ ett bankkonto.
à andra sidan, om du Àr 21 Är och sparar för din pension om tio Är, eller om du Àr 63 Är och planerar att ta ut din tjÀnstepension om tio Är, sÄ har bÄda en lÄng sparhorisont och kan dÀrför ta en högre risk i sina investeringar. SÄ Älder Àr egentligen inte det mest relevanta, det Àr sparhorisonten som Àr viktig. Detta Àr nÄgot som BirgittaZ ocksÄ tog upp i en liknande frÄga.
Caroline: Ska jag fortsÀtta med indexfond 100 % som pensionÀr eller gÄ över till rÀntefonder?
Jan: Ja, det Àr faktiskt samma svar pÄ den frÄgan eftersom fördelningen mellan aktier, indexfonder och rÀntefonder bestÀms av din sparhorisont. Med andra ord, hur lÀnge du planerar att spara pengar. Om du Àr osÀker finns det en annan aspekt att tÀnka pÄ. Till exempel har Sjunde AP-fonden och generell forskning en gemensam rekommendation nÀr det gÀller pensionssparande. NÀr du Àr ung, enligt forskningen upp till 55 Ärs Älder, bör du ha en hög risk i din portfölj.
Ett exempel pĂ„ detta Ă€r Sjunde AP-fonden som investerar 100% i aktieindexfonder för premiepensionen. FrĂ„n och med 55 Ă„rs Ă„lder lĂ€gger de gradvis till 3% i rĂ€ntor varje Ă„r. Detta kallas för âglide pathâ. Om du vill fördjupa dig i detta Ă€mne kan du söka pĂ„ forumet med sökordet âGlide pathâ. Jag har sammanstĂ€llt information om hur olika pensionsleverantörer hanterar detta. Det finns faktiskt ganska stora skillnader.
Caroline: Jag undrar hur mycket de lÀgger till i rÀntefonder vid olika Äldrar.
Jan: Det Àr en viktig frÄga, och svaret kan variera. Om du Àr 35 Är gammal och har en stor andel i rÀntefonder kan det innebÀra att dina pengar inte vÀxer tillrÀckligt snabbt för att du ska kunna gÄ i pension bekvÀmt. à andra sidan kan det vara ogynnsamt att ha mycket aktier nÀr du Àr 60 Är, eftersom du behöver pengarna mer stabila dÄ.
Detta Àr faktiskt en kritik jag har mot mÄnga standardlösningar för pensionssparande. Till exempel, om vi tittar pÄ Nordnets standardlösning för pension, sÄ Àr den instÀlld pÄ 60% aktier och 40% rÀntor, oavsett Älder. PÄ Avanza Àr det 75% aktier och 25% rÀntor. Det Àr en ganska dÄlig strategi för nÄgon som Àr 30 Är, och det Àr fortfarande inte optimalt för nÄgon som Àr 75 Är.
Caroline: SÄ det lÄter som om det inte Àr bra för nÄgon?
Jan: Nej, det Àr faktiskt sÄ att 75/25-fördelningen kanske fungerar bÀst för nÄgon som Àr 63 Är gammal, men det Àr fortfarande inte optimalt. SÄ jag tycker att det Àr viktigt att vara medveten om sin egen situation och göra egna bedömningar. Linda hade en liknande frÄga tidigare.
Caroline: Hur ska man tÀnka kring fördelningen mellan aktier vs rÀntor pÄ exempelvis Lysa?
Jan: HÀr Àr det samma grundtanke som ligger bakom, Àven om frÄgorna kan verka olika. Vi kan förenkla det till att tÀnka pÄ din sparhorisont och nÀr du behöver pengarna. Det handlar om att bedöma vilken risk du Àr redo att ta. Om du oroar dig för att dina pengar inte kommer rÀcka till nÀr du behöver dem, dÄ bör du ha en lÄng sparhorisont och ta hög risk, till exempel genom att investera i aktier. à andra sidan, om du inte vill riskera att förlora dina pengar pÄ kort sikt och behöver dem snart, dÄ kan det vara bÀst att hÄlla dem i rÀntefonder eller pÄ ett bankkonto.
Kom ihÄg att du aldrig kan helt eliminera risken, bara byta den mot en annan form av risk. Det Àr en viktig insikt att ha med sig. Och som alltid, inom RikaTillsammans strÀvar vi efter att ge dig extra insikter. I början av januari 2024 hade vi Jonathan Stoltenberg som ledde en diskussion i forumet om risk och kaossituationer. Du kan lÀsa trÄden för mer information om detta Àmne.
Problem och misstag kring att utgÄ frÄn en tidshorisont
Caroline: Utmaningar och misstag nÀr man baserar sina beslut pÄ en tidsram.
Jan: Det handlar faktiskt om att tÀnka pÄ sparhorisont pÄ ett mer realistiskt sÀtt.
Caroline: Allt vi har diskuterat hela detta avsnitt sammanfattat. Vad Àr vÄrt nÀsta steg?
Jan: Jag tror att det Àr viktigt att kunna se Àmnet frÄn olika perspektiv. Sparhorisont Àr det sÀtt de flesta mÀnniskor brukar nÀrma sig detta, och om jag ska vara Àrlig, Àr det inte det sÀmsta sÀttet. Det finns faktiskt inget perfekt sÀtt att hantera detta.
Men jag vill öppna upp för en diskussion om problemen med sparhorisont. Jag sÀger inte att man ska sluta anvÀnda det, men det Àr viktigt att vara medveten om dess begrÀnsningar. Vid inspelningen den 25 januari har vi redan över 100 kommentarer i forumet om detta Àmne, och den mest insiktsfulla diskussionen kommer frÄn Martin Jonsson, kÀnd som MPJ i forumet. Jag tÀnker att vi kan ta en titt pÄ vad han har delat med sig av. Han sÀger följande:
Jag har gÄtt och funderat pÄ denna diskussionen vi har haft i forumet i helgen och sparhorisont har skavt för mig i mÄnga Är. Jag vet inte hur mÄnga gÄnger jag fÄtt frÄgan vad man sparar till frÄn olika personer rÄdgivare de senaste 30 Ären utan att jag har kunnat ge ett vettigt svar. Hur ska man veta nÀr man behöver pengar? Det Àr ju svÄrt. Det Àr svÄrt att spÄ och sÀrskilt svÄrt att spÄ Àr det kring framtiden. Lite saker frÄn mitt liv som har hÀnt med kortare tid frÄn tanke till handling.
âžBörjat plugga pĂ„ högskola med mindre Ă€n tvĂ„ mĂ„naders varsel.
âžJag har sagt upp mig utan att ha ett nytt jobb. FrĂ„n tanke till handling pĂ„ mindre Ă€n sex mĂ„nader.
âžJag har startat företag inom ett Ă„r.
âžJag har blivit sambo. Jag har fĂ„tt bygga till huset med och renoverat. Byggt huset med 100 %, renoverat resten. Det tog 14 till 15 mĂ„nader frĂ„n att det började tills det att det blev fĂ€rdigt. Jag har lagt ner ett företag. Jag har startat ett nytt företag. Jag har köpt en extra lĂ€genhet.
âžOch nu skulle det tydligen bytas kök i huset och jag trodde jag skulle Ă„ka till Ă„tervinningscentralen men tydligen lĂ„g köks affĂ€ren granne.
Det Àr fÄ om nÄgon sak som har hÀnt i mitt liv med mer Àn tvÄ Ärs horisont. Sen har man ingen aning om vad som kommer hÀnda i framtiden, som i praktiken börjar imorgon och kvÀllen. Kanske jag kan överblicka. Det Àr fÄ av oss som vet vad som kommer hÀnda om fem eller tio Är.
Det jag vill att mitt sparande mitt kapital ska gÄ till Àr att kunna hantera hÀndelser. Möjligheter som intrÀffar, bÄde positiva och negativa. Kapitalet ligger i bakgrunden som en sÀkerhet, men det innebÀr inte att kapitalet inte Àr investerat. Exempelvis sÄ har jag inget buffertkonto. Det har jag löst med kreditkort och belÄning pÄ depÄn. Varför binda mer kapital Àn nödvÀndigt? Jag vet att jag har tillgÄng till relativt mycket kapital pÄ kort varsel. Sen fÄr man finjustera nÀr dammet har lagt sig.
AlltsÄ detta Àr överkurs som vi pratade om i avsnitt 142. Nu ska man komma ihÄg MPJ, han Àr ju Àldre och han Àr duktig entreprenör sÄ jag brukar avrÄda alla frÄn att inte ha buffert utan detta Àr överkurs. Resonemanget frÄn förra avsnittet Àr samma med belÄning som ligger under 50 %. Vad tÀnker du nÀr du hör?
Caroline: Jag hÄller med. Jag förstÄr precis vad han menar med att sparhorisont kan vara problematiskt, och jag har sjÀlv kÀnt sÄ. Men jag har ocksÄ kommit till en punkt dÀr jag accepterar att jag inte kan förutsÀga framtiden eller veta exakt vad jag kommer att behöva pengar till inom de nÀrmaste Ären. DÀrför Àr mitt fokus att spara sÄ mycket som möjligt, sÄ jag har en trygghet oavsett vad som hÀnder. Det Àr mitt perspektiv pÄ det hela.
Jan: Jag tÀnker att vi ska lÀsa en diskussion till hÀr. Hela trÄden Àr fantastisk, lite vÀl teoretisk, det Àr till och med lite skÀmt i trÄden. Men hÀr har vi Get Out, en annan anvÀndare som skriver sÄ hÀr hÀr.
HĂ„ller dock helt med om att det Ă€r önskvĂ€rt med en gemensam definition av risk och jag hĂ„ller helt med om jag tror det var JFB eller nĂ„gon annan som skrev sĂ„ hĂ€r: âRiskâ, lika med begrĂ€nsad frĂ„n att leva det liv jag önskar att leva.
SÄ att man tittar istÀllet för att titta pÄ definitionen av risk som en KIID skala 1 till 7. Eller om man tittar pÄ det som volatilitet eller om man tittar pÄ det som risk för att förlora eller tjÀna pengar sÄ tittar han pÄ det utifrÄn perspektivet hÀr att jag inte kan leva det liv jag vill leva, vilket jag egentligen tycker Àr den finaste eller mest relevanta formuleringen. Vad Àr risken för att mitt sparande ska pÄverka min min vardag negativt? Och dÄ sÀger han sÄ hÀr:
Med denna definition upplever jag att volatilitet, alltsÄ svÀngningar upp och ned i isolation, inte Àr ett ekonomiskt problem utan det Àr nedgÄng i kombination med försÀljning.
Det vill sÀga att nÀr det gÄr ner och att jag mÄste sÀlja nÀr det har gÄtt ner som kan, inte mÄste, men som kan begrÀnsa mig frÄn att leva det liv jag önskar att leva och dÄ sÀger han sÄ hÀr:
Och om man kommer fram till att man faktiskt Àr ganska beroende av sparkapitalet att leva det liv man önskar leva, torde nyckeln vara att fokusera pÄ att begrÀnsa behovet av att sÀlja tillgÄngsslaget aktier som har gÄtt ner. Det gör man mig lÀmpligen genom att bygga en buffert i ett tillgÄngsslag som förhoppningsvis inte följer med nÀr aktier gÄr ner.
Ăr du med? Och dĂ„ Ă€r vi tillbaka pĂ„ buffert eller överkurs resonemanget som vi hade med Captor eller som vi har i forumet kring rĂ€ntor för att vi pratar ibland, Ă„terigen, detta Ă€r ett överkurs resonemang. Det finns rĂ€ntor som ofta Ă€r okorrelerade med aktier sĂ„ att nĂ€r aktier gĂ„r ner sĂ„ gĂ„r de rĂ€ntorna ofta upp. AlltsĂ„ sĂ„ kallade lĂ„nga rĂ€ntor med lĂ„nga löptider medan nĂ€r aktier gĂ„r upp sĂ„ gĂ„r de rĂ€ntorna ner.
SĂ„ det Ă€r detta hĂ€r som ibland man ser vissa i forumet sĂ€ger sĂ„ hĂ€r, âMen jag har lĂ„nga rĂ€ntor för att ge okej att jag förlorar pĂ„ de nĂ€r aktier gĂ„r uppâ medan de flesta tycker, âvad Ă€r poĂ€ngen ens med att ha rĂ€ntor i portföljen? Jag kan ju ha ett sparkontoâ men till exempel hĂ€r som Get Out har att nĂ€r aktierna gĂ„r ner sĂ„ gĂ„r det upp för att om jag dĂ„ behöver ta ut pengar i den situationen för jag förblir en begrĂ€nsad i att leva det liv jag vill leva, dĂ„ tar jag ut pengarna frĂ„n rĂ€ntorna som har gĂ„tt upp och behĂ„ller aktierna som har gĂ„tt ner.
Perspektiv och Strategier
Caroline: Ja, precis.
Jan: Jag tycker faktiskt att vi borde sluta fokusera sÄ mycket pÄ att diskutera om det ska vara 50-50, 70-30 eller 100-0 nÀr det kommer till portföljfördelning. Jag anser att det viktigaste Àr att tÀnka pÄ tvÄ centrala frÄgor: För det första, hur mycket pengar behöver jag? Och för det andra, nÀr kommer jag att behöva dem? DÀrefter kan du anpassa din risknivÄ efter dessa faktorer.
Om du har en lÄng tidshorisont kan du ta högre risk, medan du kanske bör vara mer försiktig om du behöver pengarna snart. Det handlar om att planera för olika scenarier och övervÀga hur mycket risk du Àr villig att ta för att nÄ dina mÄl. Det hÀr resonemanget kopplar ocksÄ till det vi pratade om i tidigare avsnitt, sÀrskilt nÀr det gÀller bufferten. En buffert kan ha olika syften och bör anpassas efter dina behov och risktolerans.
Caroline: Jag hÄller med, och jag tycker att detta perspektiv Àr mycket intressant. Det handlar om att hantera ekonomiska ovÀntade hÀndelser pÄ samma sÀtt som biologiska system hanterar ovÀntade hÀndelser genom en buffert. Det Àr en anvÀndbar jÀmförelse.
Jan: Ja, det Àr fascinerande hur olika vi kan vara och hur olika perspektiv vi har. Det Àr ocksÄ det som gör diskussioner som dessa sÄ givande. Genom att lyssna pÄ olika Äsikter och erfarenheter kan man utveckla sin egen förstÄelse och strategi.
Caroline: FrÄn Charlotta:
Ja, det hÀr med att historisk avkastning inte sÀger nÄgot om framtida kan man om man vill spela djÀvulens advokat hÀvda samma. Sak om indexfonder ocksÄ. Forskningen pÄ indexfonder eller globala finansiella system Àr ju ÀndÄ i sammanhanget ganska ung. VÀl?
Jan: Precis, det Àr viktigt att komma ihÄg att Àven om vi inte kan förutsÀga framtiden med sÀkerhet, sÄ Àr det mÀnskliga beteendet och drivkrafterna konstanta faktorer i ekonomin. MÀnniskor strÀvar alltid efter ekonomisk förbÀttring, och det har historiskt sett lett till att ekonomin har utvecklats och investeringar har genererat avkastning. Det Àr en grundlÀggande princip att ta med sig i sina ekonomiska beslut.
RÀntebaserade tillgÄngar
Jan: Okej, sÄ hÀr ser det ut. Det finns egentligen bara tvÄ huvudsakliga saker jag kan göra med mina pengar. Jag kan lÄna ut dem, vilket Àr det vi brukar kalla för rÀntebaserade tillgÄngar. Till exempel, tÀnk dig att jag Àr en bonde och vill köpa utsÀde, men jag har inte tillrÀckligt med pengar. Jag kan dÄ lÄna 100 mynt frÄn nÄgon och anvÀnda dem för att köpa utsÀde och sedan plantera och skörda. NÀr jag skördar och fÄr 200 mynt, betalar jag tillbaka de 100 mynten jag lÄnade och ger lÄngivaren 10 mynt som rÀnta. Det hÀr Àr en form av lÄn, och risken Àr ganska lÄg, eftersom om skörden misslyckas, kan jag fortfarande arbeta för att betala tillbaka lÄnet.
Caroline: Det lÄter bekant, man fÄr ta ansvar om det gÄr dÄligt.
Jan: Precis, du har rÀtt. PÄ den tiden var det sÄ att om nÄgot gick fel, fick du ta ansvar och lösa situationen sjÀlv. Nu, pÄ 1700-talet, nÀr handel med andra lÀnder ökade, blev riskerna högre nÀr handelsfartyg seglade lÄngt borta. KöpmÀn insÄg att om ett skepp inte kom tillbaka, skulle de inte kunna driva in skulden. DÀrför behövde man en annan finansiell lösning, och det var dÀr aktierna kom in i bilden. IstÀllet för att lÄna pengar och betala rÀnta, kunde man köpa aktier i skeppen. Om skeppet gick bra och tjÀnade pengar, delade aktieÀgarna pÄ vinsten. Men om skeppet gick förlorat, kunde du förlora hela din investering.
Caroline: Men det var ingen som kunde tvinga tillbaka pengarna frÄn havet.
Jan: Nej, precis. Vid den tiden fanns det ingen möjlighet att ÄterfÄ pengarna om nÄgot gick fel med skeppet. Det Àr dÀrför aktier började anvÀndas. Genom att Àga aktier i flera skepp kunde köpmÀn sprida riskerna. Om ett skepp gick förlorat, kunde de fortfarande ha andra investeringar som gick bra.
Caroline: Att sprida riskerna var en klok strategi.
Jan: Precis, att sprida riskerna var en smart strategi. Det Àr ocksÄ dÀr begreppet riskpremie kommer in i bilden. Om jag Àr villig att lÄna ut mina pengar till en bonde med lÄg risk och lÄg avkastning, vill jag ha mindre betalt Àn om jag investerar i högriskaktier med högre avkastningspotential. Risken mÄste vara högre om jag ska ta en högre risk.
Caroline: Det lÄter logiskt att krÀva mer betalt för högre risk.
Jan: Ja, exakt. Om du tittar pÄ olika tillgÄngsslag frÄn 1800-talet kan du se att riskpremierna varierar. Till exempel, att lÄna pengar till en vÀlskött stat innebÀr lÄg risk och ger en lÀgre avkastning. à andra sidan, om du lÄnar ut pengar pÄ lÀngre sikt, som ett bolÄn pÄ fem eller tio Är, tar du högre risk och fÄr dÀrmed en högre rÀnta. Det Àr dÀrför som olika tillgÄngsslag har olika riskpremier, och det Àr viktigt att förstÄ detta nÀr man gör ekonomiska beslut.
Avsnittsreflektion
Jan: Om vi tittar pĂ„ korta lĂ„n och en riskpremie pĂ„ 2,5%, vilket historiskt sett har varit fallet i USA sedan 1800-talet, skulle avkastningen vara ungefĂ€r 3,6%. FörstĂ„r du vad jag menar? Men nĂ€r det kommer till aktier, dĂ€r riskpremien historiskt har legat runt 7%, Ă€r svaret pĂ„ Charlotteâs frĂ„ga att vi faktiskt inte kan vara sĂ€kra pĂ„ att indexfonder kommer att ge 7-8% avkastning över tid.
Vi kan inte bara titta pÄ historisk avkastning och förvÀnta oss samma resultat i framtiden. Det viktigaste Àr att förstÄ mÀnniskors drivkraft och att högre risk bör ge högre belöning. Om aktier bara skulle ge 3% avkastning i framtiden, skulle det inte vara meningsfullt att investera i dem nÀr det finns mindre riskfyllda alternativ med liknande avkastning. FörstÄr du resonemanget?
Caroline: Vad var det egentligen Charlotta frÄgade?
Jan: Charlotta undrade hur vi kan vara sÀkra pÄ att historisk avkastning inte Àr en garanti för framtida avkastning, speciellt nÀr det kommer till aktieindexfonder som förvÀntas ge 7% avkastning per Är Àven i framtiden.
Caroline: Ja, det var ett intressant resonemang. Jag mÄste bara sÀga, vad var det du sa egentligen? Du talade om mÀnniskors drivkraft och historisk utveckling.
Jan: Och om riskpremierna. Det Àr det centrala. Det Àr orimligt att förvÀnta sig att aktier skulle ge 4% eller 3% avkastning i framtiden, eftersom det skulle innebÀra att mindre riskfyllda investeringar behöver ge lÀgre avkastning, kanske bara 1%. Varför skulle nÄgon lÄna ut pengar till 1% avkastning nÀr det finns inflation? Det skulle leda till förlust av kapital, och det Àr inte meningsfullt. SÄ allt hÀnger ihop i det finansiella systemet.
Caroline: Det Àr som ett pussel, alla bitar mÄste passa ihop.
Jan: Precis, och det Ă€r dĂ€rför jag tror att det hĂ€r resonemanget kommer att gĂ€lla Ă€ven i framtiden. Ăven om aktier kan vara volatila och förlora vĂ€rde, Ă€r det den högre riskpremien som kompenserar för den risken.
Caroline: Jag hoppas att detta har gett svar pÄ frÄgan.
Jan: Ja, vi fÄr se. Det finns mycket historisk data som stöder detta, men jag gillar att det finns en teoretisk och logisk grund för resonemanget. Det handlar inte bara om att investera baserat pÄ slumpen. Vad tycker du?
Caroline: Jag behöver lite tid att tÀnka och bearbeta det du sagt. Jag Àr inte lika snabb att dra slutsatser som du. Vad tycker du sjÀlv?
Jan: Jag tycker verkligen om det hÀr resonemanget. Det var inte det avsnitt vi hade planerat, men det blev ÀndÄ vÀldigt bra! SÄ tack till alla som stÀllde frÄgor. Jag ser hur det kopplar ihop olika aspekter av vÄr ekonomiska diskussion, som bÀsta fonderna och sparande. Allt hÀnger ihop pÄ nÄgot sÀtt.
Caroline: Ja, det Àr verkligen en sammanhÀngande helhet. Det Àr viktigt att diskutera och förstÄ risk pÄ detta sÀtt.
Jan: SÀrskilt nÀr det gÀller ekonomiska beslut.
Caroline: Precis, det var en grundlÀggande diskussion om risk.
Jan: Sen vet jag att det finns mycket mer att sÀga om risk, men jag tycker att detta Àr ett bra avstamp och jag gillar verkligen de diskussionerna vi har i forumet. SÄ som vanligt, besök gÀrna forumet, kolla kommentarerna, skriv en frÄga om det Àr nÄgot som du inte förstod eller nÄgot du inte hÀnger med pÄ och sÄ gilla, dela, prenumerera, hojta till. Ett stort tack! Och sÄ ses vi.
